Katarina Tolgfors (M) svarade Linnéa Wickman i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2022/23:63 Onsdagen den 15 februari” den 15 feb 2023.
Linnéa WickmanS· i sitt anförandeEtt av den moderatledda regeringens allra första besked på det utrikespolitiska området, egentligen på alla politiska områden, var att deklarera att det minsann var dags att avskaffa den feministiska utrikespolitiken.…Herr talman! Ett av den moderatledda regeringens allra första besked på det utrikespolitiska området, egentligen på alla politiska områden, var att deklarera att det minsann var dags att avskaffa den feministiska utrikespolitiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det berodde inte på att utvärderingar visat att den var ineffektiv eller betydelselös i arbetet för flickors och kvinnors rättigheter i världen. Tvärtom ökade bistånd med fokus på jämställdhet, inte minst inom SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Där är Sverige en av världens största givare. Det skapades ett svenskt kvinnligt medlingsnätverk, som nu gör viktiga insatser i världen för att stärka kvinnors roll och aktiva deltagande i fredsprocesser och bidrar till att kvinnors perspektiv, behov och intressen tillvaratas.
Inte heller angavs som skäl att den feministiska utrikespolitiken inte skulle ha inspirerat eller påverkat andra länder i utvecklingen av deras utrikespolitik. Det är tvärtom. Fråga Frankrike, Spanien, Kanada, Tyskland eller några av de andra länderna som valde att gå i Sveriges fotspår och som inspirerats att också bedriva feministisk utrikespolitik.
Hör och häpna! Inte heller skrotades den feministiska utrikespolitiken för att flickors och kvinnors rättigheter i världen är på frammarsch. Det är tvärtom. Jämställdheten och feminismen har inte gått för långt i världen. Det har gått raskt bakåt.
Covid-19-pandemin slungade utvecklingen i världen tillbaka flera årtionden. Kriser drabbar ojämlikt och orättvist. Och pandemin har drabbat flickor och kvinnor hårdast. Det har blivit mer könsbaserat våld och sexuellt våld. Det ser vi inte minst i konflikter. Färre flickor får gå i skolan. Risken för barnäktenskap har ökat, och tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst mödra- och förlossningsvård, har försämrats. Mänskliga framsteg på dessa områden, som många människor och modiga rörelser kämpat för under lång tid, tillintetgjordes på kort tid.
Attackerna från konservativa högerkrafter i världen har samtidigt blivit allt hårdare i fråga om att vrida klockan tillbaka ytterligare. Det ser vi inte minst när det gäller just sexuell och reproduktiv hälsa och tillgången till fri och säker abort. Utvecklingen i delar av USA är ett tydligt exempel. Men vi behöver egentligen inte lyfta blicken längre söderut än till Polen för att se att kvinnors rätt till abort i princip avskaffats, i alla fall begränsats kraftigt.
Nej, varken brist på behov eller internationell påverkan angavs som skäl till att den feministiska utrikespolitiken avskaffades. Det var enligt den moderate utrikesministern att det enbart var en etikett, som dessutom inte verkade ingå i vad som var svenska intressen.
Herr talman! När dåvarande utrikesministern Margot Wallström och den socialdemokratiskt ledda regeringen 2014 gick före och som första land i världen införde den feministiska utrikespolitiken innebar det en ambitionshöjning.
Sverige hade under decennier byggt upp ett mycket gott anseende i världen när det gäller just jämställdhet, fredsarbete, demokrati, klimatomställning och fattigdomsbekämpning. Men den feministiska utrikespolitiken satte flickors och kvinnors rättigheter högre upp på den politiska dagordningen, och framför allt - vad man än tycker om den - blev det ett helt ramverk och arbetssätt som genomsyrade den svenska utrikesförvaltningen. Det var ett långsiktigt strategiskt arbete med årliga handlingsplaner för att stärka flickors och kvinnors rättigheter, resurser och representation.
Det innebar att det slogs fast att jämställdhet inte var en fråga vid sidan av allt annat arbete för att bekämpa fattigdom och bygga fred och demokrati, utan det skulle genomsyra vår utrikespolitik. Det innebar också konkret att FN:s säkerhetsråd under svensk ledning antog en resolution som inkluderar sexuellt och könsrelaterat våld som skäl för att införa sanktioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Att ge flickor och kvinnor makt över sina egna liv och att främja deras medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella intressen är det bästa sättet att bekämpa fattigdom och nå ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling. Det är också den grundläggande insikten om varför en feministisk utrikespolitik är nödvändig och att hållbar fred och gemensam säkerhet enbart kan byggas genom fokus på flickors och kvinnors rättigheter.
Den feministiska utrikespolitiken var en ambitionshöjning i arbetet för flickors och kvinnors rättigheter i världen. Det uppfattades tydligt både inom och utanför Sveriges gränser.
Varför är det så viktigt för Moderaterna, Sverigedemokraterna och deras samarbetspartier att nu sänka ambitionerna? Hur hjälper det kvinnorna i Iran, Ukraina eller Afghanistan att den feministiska utrikespolitiken överges?
(Applåder)
Herr talman! Jag delar ledamoten Linnéa Wickmans syn på att utrikespolitiken måste innehålla konkreta åtgärder med inriktning på kvinnor och flickor. Det är oerhört viktigt.
Vi sitter i riksdagens SRHR-nätverk tillsammans. Där har vi också möjlighet att diskutera frågorna lite djupare.
Det finns saker jag vänder mig mot. Jag skulle vilja få några svar från ledamoten. Exakt vad är feministisk utrikespolitik? Och vad genomförde den tidigare S-MP-regeringen under sina åtta år i regeringsställning som gav resultat? Och vilka resultat gav det? Skulle ledamoten kunna ge några exempel? Jag vet att tiden är kort.
