Mattias Eriksson Falk (SD) svarade Eva Lindh i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2022/23:44 Onsdagen den 21 december” den 21 dec 2022.
Eva LindhS· i en replikDet är märkligt hur man kan läsa samma rapport på så olika sätt och höra det som sägs på så olika sätt. Sveriges kommuner och regioner har sagt att man har stora behov i framtiden, även under kommande år. Man har…Fru talman! Vi debatterar i dag finansutskottets betänkande nummer 3, som behandlar en del av den statliga budgeten, i detta fall utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Genom det samarbetsavtal som skrivits mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har vi säkerställt en ny politisk inriktning för Sverige. Detta är möjligt genom det stöd väljarna har gett oss i valet i år och därmed förutsättning att bilda en majoritet i Sveriges riksdag.
Genom det samarbetsavtal som benämns Tidöavtalet räknas områden upp som är viktiga för den politiska förändringen i Sverige. Däri ingår att förhandla den budget som riksdagen beslutar om i två steg. Vi är nu inne på det andra steget, som avser fördelning av anslag inom utgiftsområdet. Och i dag ska vi bland annat avgöra frågan om allmänna bidrag till kommunerna i Sverige, det vill säga våra primär- och sekundärkommuner - i vardagligt tal kommuner och regioner.
I utskottets förslag föreslås att riksdagen ska besluta om anslag som uppgår till cirka 157,5 miljarder kronor för år 2023.
Fru talman! Grundprincipen för den kommunala självstyrelsen är att kommunerna själva har rätt att besluta om skatter, den så kallade beskattningsrätten, och avgifter på respektive nivå för att finansiera verksamheten. Det handlar alltså om vår gemensamma välfärd i form av skola, äldreomsorg, hälso- och sjukvård, idrott och kultur - för att nämna några områden. I detta finns uppgifter som åligger både kommuner och regioner genom lag men även frivillig verksamhet som man väljer att göra.
Genom det kommunala utjämningssystemet bidrar en del av Sveriges kommuner och en region till att jämna ut förutsättningarna för jämlik välfärd i Sverige. Staten skjuter genom beslut i riksdagen till sin del i utjämningssystemet, och till det kommer sedan diverse olika riktade statsbidrag.
Allmänna bidrag till kommuner
Sveriges Kommuner och Regioner har en tuff situation framför sig det kommande året som en följd av lågkonjunktur och en avtagande ökning av skatteintäkter, samtidigt som ett stort behov av investeringar kvarstår och en hög inflation driver upp kostnaderna. Där har kommunerna, precis som utskottet konstaterar, ett viktigt arbete i att fortsätta att jobba med digitalisering, effektivisering och andra åtgärder, till exempel förändrade arbetssätt, för att nå en budget i balans. Även om det i många fall kommer att vara svårt att nå en balans under 2023 ser målet om god ekonomisk hushållning ut att nås i slutet av prognosperioden 2022-2025.
Det finns också ett behov av att påpeka att kommunerna står med fortsatta stora investeringar i välfärden framför sig, bland annat som en följd av den tidigare förda migrationspolitiken där befolkningen i Sveriges kommuner ökade. Behovet av välfärd ökade samtidigt som arbetslösheten bet sig fast på en hög nivå. Därmed skapas den tuffa ekvationen att fler ska försörjas per 100 personer som arbetar.
Exempelvis var andelen utrikes födda som fick ekonomiskt bistånd 63 procent av de totala utgifterna för ekonomiskt bistånd, enligt Socialstyrelsens rapport för 2021. Långvarigt bistånd till gifta eller sammanboende betalades i nio fall av tio till utrikes födda. Det är något som givetvis är ohållbart ekonomiskt.
Men det är också viktigt att tala klarspråk om kostnaderna för den tidigare förda migrationspolitiken och den misslyckade integrationen in i samhället. Samtidigt vill jag, precis som SKR väljer att göra i sin decemberrapport, peka på den förändring inom migrationsområdet som tack vare Tidöavtalet på sikt kommer att innebära en minskad efterfrågan på reguljär kommunal verksamhet, till exempel skola och hälso- och sjukvård. Den rätt som finns i dag till ekonomiskt bistånd för dem som befinner sig olovligt i landet kommer att förbjudas, och i stället kommer en successiv kvalificering till offentliga välfärdstjänster att införas.
Fru talman! Under 2021 drev Sverigedemokraterna igenom extra stöd till Sveriges Kommuner och Regioner under den pågående pandemin. Det var något som var välbehövligt och som stärkte kommunsektorn inför 2022. Enbart tre av Sveriges 290 kommuner och en region gick med underskott 2021. Det var ett tydligt tecken på att kommunerna stod bättre rustade efter ett välbehövligt tillskott genom Sverigedemokraternas ställningstagande.
