Aylin Fazelian (S) svarade Fredrik Malm i en replik om Gymnasieskolan i debatten ”Protokoll 2022/23:93 Torsdagen den 20 april” den 20 april 2023.
Fredrik MalmL· i sitt anförandeGymnasiet är ju en väldigt viktig del av det svenska skolsystemet. Det är också en ganska väsentlig del av ungdomen och tonåren, får man konstatera. Gymnasiet är viktigt såtillvida att det är då man väljer inriktning.…Herr talman! Gymnasiet är ju en väldigt viktig del av det svenska skolsystemet. Det är också en ganska väsentlig del av ungdomen och tonåren, får man konstatera.
Gymnasiet är viktigt såtillvida att det är då man väljer inriktning. Det gör man ju inte i grundskolan, utan där läser alla elever i stort sett samma sak. Man ska klara mer avancerade moment, och det egna ansvaret ökar.
Gymnasieskolan i Sverige är uppdelad så att man ska förberedas för högre studier eller förberedas för arbetslivet. Många elever som har kommit hit under de senaste åren är i gymnasieåldern, och de behöver snabbt lära sig svenska språket genom till exempel först språkintroduktion för att sedan komma in på ett gymnasieprogram. Den svenska gymnasieskolan är viktig på många olika sätt. Det innebär också att grundskolan måste fungera för att gymnasiet ska fungera, på samma sätt som gymnasieskolan behöver fungera för att den högre utbildningen ska fungera.
Låt mig, herr talman, inledningsvis säga att de praktiska programmen på gymnasiet är minst lika viktiga som de teoretiska. Under lång tid i Sverige har det funnits en attityd att de teoretiska utbildningarna är lite finare och lite viktigare än de praktiska utbildningarna. Synen har lett till att man alltmer velat teoretisera de praktiska utbildningarna för att höja deras status. Men alla vill inte bli akademiker, och alla kan inte bli akademiker. Samhället skulle inte fungera om alla vore akademiker.
Det är lite märkligt, herr talman, men de partier som framför allt nedprioriterat praktiska yrkeskunskaper är just de partier som själva kallar sig för arbetarpartier. Vi ser i dag ett stort behov av yrkesutbildad arbetskraft. Det handlar både om gymnasial yrkeskompetens och eftergymnasial yrkeskompetens.
Enligt Svenskt Näringslivs bedömning av behoven på svensk arbetsmarknad borde ungefär fyra av tio i varje årskull läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. I dag är den siffran ungefär en tredjedel. I min valkrets, Stockholms stad, är det en bra bit under 20 procent som läser yrkesinriktade program.
Skolverket har i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Om man vill öka andelen elever som läser på yrkesprogram innebär det en förändrad dimensionering av gymnasieprogrammen, hur många som ska läsa varje program och så vidare. Det handlar om att göra programmen bättre anpassade så att de leder till att fler elever kan gå direkt till jobb. Det är vad det i grund och botten handlar om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Nu kommer även de praktiska utbildningarna att leda till högskolebehörighet igen. Jag vill vara uppriktig och säga att jag verkligen hoppas att fler ungdomar väljer yrkesprogrammen, även om jag inte är lika tvärsäker som många andra i kammaren. Jag tror att det finns andra faktorer som också påverkar, till exempel ungas attityder som har förändrats över tid, en allt bredare medelklass, kvaliteten på yrkesutbildningar och så vidare. Det är inte bara högskolebehörigheten som påverkar attraktiviteten för utbildningarna. Jag hoppas att förändringen ska öka intresset för att läsa yrkesprogrammen på gymnasiet. Det vore bra för Sverige och för vår arbetsmarknad. Men vi lär få avvakta några år för att se hur den förändringen har påverkat.
