Magdalena Thuresson (M) svarade Anna Lasses i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2022/23:63 Onsdagen den 15 februari” den 15 feb 2023.
Anna LassesC· i en replikJag tackar Magdalena Thuresson för ett bra anförande. Jag tänkte ställa några frågor om dialogen med civilsamhället och näringslivet, som vi har diskuterat till och från. Civilsamhället och jag själv tycker fortfarande…Fru talman! Jag har nu sex minuter till mitt förfogande. Sex minuter är för kort tid för att göra en omfattande utblick över världen.
Det finns onekligen mycket att ta upp i en utrikespolitisk debatt. Hur stärker vi bäst den transatlantiska länken? Hur rustar vi bäst EU för att stärka vår konkurrenskraft och förmåga att möta framtida kriser? Hur förhåller vi oss till auktoritära staters ökade inflytande globalt? Hur stärker vi mänskliga rättigheter och demokrati? Hur får vi mer frihandel och ökat välstånd? Hur kan vi bäst stötta det modiga folket i Iran? Hur kan vi bäst bidra för att hjälpa och lindra den oerhörda nöden i Turkiet och Syrien efter jordbävningen? Och hur kan vi öka tryggheten och säkerheten i vår del av Europa?
Fru talman! Vi lever i en mycket orolig omvärld. Statsministern har uttryckt att vi lever i en tid som är den mest osäkra sedan andra världskriget. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har fått alla att inse att det som vi tidigare bara fruktade nu har hänt - krig i Europa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Eftersom tiden är begränsad fokuserar jag i mitt anförande i dag på kriget i Ukraina. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är inte bara olagligt, utan det är också oprovocerat. Ukraina har en folkrättslig rätt att försvara sig, och vi har en moralisk skyldighet att hjälpa Ukraina att försvara sig och rädda liv.
Det mänskliga lidandet i Ukraina är oerhört. De ryska soldaterna attackerar inte bara militära mål utan går också till full attack mot civila och civil infrastruktur. Som i många krig och konflikter används också sexuellt våld som vapen. I riksdagen hade vi precis före jul besök av flera civilsamhällesorganisationer från Ukraina som berättade att antalet gravida kvinnor nu ökar drastiskt till följd av alla våldtäkter.
Vi har hört om barn som kidnappas från sina föräldrar och förs bort till Ryssland. Hus bombas, energiförsörjningen bombas och BB:n bombas.
Över 70 000 misstänkta krigsförbrytelser har registrerats sedan den 24 februari förra året, och vi har fått lära oss ortnamn och fått se bilder som vi inte kommer att glömma.
Det ukrainska folket har inte bara fått sitt land invaderat. För att citera en chef för UNHCR har de fått sina liv och sina framtidsdrömmar invaderade. Familjer splittras, och de som den 23 februari förra året arbetade som yogainstruktörer, advokater eller fotografer slåss nu vid fronten för sitt land och för alla ukrainares frihet och liv.
Fru talman! Om Ukraina vinner kriget blir det fred, men om man tror att en fred på Rysslands villkor innebär fred tror jag att man lurar sig själv. Vi är många som fruktar att en fred på Rysslands villkor bara innebär en paus innan de bestämmer sig för nästa anfall i något av de länder som Ryssland hävdar tillhör dess intressesfär.
Ukraina kämpar därför inte bara för sin egen frihet, utan de slåss för hela Europas frihet och säkerhet. Sverige, EU och hela den demokratiska världen måste fortsätta att stötta Ukraina, och stödet måste komma fram så fort som möjligt.
Fru talman! Lika viktigt som det är att Ukraina vinner kriget är det att Ryssland hålls ansvarigt för sina brott - för aggressionsbrott och för alla systematiska krigsbrott som begåtts och begås i Ukraina.
Fru talman! Låt mig säga några ord om det svenska ordförandeskapet i EU. Som ordförandeland har vi som vår absoluta huvuduppgift att samla EU för ett så stort och starkt stöd som möjligt till Ukraina - humanitärt, ekonomiskt och militärt, att samla EU för ytterligare sanktionspaket mot Ryssland, att samla EU i arbetet för att kunna ställa ansvariga för krigsbrott inför rätta och att ge stöd till Ukraina i deras reformarbete för att närma sig ett EU-medlemskap.
Att Ukraina mitt under brinnande krig genomför reformer för att ta steg mot ett EU-medlemskap är oerhört imponerande. Detta måste uppmärksammas, och det är av avgörande betydelse att Ukraina känner vårt stöd och att det finns en framtid för Ukraina i Europeiska unionen och i den demokratiska gemenskap och vänskap som vi delar med varandra.
