Riksflödet
Logga in
Svarade Edward Riedl i en replik ·

Mikael Damberg (S) om Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Mikael Damberg (S) svarade Edward Riedl i en replik om Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser i debatten ”Protokoll 2022/23:59 Onsdagen den 8 februari” den 8 feb 2023.

Edward RiedlM· i en replikLåt mig börja på samma sätt igen: Det är bra att det finns bred enighet bakom den svenska hjälpen till Ukraina, både militärt och civilt. Det är såklart också bra att det finns ett brett stöd i kammaren för de åtgärder…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Rysslands brutala krig i Ukraina och landets agerande på energimarknaderna i Europa har gett upphov till ett flertal extraändringsbudgetar under förra året. Även denna gång är förslagen vi debatterar mycket angelägna. Det handlar om ytterligare försvarsmateriel till Ukraina och om stöd till företag och hushåll som just nu pressas hårt av de höga priserna på el och gas. Jag vill därför börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi socialdemokrater står bakom och välkomnar regeringens förslag men är kritiska till regeringens löftesbrott och saktfärdighet när det kommer till att stötta utsatta hushåll och företag.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har röstat nej till Socialdemokraternas förslag om en gas- och elräkningsakut. Regeringen har sagt nej till krissamtal om hushållens ekonomi. Regeringen har sagt nej till tillfälligt höjt barnbidrag. Intäktstaket för elproducenterna, som kunde ha dragit in hundratals miljoner i återbäring till svenska hushåll och företag, är kraftigt försenat. Och det är fortsatt oklart när stödet till norra Sverige för de höga elpriserna ska betalas ut - regeringen motsatte sig först detta stöd men har nu ändrat sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

I veckan kom en undersökning, som jag nämnde tidigare, som visar att var femte person har tvingats använda sparpengar för att köpa mat någon gång under det senaste halvåret. Tidigare i år kom ny statistik från Kronofogden som visar att elskulderna har ökat kraftigt.

De handlar ofta om familjer runt om i Sverige som bor i eluppvärmda villor och som nu tvingas vända på kronorna för att få ekonomin att gå ihop. Det handlar om företag som i grunden är livskraftiga men som på grund av de höga elpriserna inte kan betala sina räkningar.

I går när jag var i Malmö passade jag på att besöka ett lokalt bageri. Tiden när semmeldagen är i antågande är normalt en av årets höjdpunkter. Verksamheten går på högvarv, och bageriet brukar kunna räkna med säkra intäkter som påverkar verksamheten för hela året.

I år ser situationen radikalt annorlunda ut. Att kostnaderna för el och andra insatsvaror har mångdubblerats innebär att väldigt många hushåll och företag drar åt svångremmen. Det finns en påtaglig oro, och så här ser det ut runt om i hela Sverige.

Samtidigt saknas det besked om när elstödet till företagen kommer på plats. Risken är överhängande att det kommer för sent, att beskeden kommer när personal redan har behövt sägas upp eller verksamheten redan har tvingats att gå i konkurs.

Dagens förslag om utökade möjligheter till tillfälligt anstånd med skatter är bra och nödvändigt men kan liknas vid ett plåster på såren. Jag vet också att många företag känner ett visst obehag inför att dra på sig just skatteskulder, eftersom konsekvenserna av att inte kunna betala en skatteskuld är ganska omfattande.

I det ljuset blir det obegripligt att regeringen inte kunde gå med på förslaget om en elräkningsakut som hade kunnat lindra situationen för hushållen och gett företag en möjlighet att klara sin likviditet. Det hade såklart varit ännu bättre om regeringen hade hållit sina löften om ett elstöd innan jul. Nu står företagen helt utan besked och det under den svåraste vintern på mycket länge.

Regeringens oförmåga att agera resolut innebär i praktiken att man lämpar över ansvaret på kommunerna. I hela vårt avlånga land rustar sig nu kommuner för att möta invånarnas behov när allt fler får problem med att betala elräkningarna i tid. Vissa kommuner erbjuder avbetalningsplaner, andra avstår från att skicka obetalda fakturor till inkasso. Här och var finns också kommuner som vill införa sina egna elräkningsakuter eller erbjuder delbetalningar hos de kommunala elbolagen.

Från norr till söder pressas hushåll av höga priser på så grundläggande saker som el och mat. Många tar av sina sparpengar eller lånar av släktingar för att få vardagen att gå ihop. Man vrider ned inomhustemperaturen och sparar in allt som går på elförbrukningen. Det är så verkligheten ser ut, och ibland undrar jag om regeringspartierna och Sverigedemokraterna riktigt inser detta.

Fru talman! Den här extra ändringsbudgeten innehåller också förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel till Ukraina. Sedan kriget bröt ut har Sverige bistått med flera militära stödpaket. Därtill har vi ökat biståndet för humanitära stöd till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Det är tyvärr sannolikt att kriget kommer att pågå under en längre tid. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina, och vi socialdemokrater står bakom förslaget om att bemyndiga regeringen att skänka ytterligare försvarsmateriel till ett värde av 4,3 miljarder kronor.