Herr talman! Man bör dock i diskussionen om dimensionering av gymnasieprogrammen också ha ett lite längre perspektiv. Jag har tagit upp det i några debatter tidigare under åren. De som läser på gymnasiet i Sverige i dag kommer att vara ute på arbetsmarknaden i Sverige en bit in på 2070talet. Under den tiden kommer arbetsmarknaden givetvis att förändras mycket. Individer förändras också. Individer byter jobb eller bransch, tar en ny bana i livet, gör nya vägval, flyttar och så vidare. Det innebär att vi inte får stirra oss blinda på vissa förmågor eller dimensionera utbildningar för hårt utifrån kortare arbetsmarknadsprognoser. Det finns andra värden, förkovran, lärande och annat.
Men även andra delar av utbildningssystemet är minst lika viktiga när det gäller kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov, inte minst yrkeshögskolan, möjligheter till omställning senare i livet, det livslånga lärandet, vuxenutbildningen och det nya omställningsstudiestödet. Det är viktigt att se detta i frågorna om dimensionering. I slutändan finns ett subjekt i sammanhanget, nämligen den unga personen som ska välja gymnasium. Den personen kanske inte vill bli plattläggare därför att vi politiker tycker det, eller den personen kanske inte vill bli naturvetare därför att vi politiker tycker det. Den personen har en egen vilja, och det är viktigt att ha med i diskussionen om utformningen av gymnasieskolan.
Herr talman! Höga krav och höga förväntningar i gymnasiet är en förutsättning för att de elever som går vidare till universitetet klarar sina studier där, precis som jag har nämnt. Detsamma gäller de elever som går ut grundskolan och börjar på gymnasiet. Om grundskolan brister i sitt kunskapsuppdrag försämras kvaliteten på gymnasiet, och om gymnasieskolan inte klarar sitt kunskapsuppdrag försämras kvaliteten och nivån på utbildningen på universitet och högskolor.
I det perspektivet är det viktigt att påpeka att undervisning på gymnasiet gör sig allra bäst i klassrum med utbildade lärare. Sveriges gymnasieelever tog ett enormt ansvar under pandemin. De elever som läste på gymnasiet under pandemiåren läste alltså halva sin gymnasietid på distans. De fick aldrig något riktigt erkännande för detta, och det var för att man lade fokus på dem som låg i fronten mot viruset inom sjukvården och på andra områden. Men svenska ungdomar tog ett jättestort ansvar under dessa år. Pandemin visade också att detta inte var bra och att vi inte får göra distansundervisningen permanent, utan det är viktigt att betona att undervisningen görs bäst i klassrum.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Sverige behöver också fler ingenjörer, och resan börjar i gymnasiet. Regeringen ser till att naturvetenskap blir en obligatorisk del av teknikprogrammet på gymnasiet. Fler som går teknikprogrammet ska få bra förutsättningar att klara till exempel biomekanik och utveckla framtidens läkemedel. Dessutom värnar vi också spetsklasserna på gymnasiet, både vad gäller resurser och i lagstiftning. Det här har varit en försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i teoretiska ämnen. Det blir nu permanent.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Herr talman! Ledamoten från Liberalerna sa några vackra ord i talarstolen, och jag vill börja med att berömma dem. De praktiska utbildningarna är lika viktiga som de teoretiska. Jag hoppas att det kändes som ett rimligt citat.
Det är bra. Men återigen handlar det om skillnaden mellan ord och handling. Regeringen svek sitt vallöfte och minskade på YH och yrkesvux i budgeten för 2023. Dessutom har man sedan dess lagt ned branschskolorna, som gör att man kan specialisera sig under gymnasieutbildningen. YH fick i budgeten 74 miljoner kronor mindre. Sedan har regeringen lagt på igen, men det är fortfarande ett nettominus.
Det är jättebra att det läggs in pengar i efterhand, men de innebär ett mindre värde eftersom det nu är så pass sent att det blir svårare att skapa bra utbildningar, precis som alla industriorganisationer säger. Först drar man ned, och sedan lägger man tillbaka en del av pengarna och kallar det för en satsning. Det är inte seriös politik, och det är absolut inte att visa att de praktiska utbildningarna är lika viktiga som teoretiska.