Herr talman! Tack, Katarina Tolgfors, för frågan! Jag ställer direkt en fråga tillbaka.
Det är ju ledamotens parti, som nu ser till att avskaffa den feministiska utrikespolitiken, som behöver svara på hur man ska kunna jobba med jämställdhet. Ni skrotar de handlingsplaner som ingår i den feministiska utrikespolitiken, de årliga handlingsplaner som man har jobbat med inom utrikesförvaltningen och som har genomsyrat arbetet i världen.
Herr talman! Nu ställde jag en fråga, men jag förstår att det inte kommer några konkreta svar eller exempel. Det har jag ju efterlyst här tidigare.
Jag noterade dock att utrikesministern i utrikesdeklarationen tog upp just kvinnors och flickors situation och att det också är någonting som den här regeringen kommer att jobba med. Däremot har vi tagit bort etiketten feministisk utrikespolitik. Det finns många andra åtgärder som leder till att flickors och kvinnors rättigheter tas till vara. Det kommer den här regeringen också att jobba med, så det behöver du inte oroa dig för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Däremot är jag fortfarande väldigt nyfiken på vad den feministiska utrikespolitiken konkret har lett till under era åtta år i regeringsställning.
Herr talman! Det är självklart bra att jämställdhet nämns i den utrikespolitiska deklarationen. Jag har i mitt tidigare anförande gett flera exempel på vad den feministiska utrikespolitiken ledde till.
Men Katarina Tolgfors parti måste någonstans också svara på: Om det nu bara var en etikett som togs bort, varför skrotade ni också handlingsplanerna? Man har ju jobbat långsiktigt med detta i snart tio år. Och varför väntade ni inte ens på en större utvärdering? Varför kan vi inte nu lägga fokus på hur den här politiken skulle kunna vässas i stället för att nedmontera den? Världen ser att Sverige sänker sina ambitioner när det gäller flickors och kvinnors rättigheter.
Herr talman! Linnéa Wickman säger storslaget att den feministiska utrikespolitiken är slopad. Japp! Men vi står för kvinnors rättigheter. Vi står upp för kvinnorna.
Låt mig läsa rakt upp och ned ur regeringens utrikesdeklaration: "Sverige stöder flera jämställdhetsinsatser och insatser inom SRHR. Bland annat i konfliktområden där kvinnor utsätts för sexuellt våld, för utnyttjande i prostitution och för människohandel. Vi har stött upprättandet av center i Ukraina och i närliggande länder där kvinnor på en och samma plats kostnadsfritt kan få medicinskt, juridiskt och psykosocialt stöd." Detta är ett tydligt exempel på den politik som den moderatledda regeringen bedriver.
Vad har Linnéa Wickman emot detta? Vad är det för fel på konkreta insatser för att kvinnor ska få ett bättre liv och för att kvinnor som lider i ett krig ska kunna få den hjälp som behövs?
Herr talman! Jag sa tidigare att det är bra att man nämner jämställdhet i utrikesdeklarationen. Men någonstans är ändå kärnfrågan i detta - en fråga som många också har försökt få svar på under debatten: Är det någon av de satsningar som ledamoten nämner som skulle ha stoppats av den feministiska utrikespolitiken? Det är ju ingen som har motsatt sig dem. När det gäller Ukraina finns det tvärtom ett brett och starkt stöd i riksdagens kammare, inte minst när det gäller att vi ska stödja flickors och kvinnors rättigheter där.
Om det nu inte är någon skillnad i politiken när det gäller flickors och kvinnors rättigheter i världen, varför var det så viktigt att ta bort etiketten? Varför var det ett problem att vi hade en feministisk utrikespolitik? Detta har Moderaterna och regeringsunderlaget inte lyckats svara på.
Herr talman! Låt mig fortsätta att läsa upp ur regeringens utrikesdeklaration: "Att kvinnor exkluderas från utbildning, från arbetsliv eller på annat sätt förvägras rätten att delta i samhället, som just nu i bland annat Afghanistan, är en kränkning av deras mänskliga rättigheter. Den här regeringen kommer att driva ett strategiskt jämställdhetsarbete i bistånds och utrikespolitiken." Vad har ledamoten Linnéa Wickman emot detta? Vad är det för fel på detta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det är en stor del av utrikesdeklarationen som handlar om kvinnor och kvinnors rättigheter. Att sedan den regering som har vunnit valet och fått medborgarnas förtroende inte använder Socialdemokraternas retorik kan väl ändå inte vara ett problem? Det är ju vad vi gör som räknas.
Jag hoppas att Linnéa Wickman också ser att kvinnors rättigheter är viktiga och måste tas till vara och stödjas.
Herr talman! Ja, det viktiga är vad som görs. Och det man nu gör är inte bara att man skrotar begreppet feministisk utrikespolitik, utan man skrotar också handlingsplanerna i utrikesförvaltningen. Det är ju någonstans detta som är kärnfrågan.
Ingen har i den här debatten lyckats få svar på vad som var problemet med benämningen "feminism". Var i världen har feminismen gått för långt? Det är lovvärt att regeringen nämner jämställdhet och till exempel talar om en SRHR-strategi. Det är positivt, men det duger inte när man ser en backlash för flickors och kvinnors rättigheter i världen. Och det duger inte att slänga bort ett långsiktigt och strategiskt arbete som har varit en ledstjärna i världen utan att kunna svara på frågan varför, annat än att man nedsättande kallar det för en etikett.