Fru talman! Ukrainas sak är vår. Vi måste fortsätta att stå vid det ukrainska folkets sida, och det är av enorm betydelse att vi här i riksdagen är enade i vårt stöd till Ukraina.
Ukraina kommer under en lång tid att vara det största mottagarlandet för svenskt bistånd, och Ukraina ska känna att det svenska folket och hela den svenska riksdagen står på Ukrainas sida.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
(Applåder)
I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm och John E Weinerhall (båda M).
Fru talman! Jag tackar för anförandet. Magdalena Thuresson nämnde inte biståndet, men jag vill ändå ta upp det.
Inte nog med att regeringen skär ned på biståndet i ett läge när det behövs som allra mest och lämnar enprocentsmålet, utan man lägger också om biståndet så att det i högre grad kommer att gynna svenskt näringsliv och svenska intressen. Att främja svensk export genom ett mer bundet bistånd, ökad återvandring och minskad migration är inte ett bra bistånd.
Ett bra bistånd är långsiktigt och ska utgå från mottagarnas behov och perspektiv, enligt det ramverk som finns i dag. Anser Moderaterna att Sverige ska följa dessa överenskommelser när det gäller principerna för biståndet, och vill regeringen se till att satsningen på handel inom biståndet stärker lokala marknader och särskilt småskaliga producenter och hållbar produktion?
Fru talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan!
Biståndet är ett jätteviktigt utrikespolitiskt verktyg, inte minst för att lindra nöd och hindra död vid stora humanitära katastrofer, exempelvis den fruktansvärda jordbävningen i Turkiet och Syrien. Men det är inte först och främst bistånd som leder till utveckling, utan det är ekonomisk utveckling och handel. Det är därför det är så viktigt att skapa större synergier mellan biståndspolitiken och utvecklingspolitiken.
Regeringen har högre ambitioner än att fokusera på att betala ut en viss summa pengar. Det handlar om innehållet och vad vi gör. Regeringen har mycket höga ambitioner för detta utgiftsområde.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Att kraftigt skära ned på biståndet och överge enprocentsmålet ger knappast ett bättre och mer effektivt bistånd, tvärtom. Och att gynna svensk handel och svenska intressen på biståndets bekostnad är inte heller ett bra bistånd.
Självfallet kan handelsfrågor spela en viktig roll för utveckling, men då ska det vara ett bistånd utifrån mottagarnas behov, inte utifrån svenska intressen. Bundet bistånd och biståndsinitiativ baserade på givarländernas exportfrämjande ger, enligt studier från OECD med flera, sämre biståndsresultat. Det är dessutom ett mycket dyrare bistånd. Detta rimmar illa med orden om ett effektivt bistånd.
Det internationella samfundet har sedan decennier överenskommelser om att avstå från bundet bistånd. Delar Moderaterna den uppfattningen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Fru talman! Låt mig inleda med att säga att jag inte håller med om vissa delar i Lotta Johnsson Fornarves replik. Vi tror att biståndet blir bättre om man fokuserar på resultatmål i stället för på utbetalningsmål. Vi tror alltså, till skillnad från Vänsterpartiet, att biståndet kommer att bli bättre av att vi lämnar fokus på utbetalning av 1 procent av bni och i stället fokuserar på innehåll.
När det gäller bundet bistånd, villkorat bistånd och att kunna ställa krav på bistånd finns det ingen konflikt mellan målet för utgiftsområdet, att biståndet ska verka för bättre villkor för människor i fattigdom och förtryck, och att vi kan välja vilka samarbetspartner vi har och vilka länder vi har projekt med och att till exempel vara beredda att se över biståndet till länder som vägrar att ta emot sina egna medborgare. Där finns det ingen konflikt.
(Applåder)
Fru talman! Jag tänkte också fokusera på biståndet. Och jag skulle först vilja ställa en fråga om den falska motsättning som Moderaterna spelar upp mellan hur stort biståndet är och hur effektivt och bra biståndet är.
Om jag tar ett papper som illustrerar biståndet i Sverige och sedan river bort en bit, har den del som har blivit mindre då blivit bättre? Den har blivit mindre; det är vad jag ser. Har biståndet, som papperet illustrerar, blivit mer effektivt? Nej, det har blivit mindre.
Bara för att man tar bort resurser från biståndet blir det inte per automatik effektivare. Moderaterna spelar upp en konflikt mellan blocken, som om någon här inne är emot ett effektivt bistånd. Vi är alla för ett effektivt bistånd som ger resultat för världens fattiga. Och det kan ge mer resultat om det är större än om det är mindre.
(Applåder)
Fru talman! De som bara tar bort resurser från biståndet är Socialdemokraterna, som gör det i sin budgetmotion. De säger att de står upp för 1 procent av bni, men de lägger 0,91 procent av bni på bistånd. Och de föreslår absolut inga som helst reformer för hur detta utgiftsområde ska bli bättre.
