Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Ulrika Westerlund (MP) om Migration

Ulrika Westerlund (MP) höll ett anförande om Migration i debatten ”Protokoll 2022/23:39 Torsdagen den 15 december” den 15 dec 2022.

Fru talman! Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu.

Miljöpartiets vision är en värld där alla människor har möjlighet att flytta men ingen tvingas fly. Där är vi inte i dag. Krig och konflikter ökar när kampen om de otillräckliga resurserna hårdnar. Klimatförändringarna skapar också nya orsaker till att människor måste fly.

Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och måste försvaras. Fler länder måste ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar, och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska gå tillbaka till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år för att sedan öka antalet till 7 500 per år.

En av den nuvarande regeringens första åtgärder var att minska Sveriges mottagande av kvotflyktingar. Kvotflyktingar är de flyktingar som länder tillsammans med FN väljer ut i flyktingläger och som därmed ges möjlighet att flytta till ett land där de kan leva i trygghet. Det har diskuterats här i dag hur stor andel av världens flyktingar som Europa tar emot, men de allra flesta flyktingar i världen befinner sig på flykt i sitt eget land eller i grannländer - det vill säga oftast inte i Europa. Många befinner sig i flyktingläger och lever under extremt svåra villkor.

Att minska Sveriges åtagande från 5 000 till 900 per år är ett svek mot världens allra mest utsatta. Det är också stötande att man låter påskina att förändringen skulle leda till att situationen blev bättre för vissa grupper av flyktingar. När man gör så här dramatiska förändringar totalt sett är risken stor att många färre personer - även hbtqi-flyktingar, kvinnor och barn - kommer att få komma hit, vilket bland annat Jonny Cato har framhållit här tidigare.

Att komma till Sverige genom FN:s kvotflyktingsystem är ett av få sätt att ta sig lagligt och säkert till Sverige. Tusentals flyktingar har i ren desperation redan riskerat sina liv i livsfarliga färder över Medelhavet i gummibåtar. Vi i Miljöpartiet har länge verkat för fler säkra och lagliga vägar för flyktingar att söka skydd. Att öka mottagandet av kvotflyktingar till 7 500 per år i stället för att minska vore ett viktigt steg i rätt riktning.

Fru talman! Handläggningstiderna på Migrationsverket har länge kritiserats för att vara för långa. Till exempel är handläggningstiden igenomsnitt 8,6 månader i asylärenden i första instans. Sedan tillkommer domstolarnas handläggningstider. Riksrevisionen har konstaterat att hanteringen av asylmål på migrationsdomstolarna har effektivitetsbrister. Miljöpartiet noterar med oro att tre av fyra migrationsdomstolar aldrig har varit i närheten av att nå regeringens mål att 90 procent av asylmålen ska avgöras inom fyra månader. Dessutom är skillnaderna mellan landets fyra migrationsdomstolar anmärkningsvärda.

Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa handläggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Tiden i ovisshet kan i värsta fall göra att viktig vård inte kan påbörjas, exempelvis traumavård som behövs för personer som utsatts för tortyr.

Att behöva vänta i ett år på att få återförenas med sitt barn är en outhärdlig situation för varje förälder, men verklighet för många som flyttat eller flytt till Sverige. Att få leva med sin familj är en grundläggande mänsklig rättighet. Att snabbt få återförenas med sin familj är också en framgångsfaktor för integration av flyktingar som fått skydd i Sverige. Eftersom anhöriga oftast inte får ansöka om familjeåterförening i Sverige innebär regelverket ihop med alltför långa handläggningstider att familjer splittras under lång tid. Regelverket och de långa handläggningstiderna orsakar också familjesplittring för många svenska familjer när de vill flytta tillbaka till Sverige.

Även svenska företag drabbas negativt av Migrationsverkets långa handläggningstider. I dag råder det brist på arbetskraft i väldigt många branscher. När ett företag lyckas anställa en person från utlandet är det viktigt att processerna inte drar ut på tiden hos Migrationsverket.

Det finns sammantaget mycket starka skäl att öka anslagen till Migrationsverket och migrationsdomstolarna för att korta handläggningstiderna. Vi i Miljöpartiet föreslår en sådan ökning.

