Fredrik Malm (L) svarade Niels Paarup-Petersen i en replik om Lärare och elever i debatten ”Protokoll 2022/23:99 Torsdagen den 27 april” den 27 april 2023.
Niels Paarup-PetersenC· i en replikVi anser att det är helt avgörande att de som kommer hit lär sig svenska språket så snabbt som möjligt. Att de samtidigt inte hamnar efter i matematik ser jag som ganska positivt, om man skulle lyckas med det. Låt oss…Fru talman! Vi har nu att diskutera utbildningsutskottets betänkande nummer 7 under detta riksmöte, Lärare och elever. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Fru talman! Svensk skola står inför stora utmaningar och ett stort behov av reformer. Det handlar om att höja kunskapsresultaten så att fler elever klarar skolan och så att alla kan lära sig mer. Detta är nödvändigt för att varje individ ska kunna nå sin fulla potential och kunna växa med kunskap och bildning.
En bra skola är också centralt för att vi ska kunna klara av andra utmaningar som vi har i Sverige, inte minst när det gäller rättssamhället, den sociala utslagningen och den höga arbetslösheten.
I dag lämnar 16 000 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet. Ungefär var fjärde 25-åring i Sverige saknar slutbetyg från gymnasiet. Dessa siffror är alarmerande höga. Vi har också omfattande problem med stök, skolfrånvaro, respektlöst beteende, sexism, våld och kränkningar i svensk skola. Detta skapar otrygghet, rädsla och psykisk ohälsa.
Enligt Skolinspektionens skolenkät för 2022 upplever en sjättedel av de svarande i årskurs 8 att de inte alls eller endast till viss del känner sig trygga i skolan. Lärarnas bild av trygghet överensstämmer dessutom med elevernas bild.
Vilka drabbas hårdast om det är kaos i korridorerna, med mobbning och mycket grovt språkbruk, och om elever kommer och går som de vill, inte lyssnar på lärarna och så vidare? En sådan skolmiljö slår skoningslöst mot de elever som har det tuffast i skolan. De som är mest utsatta drabbas alltid mest om skolan sviker.
Fru talman! De elever som inte klarar skolan har ofta problem också utanför skolan. Det kan handla om en svår familjesituation eller om att eleven helt enkelt har slutat att gå till skolan. En viktig åtgärd är därför ett ökat samarbete mellan skola och socialtjänst. Därför är det väldigt bra att regeringen nu initierar en statlig satsning på sociala team för att bidra till trygghet och studiero. Vi satsar också på akut- och jourskolor för att bättre kunna hantera och ge undervisning till elever som kan utgöra en fara för andra elever och skolpersonal.
Lärare ska också ges bättre möjligheter och fler verktyg för att agera mot ordningsstörningar i skolan. Vi gör insatser för att öka antalet speciallärare, förstärka lovskolan och mycket annat.
Vi fokuserar väldigt mycket, vilket är fullt förståeligt, på de elever som har svårt att nå målen och som behöver mycket extra stöd. Det nämns också i flera avseenden i detta betänkande. Men det bör i debatten sägas att vi också har elever i den svenska skolan som är mycket högpresterande.
Den som är väldigt, väldigt duktig i till exempel matematik eller språk ska kunna nå riktigt långt redan i grundskolan och på gymnasiet. Det är därför mycket bra att försöksverksamheterna med spetsklasser i grundskolan och gymnasiet nu ska bli permanenta och utvecklas.
Fru talman! Jag ska ta upp ett annat ämne också. När jag läste de motioner som hör till detta betänkande studsade jag till lite. Det handlar framför allt om Centerpartiets motion om integration. De har också en reservation till förmån för detta.
Centerpartiet menar nämligen att nyanlända barn ska kunna läsa in alla kärnämnen i skolan på sitt modersmål i tvåspråkiga klasser. Jag menar att detta är feltänkt. Dessutom tror jag att det skulle leda till ett - för att uttrycka mig milt - formidabelt kaos i svensk skola om man skulle genomföra detta.
Den allra viktigaste insatsen vi kan göra för nyanlända barn och ungdomar är att ge dem tillgång till svenska språket. Språket är nyckeln till integration. Det är nyckeln till att kunna kommunicera och kunna förklara och beskriva hur man känner. Det är nyckeln till arbetsmarknaden. Det är nyckeln till att kunna förstå det svenska samhället, till att kunna följa med i medier, det offentliga samtalet och informationsflöden, till att kunna hänga med i politiken och mycket annat.
