Håkan Svenneling (V) svarade Niels Paarup-Petersen i en replik om Försvarspolitik och totalförsvar i debatten ”Protokoll 2022/23:59 Onsdagen den 8 februari” den 8 feb 2023.
Niels Paarup-PetersenC· i en replikSom Håkan Svenneling så korrekt sa är vi en del ersättare här i dag. Jag ska därför inte vara alltför elak kring det som sades, men ledamoten nämnde specifikt att infrastrukturen är helt avgörande för vår förmåga i det…Fru talman! Försvarsutskottet debatterar i dag sitt första block av motioner. Vi är några som är här och gästspelar från andra utskott då möte i Försvarsberedningen pågår i detta nu.
Vänsterpartiet har inga egna motioner i detta betänkande, men vi vill såklart säga några ord om de viktiga frågor som tas upp här.
Jag kan börja med att konstatera att vi lever i mycket allvarliga tider. Ett fullskaligt krig i Ukraina har pågått i nästan ett år, men vi vet alla att invasionen påbörjades mycket tidigare än så. Invasionskriget är såklart fullständigt oacceptabelt och folkrättsvidrigt, och Ukraina ska få allt stöd som behövs för att Ryssland inte ska vinna detta krig och ta över Ukraina som land.
Sedan ett antal år tillbaka växer det svenska totalförsvaret igen. Vi har börjat få ett robustare totalförsvar som kan försvara Sverige i olika kriser och i värsta fall i krig. Vi vet att de civila hoten mot Sverige är stora. Det handlar om sådant som klimatförändringarna, olika typer av påverkanskampanjer och cyberattacker. Men det handlar också om att vårt samhälle blir mer och mer ojämlikt. Många människor känner inte att de tillhör samhället på grund av de klyftor som finns mellan människor.
Detta är allvarligt. Vi vet att jämlika samhällen är säkra och trygga samhällen. I en välfärd där personalen dessutom går på knäna redan i normalläge klarar man sällan av att växla upp tillräckligt mycket när en kris uppstår. Det civila försvaret är hela samhället. Alla samhällets delar - den offentliga, den privata och den ideella sektorn - måste vara förberedda för att hantera kriser och i värsta fall krig.
Fru talman! Vänsterpartiet vill se ett totalförsvar med mycket stor folkförankring. Alla ska delta i försvaret av Sverige på olika sätt. Det handlar om alltifrån att försvara landet militärt till att säkra mat och vatten, ta hand om äldre och yngre samt säkra kommunikationer och infrastruktur.
Här spelar de frivilliga försvarsorganisationerna och andra stora organisationer, som Röda korset, en mycket viktig roll. Vi har sett under det senaste årets krig i Ukraina att alla dessa delar är viktiga. Det är därför viktigt att förstärkningen av totalförsvaret fortsätter - att hela samhället övar och vidareutbildar sig samt att nedskärningar och privatiseringar upphör.
En stor del av vår samhällsviktiga infrastruktur ägs och drivs i dag av privata aktörer, ibland med ägare i andra länder. Vänsterpartiet ser detta som en stor risk. Vid stora kriser är det viktigt att samhället har rådighet över alla resurser och kan använda dessa på bästa sätt. Vi såg under pandemin hur mycket svårare det blev att hantera den allvarliga situationen när det var många olika aktörer involverade. Det är även ur säkerhetspolitisk synvinkel otroligt viktigt att den viktigaste infrastrukturen i samhället ägs av oss alla tillsammans och inte privatiseras eller säljs ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar
Sverige är i dag ett väldigt digitaliserat samhälle. Det är på många sätt bra - digitaliseringen är en naturlig del av vårt samhälle. Men när så mycket av vår infrastruktur och våra system är digitaliserade måste vi vara noga med att ha säkra digitala system som står emot olika former av cyberattacker. Detta måste ha hög prioritet framöver, och det måste vara en kärnverksamhet för både företag och offentliga verksamheter.