Man lägger nu ned helt avgörande utbildningar för otroligt många branscher. Jag tror att det var Energiföretagen som sa att det här är livsviktiga utbildningar för utbyggnaden av grön och hållbar energi i Sverige. Vad gör regeringen? Bygger man ut de praktiska utbildningarna som är så viktiga? Nej, de lägger ned varenda en av dem. De praktiska utbildningarna är så viktiga som Fredrik Malm och regeringen tycker. Om man menar att de praktiska utbildningarna är lika viktiga som de teoretiska får vi väl utgå från att de börjar lägga ned de teoretiska till hösten.
Herr talman! Några vackra ord? Jag skulle nog säga att Niels Paarup-Petersen glömde ett ord där, nämligen ordet hundra. Det är några hundra vackra ord i mitt anförande. Några betyder nämligen två eller fler, enligt svenska ordböcker. Men jag tackar för denna fina komplimang.
Det är också skillnad på ord och handling. Det är ibland också det som är skillnaden på teori och praktik - teori är mycket ord, och praktik är lite mer handling.
Låt mig bara konstatera en sak, herr talman. Jag tror att det är viktigt när vi diskuterar de här frågorna att det finns två perspektiv, som är rätt viktiga att ha med sig.
Det ena är att Sverige skapade omfattande temporära stöd under pandemin. De stöden är inte tänkta att vara för evigt. Vi gjorde stora förändringar under pandemin på många olika sätt. Vi inskränkte till och med våra fri- och rättigheter med olika restriktioner av mötesfrihet och annat. Det gjorde vi temporärt, och det var nödvändigt att göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Det andra vi måste se i den här diskussionen är inflationen. Det är ju så att inflationen är det som i dag urholkar kvaliteten i många verksamheter, brett över hela samhället. Får vi inte ned inflationen kommer den att fortsätta urholka kvaliteten i olika verksamheter.
Det regeringen nu gör är att man är tillbaka på ett stöd för YH som är ungefär vad det var före pandemin, i praktiken möjligen aningen större, och vår ambition är att växla upp mer. Vår ambition är att stärka detta. Vi gör det med 900 nya platser till YH och till den kommunala yrkesvuxenutbildningen. Till den yrkesinriktade vuxenutbildningen tror jag att det är 9 000 platser vi nu satsar på. Det är otroligt viktigt i denna tid, och vi kommer att fortsätta växla upp det arbetet.
Herr talman! Det var säkert fler vackra ord. Fredrik Malm är en man som har ordet i sin makt, så det var säkert fler. Det kan jag stå bakom. Men jag fokuserade på några specifika, och det ska jag göra också denna gång.
Ledamoten var inne på att vi temporärt inskränkte fri- och rättigheter. Man kan väl säga att den här regeringen är på god väg att inskränka några permanent. Vi får väl se hur det blir med det.
Men att det har blivit inflation, att saker har blivit dyrare, är ett oerhört dåligt argument för att ge myndigheter mindre pengar. Det är ju inte så att yrkeshögskolan för att saker har blivit dyrare kan skapa fler utbildningsplatser med mindre pengar.
Vill man faktiskt öka antalet platser, särskilt när det är inflation, måste man ge mer pengar. Det faktum att ni i höstbudgeten drog bort 74 miljoner och nu lade in 70 miljoner, tror jag att det var, blir ett minus. Det är färre. Det är mindre. Det ena var större; det andra är mindre. Förut var det stort; nu är det mindre. Jag vet inte hur jag kan förklara det bättre. Det här är matte för årskurs 1. Det borde funka här i riksdagen också.
Det har blivit mindre pengar. Det blir färre platser - samtidigt som saker har blivit dyrare och samtidigt som svenska företag skriker efter kompetens. Det är den verklighet som är. Det är därför alla näringslivsorganisationer tycker att det är kasst och dåligt och skriker efter fler platser. Det är inte för att de är emot regeringen; det är för att regeringen har gjort en sak som inte är bra och som har visat att man i praktiken inte prioriterar de praktiska utbildningarna. Då hjälper det inte att stå i talarstolen och säga något annat.