Det är också nödvändigt att lära sig svenska för att kunna lära sig de andra ämnena.
Nu har jag, fru talman, lite svårt att förstå exakt vilka ämnen det är Centerpartiet menar att man ska kunna läsa in på sitt modersmål. I grundskolan betraktas svenska, engelska och matematik som kärnämnen. Men hur är det om man inte lär sig svenska? Man läser ju då det på sitt modersmål. Och man måste ha godkänt i ytterligare minst fem ämnen för att bli behörig för ett yrkesförberedande program på gymnasiet, till exempel.
I gymnasieskolan heter det inte längre kärnämnen. De kallas nu för gymnasiegemensamma ämnen, men det är samma sak. Det är nio ämnen. Förutom svenska, engelska, matte och idrott och hälsa är det naturkunskap, religion, samhällskunskap och historia. Det är nästan 700 poäng vi talar om, som man då möjligen, om det är det Centerpartiet avser, ska kunna läsa in på ett annat språk.
Vi talar dessutom, fru talman, om tiotals olika modersmål - minst. Vilka lärare ska undervisa på dessa språk och dessutom vara behöriga för att göra det och dessutom vara tvåspråkiga? Hur många engelsklärare finns det i Centerpartiets skola som ska undervisa på urdu, tigrinja, thai, arabiska, polska, persiska, portugisiska, azerbajdzjanska eller vilket språk som helst? Vi får ju knappt modersmålsundervisningen eller studiehandlingen att fungera på många orter i Sverige.
Vilka läromedel har Centerpartiet tänkt ska användas, som är kompatibla med svensk läroplan? Hur ska kvaliteten säkras? Och hur har Centern tänkt att detta ska finansieras?
Fru talman! Jag kan förstå att detta kan kännas lockande för en del centerpartistiska riksdagsledamöter. Det är lite hejsan, hoppsan - alla kan gå i svensk skola och på vilket språk man vill. Men det borde finnas någon sorts minimikrav på att de förslag man lägger fram på riksdagens bord i alla fall i någon liten del ska vara realistiska.
Om man skulle genomföra dessa förslag skulle Sverige slussa generation efter generation av nyanlända in i ett djupare utanförskap. Och dessa barn skulle inte få undervisning av samma kvalitet som andra elever.
Lösningen, fru talman, är att man gör motsatsen. Nyanlända barn och ungdomar måste så snabbt som möjligt lära sig svenska. Det görs allra bäst genom att de omges av det svenska språket, och det går fortast i en svenskspråkig miljö. Om detta hoppas jag att det i alla fall finns en så bred enighet i riksdagen att vi kan fortsätta med detta mycket viktiga arbete för att kunna hantera och bekämpa utanförskapet och den stora segregationsproblematik som vi har i Sverige.
(Applåder)
Fru talman! Jag tycker att det var bra att ledamoten Malm - ordförande för utbildningsutskottet, ska tilläggas - förtydligade att vi har en hel del utmaningar i svensk skola. Det är nästan en fjärdedel som inte klarar skolan. Kränkningar sker nästan varje dag. Vi har otrygghet. Vi har inte tillräckligt många lärare. Alla dessa problem måste vi diskutera i denna kammare.
Fredrik Malm väljer att diskutera Centerpartiet. Det är den verklighet vi har. Regeringens främsta företrädare i detta rum just nu är du, Fredrik Malm. Du är den främsta företrädaren för regeringspartierna. Det är ordföranden för utbildningsutskottet.
Vi ska diskutera lärare. Vi ska diskutera elever. Vi kan gärna diskutera modersmål. Men ordföranden för utbildningsutskottet vill diskutera Centerpartiet. Det är helt absurt. Det är ett skämt gentemot alla de lärare som sitter där ute och som förhoppningsvis tittar på detta.
I denna kammare ska vi diskutera de faktiska och viktigaste problemen för svensk skola. Då lägger ordföranden för utbildningsutskottet fyra minuter, tror jag, på att diskutera något som vi säger skulle kunna utredas. Det är inte ens ett skarpt förslag. Detta är något som vi tycker skulle utredas. Liberalerna har själva varit inne på samma idéer, kan man lägga till.