Regeringen konstaterar i budgetförslaget att kommunsektorn 2021 redovisade ett positivt resultat om 67 miljarder, varav kommunerna stod för 45 miljarder och regionerna 22 miljarder. För regionerna var det dessutom det högsta resultatet någonsin.
Under 2023 skjuter vi med hjälp av den av Sverigedemokraterna med regeringen förhandlade statsbudgeten till ytterligare drygt 13 miljarder till kommunerna, varav drygt 6 miljarder i generella statsbidrag. Det är ett välkommet tillskott till kommunsektorn och en tydlig prioritering från bland annat Sverigedemokraterna. Därutöver sker en ökning av riktade statsbidrag som visserligen ligger under andra utgiftsområden men som är ett faktiskt tillskott till kommunsektorn, exempelvis 2 miljarder till vården och 200 miljoner till förlossningsvården. Det är viktiga satsningar för bättre hälsa och tryggare förlossningar. Goda förutsättningar skapas också för att bedriva en bra skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård och för att stötta till exempel det lokala föreningslivet i dess viktiga arbete främst riktat mot barn och unga. Samtidigt vet vi att kommunerna har ett aldrig tidigare skådat arbete att göra främst för tryggheten de kommande åren.
En explosion av grova brott, bidragsfusk och fortsatt segregation och utanförskap påverkar kommunerna negativt och tvingar fram insatser bland annat för att bryta negativ utveckling och återupprätta tryggheten i samhället. Det är något som också underlättas genom andra förändringar i och med det framförhandlade Tidöavtalet.
Jag kan bara vända mig mot min hemkommun, Gävle, där vi under förra mandatperioden såg en våg av förnedringsrån mot unga och där vi bara under detta år har sett ett flertal skjutningar och rena avrättningar på öppen gata i centrum. Detta skapar enorma konsekvenser på många plan för ett samhälle, inte minst ekonomiskt och framför allt i mänskligt lidande.
Fru talman! Det är i regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag tydligt att vi prioriterar ett ökat stöd till kommunsektorn de kommande åren. Under 2023 skjuter vi till cirka 13 miljarder i generella och riktade statsbidrag, samtidigt som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, beräknar att det kommande elstödet kommer att generera ytterligare drygt 5 miljarder kronor till kommunsektorn under samma år. Allt som allt kommer kommunsektorn under 2023 att stärkas med närmare 18 miljarder kronor när det kommande elstödet räknas in under nästa år.
Jag vill med detta yrka bifall till finansutskottets förslag till beslut i betänkande 3.
Innan jag lämnar talarstolen vill jag också önska presidiet och alla våra medarbetare en god jul och ett gott nytt år. Likaså vill jag rikta mig till våra kamrater i utskotten och tacka för ett väl utfört arbete under inledningen av den nya mandatperioden.
(Applåder)
I detta anförande instämde Dennis Dioukarev, David Perez och Charlotte Quensel (alla SD).
Fru talman! Under pandemin blev revorna i välfärden tydliga, inte minst inom äldreomsorgen. Arbetsvillkoren för dem som jobbar där har fått stå tillbaka i många kommuner, och många människor är oroliga för äldreomsorgen. Personalen stressar på minutscheman. Många är oroliga för att man inte kunnat göra tillräckligt för att stötta de äldre som bor på boenden eller har hemtjänst.
Därför tillförde den socialdemokratiskt ledda regeringen permanenta statsbidrag till äldreomsorgen för att stärka den i de behov som man faktiskt har.
Sverigedemokraterna har ofta utgett sig för att vara äldres försvarare. När nu Sverigedemokraterna styr tillsammans med regeringen ekar de orden tomma. Man sa en sak före valet och en annan sak efter valet. Nu får inte äldreomsorgen de stöd och de resurser för att utveckla äldreomsorgen som verkligen behövs.
Min fråga till Sverigedemokraterna blir: Vad säger ni nu till de äldre som är oroliga för hur äldreomsorgen kommer att se ut i framtiden?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
För att gå tillbaka till den del som gällde pandemin tror jag att den kan sägas ha påverkat hela världen i fråga om hur man kunde arbeta med de välfärdstjänster som man erbjuder - så också i Sverige. Personalen fick slita ont under två år med pandemins konsekvenser inom bland annat äldreomsorgen men också hälso- och sjukvården.
Vi skjuter nu till ytterligare 6 miljarder i generella statsbidrag. Dessutom ökar vi de riktade bidragen till bland annat hälso- och sjukvården.
När det gäller pengarna till äldreomsorgen ser vi att det är del i de generella statsbidragen som ökar kommunens resurser. Men det handlar också om hur kommunerna väljer att använda de riktade statsbidrag som funnits tidigare. Min hemkommun Gävle hade möjlighet att söka ett statsbidrag för att utveckla äldreomsorgen men valde inte att göra det, så de pengarna föll bort. Det är också en del i kommunens ansvar att faktiskt söka de statsbidrag som finns tillgängliga.