Miljöpartiet vill också höja dagersättningen för asylsökande. Den har inte höjts sedan 1994, medan hyrorna och priserna på varor stigit. Dagens ersättning, 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen, är orimligt låg. Asylsökande måste ha möjlighet att leva ett drägligt liv under tiden de väntar på beslut. Det går inte att äta sig mätt på 71 kronor om dagen och dessutom ha råd med vinterkläder.

Nyligen rapporterade P4 Malmöhus om en alarmerande ökning av antalet ukrainska flyktingar som utnyttjas i prostitution. Ukrainska kvinnor utgör nu den enskilt största gruppen kvinnor som utnyttjas i prostitution bland dem som Jämställdhetsmyndigheten har fått kännedom om. Jämställdhetsmyndigheten påtalar att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor.

De ukrainska flyktingar som får skydd i Sverige i enlighet med massflyktsdirektivet har i dag inte samma rättigheter som andra som får uppehållstillstånd i Sverige för att de är flyktingar. De har inte rätt till sfi, all sjukvård, etableringsinsatser eller etableringsersättning. Miljöpartiet anser att det är fel och att de ska ha samma rättigheter.

Ukrainska flyktingar har rätt att arbeta i Sverige, men många har svårt att få arbete. En viktig orsak är såklart att de i regel inte kan någon svenska och att man måste kunna grundläggande svenska på de allra flesta jobb i Sverige. Samtidigt har de lägre ersättning än andra flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige, eftersom de inte får etableringsersättning utan i stället den låga dagersättningen på 71 kronor. Utöver att Miljöpartiet föreslår att dagersättningen ska höjas anser vi att alla flyktingar som fått skydd i enlighet med massflyktsdirektivet ska få samma etableringsersättning som andra flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige.

Miljöpartiet krävde redan i våras genom ett förslag till utskottsinitiativ i utbildningsutskottet att ukrainska flyktingar skulle få rätt till svenska för invandrare. Utskottets majoritet avslog då förslaget. Vid en paneldebatt den 19 augusti som Nordic Ukraine Forum arrangerade ställde sig dock företrädare för samtliga riksdagspartier bakom kravet om att ge flyktingar från Ukraina rätt till sfi på samma villkor som andra flyktingar. Det är varken humant eller hållbart att skjuta upp möjligheten för ukrainska flyktingar att få undervisning i sfi.

Fru talman! En tredjedel av Sverigedemokraternas, Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas gemensamma projekt den här mandatperioden handlar om att göra livet så svårt som möjligt för människor som har flytt till Sverige. Samtidigt bedriver man totalt sett en politik som kommer att leda till att det blir fler flyktingar i världen. Kristdemokraterna och Liberalerna sviker sina vallöften om att försvara enprocentsmålet i biståndet. Regeringens och Sverigedemokraternas budget innebär i stället nedskärningar i biståndet. Samtidigt gör regeringen en 180-graderssväng i klimatpolitiken. Klimatmålen kommer inte att nås med regeringens politik. I stället innebär de största satsningarna i budgeten ökningar av klimatutsläppen. Det här är någonting som kommer att leda till fler flyktingar i världen.

Sammantaget är detta en politik som går tvärtemot Miljöpartiets. Vår politik handlar om att skapa en värld där ingen människa tvingas fly och där global solidaritet innebär att rika länder tar sitt ansvar för att förhindra krig, konflikter och naturkatastrofer i klimatförändringarnas spår. Med vår budget visar vi att det går att klara klimatmålen, stärka välfärden och stärka Sveriges förmåga att integrera människor som får skydd i Sverige från krig och förföljelse. Vi visar att man inte måste ställa samhällets svagaste mot varandra.

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! När vi har debatterat det här området förut har ofta en diskussion uppkommit om asylrätten och den så kallade första säkra land-principen. Där skiljer sig Miljöpartiet och Sverigedemokraterna väldigt mycket åt.

Vi hävdar att den här principen är högst verklig. Den innebär att man som asylsökande inte har rätt att resa vidare från det första säkra land man kommer till.

Miljöpartiet hävdar för sin del att man absolut har en sådan rätt. Man har rätt att söka sig från land till land tills man hittar en plats där man tycker sig höra hemma.