Det är klart att modersmålsundervisningen inte funkar just nu. Det är därför den ska utredas. Vi vet att det inte funkar tillräckligt bra. Detta är något som man skulle kunna titta på för att snabbare få barn som inte är särskilt bra på svenska att komma in i det svenska språket. Det är syftet. Syftet är att de snabbare ska komma in i klasserna tillsammans med de andra eleverna.
Varför är alla de problem som svensk skola har oerhört mycket mindre viktiga för Liberalerna än ett utredningsförslag från Centerpartiet? Det vill jag jättegärna höra.
Fru talman! Jag diskuterar inte Centerpartiet. Jag diskuterar ett förslag från Centerpartiet. Det ligger i en kommittémotion från partiet, som även är undertecknad av partiets partiledare. Det är en fråga som partiet dessutom driver och som man dessutom har en reservation om.
Det är ett förslag från ert parti. Och jag menar att detta skulle vara mycket skadligt för svensk skola. Det skulle innebära att vi ger upp tanken på att nyanlända elever verkligen ska lära sig svenska språket, att de ska göra det snabbt och att de ska omges av svenska språket. Man säger då: Nej, men du kan läsa in alla kärnämnen på ditt modersmål. Men med vilka lärare? Var finns dessa lärare, Niels Paarup-Petersen? Hur har Centerpartiet tänkt att detta ska organiseras?
Om vi ska genomföra detta måste man utbilda tusentals lärare som ska undervisa i olika ämnen på alla möjliga språk. Är det inte bättre att i stället använda de pengarna till att stärka svenskundervisningen för nyanlända?
Om man inte har språket med sig får man väldigt svårt att lära sig andra ämnen. Och även om dessa elever läser in till exempel matematiken på sitt modersmål i början kommer de sedan att komma in på gymnasiet, och då ska de läsa matematiken på svenska.
Jag tror att detta är mycket, mycket feltänkt. Och jag tror att vi sviker väldigt många nyanlända om vi inte har ett väldigt tydligt fokus på att stärka det svenska språket.
Därtill, fru talman, har jag aldrig upplevt att det finns någon särskilt stor efterfrågan på denna reform. Jag har suttit i riksdagen i fyra mandatperioder, och jag har aldrig någonsin fått ett mejl från någon väljare som har sagt: Jag vill läsa in alla kärnämnen på ett annat språk än svenska.
Inte ens engelska skolan, som vi har, har svenskundervisning på engelska. De har det på svenska, för de har förstått att ska man lära sig svenska är det bra att göra det på svenska.
Fru talman! Vi anser att det är helt avgörande att de som kommer hit lär sig svenska språket så snabbt som möjligt. Att de samtidigt inte hamnar efter i matematik ser jag som ganska positivt, om man skulle lyckas med det. Låt oss utreda om detta är rätt sätt! Det kanske är fel sätt. Jag anser att det kan vara bra att undersöka saken, för detta är något som finns i andra länder.
Men det är viktigare för Fredrik Malm att dissa Centerpartiet än att prata om seriös politik. Det är inte bara Fredrik Malm som är här och pratar om svensk skola. Vi hade utbildningsministern i kammaren tidigare i dag. Han skulle svara på varför regeringen drar ned på svensk skola, för det gör man. Man drar ned på skolan.
Det enda svar som vi får från utbildningsministern när vi vill ha svar på varför man drar ned på svensk skola - man drar ned på allt, hela utbildningssystemet, yrkeshögskolan och så vidare - är att Centerpartiet drar ned i Stockholm och i Göteborg. Ja, det gör de. I Malmö drar Liberalerna ned på skolan med 200 miljoner kronor. Bara i Malmö drar Liberalerna ned mer pengar än man på riksnivå satsar för hela Sverige. Det är verkligheten, och det är så det ser ut.
Alla kommuner har det jättesvårt just nu. Till exempel alla 15 kommuner i Dalarna, oavsett styre - där Liberalerna är med i Borlänge, Falun, Leksand, Ludvika, Malung-Sälen, Älvdalen - skriver till regeringen och säger: Snälla, vi behöver hjälp!
Kommunerna har nått sin gräns. De har städat upp efter det arbete som regeringen har gjort gång på gång. Man har lagt på regler och krav på kommunerna och sett till att det är kommunerna som får betala för alla nyanlända elever, som ledamoten precis lyfte fram. Och ledamoten står här och låtsas som att det är kommunerna som har gjort fel. Det är regeringen som den här gången inte skickar pengar som man brukar göra. Det är en skandal!