Från min och Sverigedemokraternas sida tittar vi på den rapport som kom från SKR nu i december, där man pekar på hur kommunernas och regionernas situation ser ut. Man ser inga stora neddragningar framför sig. Jag kan citera ur denna rapport från december 2022, som säger följande: "Då de stora kostnadsökningarna nästa år är av tillfällig karaktär, som inflation och pensionskostnader, undviks omfattande kortsiktiga ingrepp i verksamheten." Det är alltså SKR, kommunernas paraplyorganisation, som uttalar sig på det här sättet. SKR ser att det här på kort sikt inte kommer att påverka den verksamhet som kommunerna bedriver.
De pengar som vi ger genom den med regeringen framförhandlade budgeten kommer att vara ett välkommet tillskott för kommunerna. Delvis kommer de också att få tillbaka pengarna i form av elstödet som kommer under nästa år. SKR själva beräknar att kommunerna kommer att få ta del av strax över 3 miljarder av de 5 miljarderna.
Fru talman! Det är märkligt hur man kan läsa samma rapport på så olika sätt och höra det som sägs på så olika sätt.
Sveriges kommuner och regioner har sagt att man har stora behov i framtiden, även under kommande år. Man har utgifter för höga elräkningar men också för högre inflation och höjda räntor, så man står inför en kostnadskris. Det här kommer inte att hjälpa äldreomsorgen.
Jag har också vid flera tillfällen hört regeringsföreträdare och sverigedemokrater säga att resurserna inte är det enda viktiga utan att det också handlar om att man måste ha personal att anställa.
Då blir det lite märkligt när man tar bort det äldreomsorgslyft som vi socialdemokrater har lyft in och som har varit och är en viktig insats för att höja kompetensen och få fler fast anställda men också fler anställda i äldreomsorgen, för det är arbetsbrist i äldreomsorgen och svårt att få fatt i personal. Man tar bort det. Det är kvar 2023 men finns inte kvar i budgeten för 2024 och framåt.
Det här är ett långsiktigt problem. Det är inte något som man löser bara nu. Lyftet behöver förlängas, och det har vi socialdemokrater lagt i vår budget, så jag förstår fortfarande inte. Vad kommer man att göra för att stärka äldreomsorgen, som Sverigedemokraterna ofta lyfter fram som en viktig sak? Pengarna räcker inte generellt. Vi satsar mer på välfärden i stort - dubbelt så mycket som regeringen och Sverigedemokraterna gör. Man har ingen politik för de äldre, och man satsar inte på att få fler anställda inom äldreomsorgen. Så vad är ert besked?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Precis som ledamoten säger kommer en del av Äldreomsorgslyftet som Socialdemokraterna införde att förändras. Däremot är inte den kommande budgeten förhandlad mellan Sverigedemokraterna och regeringen. Vilka åtgärder vi avser att göra får vi naturligtvis återkomma till.
Jag måste ändå hänvisa igen till SKR:s ekonomirapport för december 2022, där man själv säger att de kostnadsökningar man ser framför sig är av tillfällig karaktär. Det gäller inflationen och pensionskostnader, och när inflationen dämpas kommer det naturligtvis att påverka kostnadsutvecklingen inom kommunerna. Det gäller kostnaderna för välfärdstjänster men också kostnaderna för pensionerna. Det får man inte glömma bort.
När det gäller det äldreomsorgslyft som ledamoten beskriver kan jag bara titta på min egen kommun igen. Gävle valde att inte söka det här stödet. Jag undrar hur ledamoten ställer sig till det utifrån att det är hennes egna partikamrater som styr den kommunen. Det här förutsätter ju att de stöd som staten ger också söks av kommunerna. Det spelar ingen roll vad vi ger för möjligheter från staten eller riksdagen om kommunerna inte nyttjar det fullt ut. Jag tror att det är fler kommuner som har låtit bli att söka det här stödet.
Vi stärker som sagt kommunsektorn med 6 miljarder i generella statsbidrag. Vi skjuter också till riktade statsbidrag så att det blir drygt 13 miljarder för nästa år. Till det kommer elstödet på 5 miljarder, varav drygt 3 miljarder kommer att gå till kommunerna. Det kommer att utgöra ett starkt tillskott för kommunerna.
Samtidigt måste vi se att det negativa resultat som vissa kommuner och regioner beräknas göra under det kommande året är en följd av ökade kostnader för pensionerna, så det vi ser är egentligen inte stora neddragningar i välfärden. Det är kostnader för pensioner som påverkar det.
Jag känner mig trygg med att kommunerna kommer att kunna använda det stöd vi ger till att stärka äldreomsorgen de kommande åren.