Till stöd för vår uppfattning har vi bland annat FN:s flyktingkonvention, som inte stadgar en rätt att slippa bli avvisad eller utvisad till ett land där man inte riskerar skyddsgrundande behandling. Vi har också uttalanden från UNHCR:s exekutiva kommitté och från EU-kommissionen som bekräftar att det är precis så de här reglerna ska tolkas. Vi har även till exempel asylprocedurdirektivets artikel 33, som stadgar att en asylansökan kan avvisas om "ett land som inte är en medlemsstat betraktas som första asylland för sökanden" eller "som ett säkert tredjeland för sökanden". Det finns med andra ord en uppsjö av rättskällor som säger att principen om första säkra land är högst verklig och finns inom den internationella rätten.

Jag skulle nu vilja veta vilka källor Miljöpartiet har när de påstår att den här principen inte existerar utan är någonting som vi har hittat på. Skulle Ulrika Westerlund kunna ge mig ett par exempel på avgöranden eller uttalanden som kommit från EU-domstolen eller annorledes och som stöder hennes ståndpunkt?

Fru talman! Nu vill ledamoten Aspling debattera någonting annat än det som jag just talade om i talarstolen. Men på ett möte som vi hade alldeles nyligen med anledning av Sveriges kommande ordförandeskap i EU var det här en av de största diskussionerna. Det kom gäster från EU - ledande personer från den del av EU-administrationen som har hand om just asylrätten och situationen i EU när det gäller flyktingar i stort. Vi konstaterade att den stora knäckfrågan när det gäller att kunna komma överens är att det är problem med solidariteten mellan EU:s olika länder.

Jag vet inte exakt vad det är ledamoten Aspling hänvisar till som tidigare sagts av andra representanter från Miljöpartiet, men ett problem i EU är uppenbarligen att vi inte är solidariska inbördes. Det finns vissa länder i EU som gränsar till länder varifrån det kommer många flyktingar och asylsökande och andra länder i EU som inte gör det. Det är det som skapar det här skavet. Det som det handlar om är väl hänvisningar till den inbördes solidariteten i EU och hur vi ska avlasta de medlemsländer som ligger väldigt nära länder varifrån många flyktingar kommer. Jag antar att det är någonting sådant som ledamoten Aspling hänvisar till i sin replik.

Fru talman! Det är inte min uppgift att i en debatt om migrationspolitik berätta för ledamoten från Miljöpartiet vad Miljöpartiet står för. Men Miljöpartiets ståndpunkt i den här frågan är alltså att första säkra land-principen inte existerar utan att vi har ett ansvar att ta emot personer oavsett varifrån de kommer.

Jag vill då fråga vad ledamoten från Miljöpartiet säger om Turkietavtalet. Det är ju ett avtal som helt och hållet, till etthundra procent, vilar på principen om första säkra land. Det är ett avtal mellan Turkiet och EU:s medlemsstater. Vad det säger är helt enkelt att när en flykting som befinner sig i Turkiet reser vidare till Grekland prövar grekiska myndigheter personens ansökan och avslår den sedan med hänvisning till just första säkra land-principen, varpå personen skickas tillbaka till Turkiet.

Detta avtal godkändes av Sveriges regering 2016. Vid det tillfället satt Miljöpartiet i Sveriges regering, vilket betyder att Miljöpartiet godkände avtalet. Varken EU-domstolen eller någon nationell myndighet har heller dömt ut avtalet, utan alla har sagt att det är helt i enlighet med folkrätten, alltså asylrätten.

Därför skulle jag vilja höra hur Miljöpartiet å ena sidan kan säga att den här principen inte existerar, att det är en felaktig uppfattning från vår sida och att vi har ett obegränsat ansvar att ta emot asylsökande, oavsett från vilket land de kommer, och å andra sidan kan säga att Turkietavtalet är helt i enlighet med samma internationella regelverk.

Det här är två ståndpunkter som är helt omöjliga att sammanföra. Hur har Miljöpartiet resonerat här?

Fru talman! Jag får upprepa det som jag sa alldeles nyss, att jag inte vet exakt vad det är ledamoten Aspling refererar till. Jag har själv inte hört någon säga att första säkra land-principen inte existerar, utan jag försökte ge en bild av vad som är dilemmat med första säkra land-principen. Den är svår att kombinera med en bristande solidaritet mellan EU:s medlemsländer. Det är därför diskussionen har uppstått. Det är det jag vill säga.

Överläggningen var härmed avslutad.

Migration

(Beslut fattades under § 9.)

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.