(Applåder)
Fru talman! Denna regering lägger historiskt stora belopp på den svenska skolan. Det är en av de största och mest omfattande satsningarna på svensk skola någonsin, om vi mäter i andel av till exempel bnp.
Samtidigt har vi ett väldigt tufft ekonomiskt läge. Det vet vi alla. Det vet Niels Paarup-Petersen, det vet jag och det vet alla andra här i kammaren. Vi har att hantera inflationen. Men vi har också ett ansvar, menar jag som liberal politiker, att freda skolan i dessa ekonomiskt tuffa tider.
Eftersom svensk skola tyvärr är kommunaliserad innebär det att man inte kan säga att det bara är statens uppgift att garantera detta. Kommunerna har en skyldighet att prioritera sin skola. Kommunerna har en sådan skyldighet.
För mig spelar det ingen större roll om det är en röd majoritet, en blå majoritet, en rödblå majoritet, en grön majoritet eller någon annan majoritet. Jag tycker att alla kommuner ska prioritera skolan. Och det är väldigt viktigt att de gör det. Då finns det andra verksamheter som kan vara mycket angelägna men inte lika angelägna som skolan. Då måste man tvingas göra dessa avvägningar.
Fru talman! Jag noterar också när det gäller det som replikskiftet initialt i alla fall handlade om, nämligen Centerpartiets förslag, att Niels Paarup-Petersen menar att om man halkar efter i ett ämne ska man i stället kunna tillgodogöra sig dessa kunskaper på sitt modersmål. Jag kan förstå den tanken. Jag bara undrar hur detta ska organiseras. Vilka lärare ska undervisa dessa barn? Vilka läromedel ska man använda? Detta är ju en jättereform som Centerpartiet öppnar för i svensk skola som jag tror att man inte riktigt förstår vidden av. Den kommer att innebära att generation efter generation av nyanlända inte kommer att få samma möjligheter att lära sig svenska språket och därmed inte få samma möjligheter att tillgodogöra sig sin undervisning i skolan. Det är det som jag är väldigt rädd för.
(Applåder)
Fru talman! Vilken katalog vi fick, Fredrik Malm, över alla bedrövligheter som finns på en av landets största arbetsplatser, där alla våra barn och ungdomar är. Vi känner ganska väl till vad det finns för problem. Det är för att det på något sätt lägger sig som en våt filt över precis all utbildningsdebatt i svensk politik just nu.
Lärare är Sveriges och kanske världens viktigaste yrke, såklart tillsammans med alla de andra professionerna i skolan, som lägger grunden för att våra barn och unga ska kunna ha ett gott liv och kunna vara en del av att bygga ett hållbart Sverige och en del av att hålla Sveriges fana som kunskapsnation högt i världen.
Jag är nyfiken på några saker som jag inte tyckte kom fram riktigt i anförandet från utbildningsutskottets ordförande. Jag skulle vilja höra om Liberalernas vision för den svenska skolan och för utbildningen, och det kan vara alla skolformer. Vad är det eleverna ska längta till? Det kan enligt Liberalernas partiledare vara att ha så tråkigt som det bara går, för då lär man sig bättre. Vad är det lärarna ska längta till? Varför ska unga människor, eller för all del de som har en del yrkeserfarenhet att ta med sig in i skolan, bli lärare? Jag vill att fler ska drömma om att vara lärare. Men jag hittade ingenting att haka upp dessa drömmar på i Fredrik Malms anförande.
Berätta om visionen och om vad man ska drömma om!
Fru talman! Jag drömmer inte så mycket. Jag är mer intresserad av att vi gräver där vi står, att vi genomför reformer, att vi genomför förändringar och att vi kan lyfta kunskapsresultaten i svensk skola. Om vi ska göra det är det faktiskt som min partiledare Johan Pehrson har uttryckt det. Det kommer man inte ifrån. Det kan vara jobbigt för en miljöpartist att höra detta. Men det är faktiskt så att alla moment i skolan inte alltid är roliga. Det kan vara rätt jobbigt att traggla glosor. Det kan vara rätt jobbigt att sitta still under lektioner när det spritter i fingrarna och man egentligen vill hålla på med mobiltelefonen eller vill göra någonting annat. Allting i skolan är inte roligt. Allting i livet är inte roligt. Allting i arbetslivet är inte kul. Jag kan erkänna en sak, och det är att det inte heller är så roligt att vara riksdagsledamot varenda dag.