Sveriges försvar står nu inför förändringar. Vänsterpartiet är emot ett svenskt Natomedlemskap, men det är viktigt att vi även när vi blir medlemmar i Nato fortsätter att ha egen kontroll över vårt eget totalförsvar. Våra intressen, önskemål, behov och kunskaper ska styra det svenska totalförsvarets utveckling. Vi politiker behöver vara noga med att lyssna på professionen gällande vad de önskar och behöver. Det ska inte vara en jakt på procentenheter av bnp utan en långsiktigt hållbar uppbyggnad av ett totalförsvar som kan försvara Sverige på bästa möjliga sätt.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga några ord om den fruktansvärda jordbävning som i måndags morse och förmiddag drabbade Turkiet och Syrien.
Omvärlden måste nu omedelbart rycka ut till stöd för att hjälpa de drabbade i det område vi ofta kallar Kurdistan. I första hand handlar det om att rädda liv i rasmassorna, men det handlar också om att bygga skydd och boende i den pågående kalla vintern och om att sedan återuppbygga det som har raserats.
Jag hade i förra veckan förmånen att besöka myndigheten MSB:s stora krisberedskapslager i Kristinehamn hemma i Värmland. Där finns mycket av Sveriges beredskap vid kriser, men faktiskt också en del av EU:s lager. Även om aktiviteten var hög redan förra veckan tippar jag på att aktiviteten på lagret nu är febril. Sverige har nämligen mycket resurser som kan komma till användning: FN-godkända tält, mobila ledningscentraler och vattenreningsverk - allt förpackat i lådor redo att omgående skickas iväg till de behövande i Kurdistan.
Jag välkomnar de beslut om hjälp som regeringen nu har fattat. Det är bra att regeringen inser att det finns fler kriser än kriget i Ukraina och att de resurser som regeringen skar bort från biståndet nu saknas när behoven växer.
Samtidigt måste vi alla hålla ett vakande öga på Turkiets despotiske president Erdogan. Han har under alltför lång tid fört Turkiet i en auktoritär riktning och krympt det demokratiska utrymmet. När han nu inför undantagstillstånd i tre månader, ända fram till det turkiska valet, kan det leda till inte bara mobilisering av samhällets resurser utan även till att han använder tiden till att stärka sin egen presidentmakt. Vi ska hjälpa människorna i Kurdistan, inte auktoritära ledare.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Fru talman! Som Håkan Svenneling så korrekt sa är vi en del ersättare här i dag. Jag ska därför inte vara alltför elak kring det som sades, men ledamoten nämnde specifikt att infrastrukturen är helt avgörande för vår förmåga i det civila försvaret. Det är självklart sant, men ledamoten nämnde också att denna infrastruktur ska vara offentligt ägd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar
Vi har i dag en sektor som är helt avgörande för att vi ska ha ett fungerande samhälle, och det är telekomsektorn. Ledamoten sa att digitaliseringen är avgörande och nämnde själv några delar: Det är avgörande för betalning, för välfärden, för företagen etcetera. Telekomsektorn, som alltså är avgörande för att vi ska kunna prata i telefon, använda våra nät etcetera är privatägd. De master som finns överallt är privatägda.
Samtidigt skulle jag säga att detta är den i stort sett mest välfungerande och redundanta infrastrukturen av alla infrastrukturer. Vi har en nästan alltid fungerande täckning nästan överallt i Sverige - även där det inte finns vägar. Det kan bli mycket bättre, och Centerpartiet lägger ju fram förslag i den här kammaren om pengar till att göra det ännu bättre. Men detta är en av de mest välfungerande och redundanta infrastrukturer vi har i det här landet.
Därför undrar jag om det är så att Håkan Svenneling och Vänsterpartiet vill förstatliga denna sektor. I så fall tycker jag att det vore bra budskap att ge medborgarna i detta land - att man vill att staten ska ta över alla master från företagen.
Fru talman! Jag och Niels Peter Paarup kommer från lite olika delar av landet, och jag tror att vår bild av mobilnätet därför är lite olika. Riksdagen bytte från en stor, delvis statligt ägd, operatör till en annan, privat ägd, operatör, och jag kan säga att det under valrörelsen hände ett antal gånger att jag skrek i telefonen om hur dålig täckningen är i detta land. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att Sverige inte bara ser ut som i Stockholms innerstad.