Vi har i bred politisk samsyn beslutat att fortsätta den omläggning av svensk försvarspolitik som inleddes under Stefan Löfvens regeringstid. Sveriges försvar har i dag som huvuduppgift att försvara landet mot ett väpnat angrepp, och vi har genomfört och genomför just nu den största upprustningen av det militära försvaret sedan 1950-talet.

För att öka landets försvarsförmåga har vi kommit överens om att försvarsutgifterna ska uppgå till 2 procent av bnp. De ökade resurserna till försvaret ska omsättas i faktisk ökad försvarsförmåga. Därför behöver en plan för återanskaffning också finnas med i de beslut som fattas.

Fru talman! Jag vill slutligen understryka att det säkerhetspolitiska läget i Europa är fortsatt mycket allvarligt. Ryssland bedriver ett urskillningslöst anfallskrig mot Ukraina, ett krig som orsakar stort mänskligt lidande. Rysslands invasion av ett demokratiskt, självständigt land innebär ett hot mot hela Europas säkerhet. Vi måste fortsätta att stå upp för Ukrainas rätt att försvara sig och fortsätta att stötta Ukraina tillsammans med EU:s medlemsländer.

Fru talman! Låt mig börja på samma sätt igen: Det är bra att det finns bred enighet bakom den svenska hjälpen till Ukraina, både militärt och civilt. Det är såklart också bra att det finns ett brett stöd i kammaren för de åtgärder som regeringen vill vidta i övrigt för att hantera rätt besvärliga tider.

Mikael Damberg var i åtta år minister i den tidigare socialdemokratiska regeringen och har med politiska beslut varit med och sett till att kärnkraftsreaktorer lagts ned, vilket har gjort att vi i dag har höga elpriser och att de svenska bränslepriserna redan innan kriget i Ukraina var högst i hela världen. Då är det provocerande för mig när man sedan står här och pekar på den nästkommande regeringen för konsekvenserna av den egna politiken, fru talman.

Med det sagt ser även vi att hushållen plågas av de höga kostnaderna. Låt mig därför först kommentera det som Mikael Damberg tar upp när det gäller den gas- och elräkningsakut som Socialdemokraterna föreslog före jul, fru talman. Finansutskottet tittade seriöst på det förslaget och kallade ihop finansutskottet vid ett flertal tillfällen under jul- och nyårsledigheten. Vi lyssnade på Näringsdepartementet, och vi lyssnade på elbolagen som skulle få ta del av detta. Alla sa att det här inte var ett bra förslag och att det till och med skulle kunna göra att de hushåll som har de allra största behoven skulle hamna längre bak i kön.

Det hade inte varit bra, fru talman. Det är bra att partier i riksdagen kommer med förslag, och vi tittar seriöst på dem. Ibland är förslag bra, ibland är de inte bra, och i det här fallet var det inget bra förslag.

Jag återkommer i min nästa replik med en fråga, för det jag inte kan förstå, fru talman, är hur en gas- och elräkningsakut är bättre för företag än skatteanstånd. Men låt mig återkomma till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Fru talman! Det är ett falskt påstående från Edward Riedl att det fattades politiska beslut om att lägga ned kärnkraften på det sättet. Det var marknadsmässiga beslut av företag som inte ansåg att det var lönsamt, mycket på grund av att Sverige hade Europas lägsta elpriser. Därmed blev det inte lönsamt att göra de återinvesteringar i kärnkraften som krävdes för att uppfylla de säkerhetskrav vi har på verksamheten.

I dag är situationen en helt annan. Vi har fortfarande en situation där andra länder ibland har högre elpriser än Sverige. Elpriserna i Sverige är dock inte låga längre, vilket framför allt beror på Rysslands agerande och det energikrig som de bedriver mot hela Europa. Då måste man agera resolut här och nu för att skydda hushåll och företag. Man måste också diskutera den prissättningsmodell som jag menar är orimlig och som innebär att Sverige i dag, trots att vi exporterar mest el i hela EU, får importera de höga gaspriserna från till exempel Tyskland som inte har ställt om sitt elsystem.

Jag har gärna en diskussion om hur vi långsiktigt utformar energipolitiken i Sverige. Jag kan bara konstatera att när Socialdemokraterna satt i regeringen ansträngde vi oss för att åstadkomma en blocköverskridande energiöverenskommelse där Moderaterna var med och där Moderaterna dagen efter energiöverenskommelsen utropade att nu hade man räddat svensk kärnkraft med denna överenskommelse. Det blir därför lite en lek med ord i efterhand.