Herr talman! Det finns två problem med Niels Paarup-Petersens resonemang. Det ena är att det inte är sant. Det andra är att det är fel. Det är aningen svårt att argumentera mot något när man har så helt olika verklighetsbild av hur saker och ting är.
Vi har gjort stora satsningar på välfärden och stora satsningar på skolområdet i den budgetproposition som gäller för detta år. I vårändringsbudgeten sker av tradition inga större satsningar. Det har varit så under många år att de stora satsningarna inte kommer i den utan i budgetpropositionen på hösten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Vi gör ändå stora satsningar på skolområdet nu - större än vad som brukar komma i vårändringsbudgetar. Vi satsar bland annat på avsevärt fler platser inom just de yrkesutbildningar som Niels Paarup-Petersen talar sig så varm för. Han borde egentligen välkomna det. Men han säger att det här är viktigt, och när vi levererar säger han att det är dumt av oss. Det är en märklig argumentation. Vi borde ju vara överens om att satsningarna på nya platser är viktiga.
Men jag upprepar, herr talman, att vi också befinner oss i en ekonomisk situation som innebär att vi, som någon nämnde här tidigare, inte heller kan agera på ett sätt som eldar på inflationsbrasan.
Efter att ha lyssnat på Niels Paarup-Petersens anföranden i den här debatten skulle jag säga att om allt han har lovat åt höger och vänster och alla håll och kanter skulle infrias, då skulle vi inte ha en inflation på 8 procent. Då skulle den vara bra många procentenheter över det. Det skulle urholka de verksamheter som Niels Paarup-Petersen talar så varmt om.
Vi måste agera ekonomiskt ansvarsfullt i den situation vi nu befinner oss i. Det innebär att det är lätt för Centerpartiet i opposition. Man kan lova allt åt alla. Det är tuffare för oss i regeringen. Vi tvingas att ta ansvar.
(Applåder)
Herr talman! Jag blir arg när Fredrik Malm säger att Liberalerna värderar yrkesprogrammen och de teoretiska programmen lika högt, för historien har lärt oss att det inte är fallet.
Jag var själv gymnasieelev när Jan Björklund bossade över Utbildningsdepartementet. Jag minns när man tog bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Jag och mina vänner, Sveriges elever och unga, förstod signalen som skickades. Vi förstod att politiken sa till oss: Välj inte de här programmen! Vi förstod att politiken sa till oss: Det här är en återvändsgränd.
Nu sitter Liberalerna vid makten igen och bossar över Utbildningsdepartementet, och man går på yrkesprogrammen ännu en gång.
Nu ska försöksverksamheten kring branschskolorna bort. Den har syftat till ett nytt koncept för att elever ska få med sig kompetenser som behövs i smala branscher som plåtslagare eller distributionselektriker, branscher som skriker efter utbildad arbetskraft.
Visst fanns det potential för förbättringar. Det skulle kunna vara så att reglerna behövde justeras. Men på många håll gav det lovande resultat. Ändå väljer man nu att fimpa försöksverksamheten - utan att ha en enda trovärdig idé om hur man i stället ska se till att kompetensförsörjningen i dessa smala branscher fungerar.
Varför vill Fredrik Malm inte att kompetensförsörjningen ska fungera i branscher som kräver yrkesutbildning?
Herr talman! Som jag sa i mitt anförande: Alla vill inte bli akademiker. Alla kan inte heller bli akademiker, och vårt samhälle skulle inte fungera om alla vore akademiker.
Ändå har Socialdemokraterna på bred front under många år haft som största ingångsvärde att man ska akademisera även de yrkesinriktade utbildningarna i Sverige. Jag menar att det har varit olyckligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Nu har man återinfört högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Den fanns tidigare också - då var den frivillig, och nu är det frivilligt att välja bort den. Vi får se hur mycket den förändringen gör skillnad.