Olle Thorell river av en pappersbit, och jag tackar för det illustrativa upplägget. Men det handlar inte om pengarna, utan det handlar om vad man gör. Och ni föreslår inga som helst reformer för att effektivisera och förnya detta utgiftsområde. Allt ska vara precis som det alltid har varit. Vi vill fokusera på innehåll och inte på att göra av med exakt en viss summa pengar.
Men, fru talman, jag kan konstatera att de som väljer att behandla biståndet som en budgetregulator är Socialdemokraterna.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Vi socialdemokrater står upp för principen om att Sverige ska avsätta en hundradel av sitt välstånd till bistånd till fattiga länder i världen. Så är det. I vår skuggbudget lägger vi mer pengar än regeringen på bistånd för innevarande år. Och vi säger att vi ska återställa biståndet till enprocentsnivån när vi kommer tillbaka till regeringsmakten, precis som vi gjorde efter 90-talskrisen, då vi tillfälligt hade övergett enprocentsnivån och tog steg för steg i budget efter budget och kom tillbaka till enprocentsnivån. Det kommer vi att göra igen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det är fake news när Moderaterna nu försöker måla upp en bild av att det finns en blocköverskridande överenskommelse om att ge upp enprocentsmålet. Det stämmer inte.
Fru talman! Jag och alla andra som läser Socialdemokraternas budgetmotion kan konstatera att de säger en sak men gör en annan.
Om vi tillåter oss att fokusera på innehållet, vilket vi fokuserar alldeles för sällan på när vi pratar om bistånd, kan jag konstatera att det inte finns en enda reform. Olle Thorell får gärna i sitt anförande senare presentera ett enda förslag för att utveckla, förnya och förbättra detta utgiftsområde. Hittills har vi inte fått se någonting sådant från Socialdemokraterna.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Magdalena Thuresson för ett bra anförande.
Jag tänkte ställa några frågor om dialogen med civilsamhället och näringslivet, som vi har diskuterat till och från. Civilsamhället och jag själv tycker fortfarande att denna dialog är högst rudimentär. Två timmars mingel, dit för övrigt vi riksdagsledamöter inte var inbjudna, kan knappast kallas för en tydlig dialog.
Nu undrar jag hur Magdalena Thuresson skulle vilja se att denna dialog börjar leva igen på ett bra sätt.
Fru talman! Jag tackar Anna Lasses för frågan. Jag kan konstatera att processen kring biståndsbudgeten och regleringsbrev i år inte skiljer sig från hur tidigare regeringar har hanterat den.
När det gäller det stora mingel som arrangerades, där flera civilsamhällesorganisationer var inbjudna och fick möjlighet att ställa frågor och få information om hur regeringen tänker framåt, kan jag konstatera att inbjudan skickades ut ungefär vid samma tid som den brukar och att detta mingel - denna träff - ägde rum ungefär vid samma tid som det brukar.
Jag ser framför mig att man kommer att ha en fortsatt dialog. Och dialog betyder inte att det är någon annan än regeringen och en majoritet i riksdagen som till slut bestämmer inriktningen. Men självklart är det viktigt att ha en dialog och samtala med varandra. Och dessa civilsamhällesorganisationer är otroligt viktiga genomförare av svenskt bistånd och besitter en stor kompetens som vi ska ta till vara.
Jag ser därför framför mig att man kommer att ha en fortsatt nära dialog till exempel när strategier ska ses över.
Fru talman! Jag håller helt med. Självklart är det majoriteten här i riksdagen som i sista hand beslutar om alltihop. Det råder inga tvivel om det. Dialogen handlar mer om just allas möjlighet att vara med och få sin röst hörd och att faktiskt också kanske komma med idéer och inspel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Nu har man annonserat att det ska komma en reformagenda. Vad jag förstår kommer detta att gå ganska snabbt. Där borde det finnas ett utrymme för en bred dialog. Men det har vi fortfarande inte sett, eller?
Fru talman! När man ska ta fram en ny politik för biståndet, och när man ska ta fram nya förslag och exempelvis se över strategier, kommer man självklart att ha en dialog med flera olika parter, bland annat flera civilsamhällesorganisationer.
Som sas senast i den utrikespolitiska deklarationen avser denna regering att ge civilsamhällesaktörerna en större roll i genomförandet av svenskt bistånd eftersom vi ser den viktiga roll som de spelar, den kompetens som de besitter och den viktiga roll som de har i genomförandet av svenskt bistånd. Det är därför helt självklart att man kommer att ha en dialog med flertalet civilsamhällesorganisationer vid omläggningen av biståndet.
(Applåder)