Vi skulle kunna bygga upp samhället om vi hade en tydligare uppdelning mellan privat och offentlig sektor. Jag tror givetvis att de telefonabonnemang som Niels och jag skulle använda fortfarande skulle finnas hos en privat aktör, men det skulle kunna finnas en poäng i att staten även äger infrastruktur bakom den privata som vi som användare inte ser.
Vänsterpartiet föreslog att man när man nu byggde ut 5G-nätet i Sverige hade kunnat titta på en statlig modell där staten hade haft ett större ansvar och där företagen var en del i utbyggnaden. Det tycker vi hade lett till en mer stabil infrastruktur, men det var ett förslag som ingen annan riktigt nappade på.
Vi kan titta på en annan faktor som har väldigt stor betydelse för telekomnäten, och det är bredbandsutbyggnaden i Sverige. Det krävs i princip fiberkablar för att masterna ska ha en bra försörjning kopplat till mobilnätet. Där har staten i dag ägande i två eller tre olika bolag. Det är väldigt spretigt. Man äger vissa typer av kablar medan andra är privata. Detta skapar en viss förvirring och otydlighet på marknaden.
Ett ökat statligt ägande betyder inte att vi ska nationalisera de master som finns i dag utan snarare att vi ska tänka på framtiden. Vilka kablar behöver vara statliga? Vilka master behöver vara statliga? Var ska gränsen gå?
Hittills har vi trott för mycket på privatiseringens väg. Jag tror att vi behöver flytta tyngdpunkten. Jag tycker mig också höra detta från borgerligt håll, och det välkomnar jag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar
Fru talman! Mitt namn är Niels Paarup-Petersen. Jag vet att det är svårt att säga; ledamoten är inte den enda som har lite utmaningar med det!
Jag har själv bytt abonnemang just därför att det inte fungerar överallt. Det fungerar heller inte mellan Malmö och Stockholm, vilket är den sträcka som jag åker mest.
Vi är helt överens om att det behövs många olika leverantörer. Då är det en förutsättning att det också finns privata leverantörer. Jag är glad att Håkan Svenneling säger att det kanske är bra att det finns många olika leverantörer och att det privata också har en stor roll att spela; det är ju inte alltid man hör den typen av uttalanden från Vänsterpartiet.
Det är egentligen bara det jag är ute efter - att Vänsterpartiet erkänner att det privata är helt avgörande i detta och att staten därför behöver ta ett större ansvar för att samordna så att kopplingen mellan det privata och det offentliga kan fungera bättre. Då är det bra att utgångspunkten är ett erkännande av det stora ansvar som många privata leverantörer tar i stället för att stå i talarstolen och hota med att förstatliga vissa delar av den infrastruktur som redan i dag finns.
Vi behöver också bättre täckning. Det finns, som sagt, inget parti i denna kammare som har satsat mer än Centerpartiet på bredband, bättre täckning och högre hastigheter runt om i landet - inte minst där Håkan Svenneling bor.
Vi kan säkert komma överens om mycket när det gäller dessa frågor.
Fru talman! Jag uppskattar Niels Paarup-Petersens anslag om dialog och diskussion och om att hitta vägen framåt både när det gäller kopplingen till näringslivet och när det gäller det offentligas roll. Försvarsberedningen sitter just nu och sammanträder. Jag tycker att detta är en av de viktiga frågor som Försvarsberedningen behöver fundera på och diskutera.
Sverige hade någonting som kallades K-företag, om jag minns rätt. Företag som hade särskild betydelse för samhället vid en kris eller, i värsta fall, krig pekades ut. Vi kanske inte ska gå tillbaka till detta, men vi kan tydliggöra företagens roll, hur man kan möta staten och hur staten möter företagen. Detta tror jag skulle kunna vara bra.
Framför allt gäller det att man långsiktigt förstår att tyngdpunkten kanske behöver flyttas lite grann och att staten behöver äga kritisk infrastruktur i större utsträckning.
Detta tar jag med mig från denna diskussion.
I övrigt ska jag bli bättre på att uttala danska namn. Jag anser också att stora bönedagen ska bevaras.