Jag är inte så säker på att ännu mer teori på yrkesprogram där vi har personer som framför allt vill lära sig yrkeskunskaper för att snabbt komma ut i arbetslivet nödvändigtvis är den långsiktigt bästa lösningen. För oss i Liberalerna är det viktigt att det finns utbildningsvägar också för de personer som snabbt vill ut i arbetslivet.
Jag skulle säga att detta ofta blir extra viktigt på de individuella programmen, herr talman. Då har vi nämligen en situation där en elev inte klarar att komma in på gymnasiet, går ett eller kanske två år på individuellt program och sedan ska in på ett ordinarie nationellt gymnasieprogram - och dessutom bli högskolebehörig. Det innebär att de personer som kanske har det rätt tufft med just de teoretiska delarna av skolan, och därtill kanske är ganska skoltrötta, av någon anledning ska gå på gymnasiet två år längre än alla andra.
Man får fundera över hur pass klokt ett sådant upplägg för svensk skola är.
Herr talman! Nej, alla ska inte bli akademiker. Men varför det är så viktigt för Liberalerna att mota in de unga som väljer en yrkesutbildning i en återvändsgränd är för mig en evig gåta.
Att man nu lägger ned försöksverksamheten med branschskolorna är en fråga som Fredrik Malm faktiskt behöver svara på. LO och Svenskt Näringsliv är mycket kritiska. Detta är viktiga branscher; det handlar om till exempel nationell säkerhet och underhåll av kritisk infrastruktur - kompetens som i dag inte finns ute på arbetsmarknaden. Det är jätteviktigt att vi har kvar den typen av utbildningar. Men man är inte intresserad, utan man slopar - fimpar - försöksverksamheten. Det finns ingen vilja att titta vidare på hur man kan utveckla den.
Min fråga kvarstår alltså: Det handlar inte om stora resurser, så varför ger man inte möjligheten till den här mycket viktiga försöksverksamheten? Den är bra och viktig för våra unga, och den är livsviktig för Sverige. Branschen skriker efter den. Varför ger man inte försöksverksamheten möjlighet att fortsätta?
(Applåder)
Herr talman! Socialdemokraterna talar om att låsa in ungdomar. Det är en mycket märklig retorik, vill jag säga.
Vi är ett liberalt parti, och vår utgångspunkt är den enskilda individen. Socialdemokraterna säger sig utgå från arbetarklassen - men gör inte det - medan vi utgår vi från den enskilda individen. Och det är så att barn och ungdomar är olika. De har olika förutsättningar, olika viljor och olika drömmar. De har olika tankar om hur de vill se sin framtid. Därför kanske inte målsättningen ska vara att alla ska in på universitetet. Det kan finnas några ungdomar där ute som inte nödvändigtvis vill det, Aylin Fazelian.
Därför är det viktigt att vi har olika vägar inom utbildningssystemet som gör att man kan göra det man vill. Det handlar inte om att låsa in eller om att stänga några dörrar. I mitt anförande tog jag mycket tydligt upp en rad olika delar som är viktiga i det livslånga lärandet, som yrkeshögskolan, den kommunala vuxenutbildningen och till exempel omställningsstudiestödet - och så vidare. Det är jätteviktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Om man frågar människor som har varit en tid på arbetsmarknaden vilket som var det första jobbet de fick kommer de allra flesta ihåg det. När man frågar om de har kvar det jobbet nu är svaret att nästan ingen har det. Människor byter nämligen jobb, och därför måste möjligheten till omskolning och annat finnas.
Problemet är följande: Om man akademiserar även allt vad gäller yrkeskunskaper i Sverige kommer intresset för att läsa dessa utbildningar att minska i Sverige. En rad ungdomar som vill ut i arbetslivet snabbt kommer inte heller att ha möjlighet att göra den resan. Jag hoppas som sagt verkligen att fler väljer att läsa de yrkesinriktade gymnasieprogrammen nu när man har återinfört högskolebehörigheten. Jag hoppas verkligen att det blir så, men jag är inte lika säker som många andra.