Vi måste ha höga förväntningar i svensk skola. Det innebär också att vi måste förvänta oss att man anstränger sig. Det är jätteviktigt för att kunna höja kunskapsresultaten.
Men Miljöpartiet är delvis på en annan bog, fru talman, för de tycker att det där med betyg inte är så viktigt och att det där med prov och läxor inte är så viktigt utan att man kan vara lite mer mañana, mañana, så att säga. Jag är inte så säker på att vi lyfter svensk skola med den attityd som Miljöpartiet har.
Med detta sagt ska det också framhållas att vi har jättemånga skolor i Sverige som är fantastiskt bra. Vi har massor, tiotusentals, lärare i alla olika ämnen som gör ett fantastiskt jobb. Vi har lärare som varje dag går till jobbet och är jätteglada. Men vi har också rätt stora arbetsmiljöproblem, och vi har rätt många elever som inte trivs i skolan. Och vi måste klara av att också adressera dessa problem för att kunna lyfta svensk skola och för att kunna få den skola som jag tror att vi alla i slutändan ändå strävar efter att vi ska få.
Fru talman! Jag strävar efter en skola som lärare drömmer om att få jobba i, en skola som de söker sig till för att få jobba i, och som eleverna längtar efter att få gå i för att det är roligt. Det gör det lättare att lära sig svåra saker.
Skickliga lärare som har tid med sina elever, det är vad jag får höra från forskare, från lärare och från skolpersonal är det som är viktigt. Man pratar inte om detaljerade reformer, betygskriterier och annat utan om skickliga lärare som har tid med sina elever.
Detta tror jag är en extremt viktig del för en framgångsrik svensk skola. Men med denna vetskap, som jag tänker mig att vi kan vara ganska överens om, sätter Liberalerna Sveriges kommuner på svältkur. Finansieringen urholkas. Det sker inte för att kommunerna har prioriterat dåligt eller för att det finns någonting annat som är mindre viktigt som man i kommunerna kan strunta i. I efterdyningarna av en pandemi och med ett pågående krig som orsakar prisrusningar har man ökade kostnader i skolan.
När regeringen vägrar ge detta generella stöd till kommunerna, hur ska man då kunna få de skickliga lärarna att ha mer tid med sina elever? Senast i går i min egen kommun talade man om att man behöver göra nedskärningar. Det är inte så att det ligger pengar och skräpar eller att folk är lata i kommunerna. Det är något utifrån kommande som gör att det inte finns pengar. Den bördan borde staten och kommunerna kunna dela på. Men Liberalerna vill inte ge detta stöd. Varför?
Fru talman! Det är mycket märkligt att oppositionen i alla replikskiften som handlar om skolan nu argumenterar ungefär som om skolan hade ett statligt huvudmannaskap i dag - som om det var staten som finansierade hela skolan. Jag ska erkänna en sak: Jag och mitt parti vill det. Vi önskar det. Miljöpartiet är hjärtligt välkommet att ansluta sig till den uppfattningen, och det är de andra partierna i oppositionen också - förutom Vänsterpartiet, som redan tycker så.
Faktum är dock att skolan i Sverige är kommunaliserad. Vi har kommunpolitiker som också har ansvar för skolan; ungefär 8 procent av ekonomin i skolan kommer från staten. Jag skulle önska att alla kommuner prioriterade skolan mer, även de kommuner där mitt parti sitter med och styr och alla kommuner där Camilla Hanséns parti Miljöpartiet är med och styr - och oavsett vilken majoritet de kommunerna har. Men det är orimligt att stå i riksdagen och hävda att det skulle vara regeringens fel att det finns kommuner i Sverige som inte prioriterar skolan tillräckligt, för det är det inte.
Vi gör historiskt stora satsningar på svensk skola. Som andel av bruttonationalprodukten är detta en av de mest omfattande skolbudgetarna någonsin i vårt lands historia. Det har väl inte undgått någon att trenden i svensk skola de senaste 10-15 åren är ett gradvis och stegvis ökat statligt ansvarstagande genom diverse olika reformer, statsbidrag och andra satsningar på olika utbildningar, förstelärarreformer och en hel del annat. Orsaken till detta är att kommunerna inte har tagit sitt ansvar. Det är därför staten hela tiden måste öka sitt ansvar för svensk skola.