Svensk industri står inför enorma investeringar i den gröna omställningen som kan skapa tusentals nya jobb i Sverige och som också innebär att vi har möjlighet att klara våra klimatmål, och industrin säger att vi måste ha breda överenskommelser och mer billig energi så snabbt som möjligt. Det kan mycket väl behöva byggas ny kärnkraft i Sverige, men här och nu behövs också mycket mer vindkraft.

Här bedriver tyvärr regeringen och samarbetspartierna Sverigedemokraterna någon form av kulturkrig. Släpp det! Samarbeta och se till att fokusera på mer billig el till Sverige!

Fru talman! Vi kommer nog att ha många debatter här i kammaren om detta.

Om en regering med sina samarbetspartier fattar politiska beslut som gör kärnkraften olönsam är det klart att man kan stå i kammaren och säga att det var marknadsmässiga beslut som gjorde att man lade ned kärnkraften. Men till och med Vattenfalls egen vd konstaterar ju att om Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte hade haft de här lagförslagen så hade kärnkraften varit kvar i Sverige.

Den här kammaren gjorde ett försök att rädda svensk kärnkraft. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet röstade nej till detta. Man applåderade till och med efter det beslutet, när man konstaterade att man med en rösts marginal fick lägga ned ytterligare ett par kärnkraftsreaktorer.

Det är man ansvarig för, hur man än försöker att vrida och vända på orden här i kammaren, och detta, fru talman, har gjort att svensk el är mycket dyrare än den någonsin har varit sedan kärnkraften byggdes ut här i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Med detta sagt, låt oss återgå till förslaget om gas- och elräkningsakut från Socialdemokraterna. Vi tittade på förslaget eftersom vi från början tyckte att det såg intressant ut. Därför vred vi och vände på förslaget. Men jag har en fråga till Mikael Damberg, som jag och gärna de som lyssnar kan få svar på: På vilket sätt blir det bättre för företagen om man får låna pengar till elräkningen på en el- och gasräkningsakut i stället för att låna på skattekontot, det vill säga hålla tillbaka momsinbetalningar, arbetsgivaravgifter och så vidare? På vilket sätt skulle det bli billigare för företagen?

Eftersom Mikael Damberg har varit finansminister antar jag att han vet att vi måste ta ut en riskpremie även för en el- och gasräkningsakut. På vilket sätt hade det blivit billigare eller bättre för företagen? Jag tycker inte att man ska skrämma svenska folket med något som inte är sant, och det är precis vad Mikael Damberg gör just nu. Det finns ingen risk. De företag som har likviditetsproblem kan nu låna på skattekontot i stället för på en el- och gasräkningsakut. Det är ingen skillnad.

Fru talman! Det blir inte mer sant för att Moderaterna fortsätter att påstå felaktigheter om kärnkraften. Jag kan bara konstatera att ni nu sitter i regeringen, det vill säga att ni är ansvariga för den situation vi har här och nu. Det handlar om företag och hushåll i vårt land som känner sig ganska blåsta av de löften som ni gav i valrörelsen. Stödet skulle vara på plats den 1 november.

Företagen vet fortfarande inte när de ska få stöd. Hushållen i norra Sverige ser att stöden ska komma någon gång under våren, och det är en väldig skillnad mot de besked som gavs i valrörelsen.

Här och nu har ni ett ansvar för att driva på EU för en ny prissättningsmodell, som gör att Sverige inte fortsätter att betala onödigt höga elpriser på grund av att andra länder inte har ställt om sina energisystem på det sätt som Sverige har lyckats göra. Vidare måste utbyggnaden säkras. Nu fördyrar och försvårar ni för utbyggnaden av till exempel vindkraft i Sverige. Jag tror att det är att skjuta sig i foten, eftersom det är just nu vi behöver mer el så att industrin kan göra de stora investeringarna. Men det krävs också, tror jag, en blocköverskridande överenskommelse för energipolitiken. Och det skulle ge långsiktighet.

Jag har inget emot att företag får låna på skattekontot. Vi införde en sådan modell under pandemin. Men när jag talar med företag är inte deras första prioritet att alltid låna på skattekontot. Om man i stället kan få en avbetalningsplan på sin elräkning känns det tryggare för många företag. Det är lite osäkert. Den dagen du börjar hamna efter med inbetalningarna till skattekontot när pengarna ska betalas tillbaka är det allvar. Då är det på riktigt, och det kan drabba företagen mer. Jag har träffat många företagare som hellre skulle ha en avbetalningsplan för elräkningen än att alltid tvingas låna hos Skatteverket.

Men det kan finnas olika bilder av detta. Jag tycker bara att det är onödigt att hushåll och företag inte får den möjlighet som näringsministern talade om en vecka innan valet, nämligen att inte låta hushåll hamna hos inkasso utan att man ska se till att det finns avbetalningsplaner också för elräkningen. Det sades en vecka innan valet; också det är ett vallöfte.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.