Carita Boulwén (SD) om Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta m.m.

Herr talman! I afton debatterar vi socialutskottets betänkande nummer 18 Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Jag vill börja med att tala om att vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation nummer 13.

Herr talman! Ingen ska behöva bli utsatt för våld, inte i någon form. Men våld drabbar både kvinnor, män, barn, unga och gamla. Våld förekommer inte bara ute på gator och torg, på offentliga platser, utan även i privata hem och relationer. Våld i hemmet och våld i nära relationer är ett allvarligt problem som drabbar människor i deras egna trygga miljöer, i deras hem, där man borde både känna sig och faktiskt också vara trygg och säker. Både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld förekommer.

Men det finns också en annan typ av våld i nära relationer som tidigare inte varit en del av Sverige men som växt fram de senaste åren på grund av regeringars kravlösa politik. Hedersrelaterat våld och förtryck har med anledning av stor invandring från kulturellt avlägsna länder fått ett allt starkare fäste i vårt land och är ett stort och växande samhällsproblem. Ofta är det också flera förövare, från både familj och släkt med flera.

Våld och kontroll används för att upprätthålla familjens eller släktens heder. Främst är det flickor och kvinnor som kontrolleras och utsätts. Förutom fysisk och psykisk misshandel och hot kan det även inkludera barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. Flickor eller kvinnor har "fallit" från balkonger eller på annat fruktansvärt och tragiskt vis blivit bragta om livet i den så kallade hederns namn. Socialstyrelsen uppskattar att 68 000 kvinnor och flickor i vårt land kan ha utsatts för kvinnlig könsstympning och att 13 000-23 000 flickor befinner sig i risk att utsättas.

Herr talman! Sverigedemokraterna är tydliga: Alla former av våld och förtryck ska med kraft motverkas och bekämpas! Vi måste ha en nolltolerans mot våld och arbeta för att säkerställa att rättssystemet fungerar både effektivt och rättvist för att skydda offren och förhindra ytterligare övergrepp.

Jag är därför glad att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna i Tidöavtalet har kommit överens om en rad viktiga åtgärder, reformer och satsningar för att komma till rätta med de stora problemen som är en del av många kvinnors och mäns vardag. Hit hör en ny socialtjänstlag där det brottsförebyggande arbetet särskilt prioriteras, där brottsoffer och potentiella brottsoffer ska få kännedom om sina rättigheter och där deras möjligheter till hjälp och stöd ska öka.

Riktade insatser ska ges till personer i särskilt utsatta situationer, såsom barn, unga, äldre samt personer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck.

Föräldraansvaret stärks, och lagstiftningen mot hedersrelaterat förtryck skärps. Det blir möjligt att införa vistelseförbud. En bred reform ska stärka elevhälsan och möjlighet ska finnas att i större utsträckning skydda utsatta barn.

Det är i första hand föräldrar eller vårdnadshavare som ansvarar för barnens uppväxtvillkor. Jag har upprepade gånger här i talarstolen pekat på vikten av tidiga och förebyggande insatser och vikten av trygga familjer. Det kan inte nog understrykas. Samhället behöver därför erbjuda stöd och resurser för föräldraskap och familjeliv.

Det måste finnas en handlingsplan eller åtgärdsplan i varje kommun för att identifiera och stoppa hedersrelaterat förtryck. Det ska finnas årlig nationell statistik över antalet barn som lever under hedersrelaterade förhållanden, utökad kartläggning och fler undersökningar för att motverka barnäktenskap.

Konsekvenserna av våld i nära relation är omfattande och långvariga. Ibland slutar det tragiskt nog även med dödsfall. Det påverkar inte bara dem som drabbas direkt utan också deras familjer och vänner, inte minst barn som växer upp i en våldsam miljö och som bevittnar eller själva utsätts direkt för våld.

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna anser att det är oerhört angeläget att arbetet med att förhindra våld i nära relation stärks. Det finns i dag stora brister, och samhället i stort behöver få ökad förståelse och kunskap om våld i nära relation i alla former och om hedersrelaterat våld och förtryck. Det behöver säkerställas inom fler yrkesgrupper.

Socialtjänsten har bland annat en viktig roll att spela när det gäller att hantera och stödja dem som är utsatta för våld i nära relation och för hedersrelaterat våld och förtryck. Det gäller även att identifiera dem som befinner sig i sexuell utsatthet och prostitution. Det handlar bland annat om att erbjuda skydd, stöd, boendealternativ, rådgivning, terapi och juridiskt stöd.

För att bekämpa våld i nära relation behöver vi också samarbeta över olika sektorer, inklusive rättsväsendet, hälso- och sjukvården, skolan och frivilligorganisationerna. Samhället behöver erbjuda stöd och säkerställa att offren får den hjälp de behöver för att lämna en våldsam situation och återbygga sina liv.

Landets kvinnojourer är en viktig resurs och en viktig del av det stöd som ges till våldsutsatta. I sitt arbete tar de emot några av samhällets mest utsatta som behöver skyddas. Därför lyfter vi i Sverigedemokraterna bland annat i detta betänkande upp att en översyn av samhällets stöd till kvinnojourer och stödboenden bör göras och att de ska certifieras, för att säkerställa att verksamheten håller god kvalitet och att det finns kompetens. Vidare bör barnperspektivet stärkas, och barn som placeras bör omfattas av ett eget beslut.

Förutsättningarna förbättras nu också för kvinnoorganisationer att bedriva mer långsiktig verksamhet genom att en del av bidraget fördelas som organisationsbidrag och får avse en tidsperiod om två bidragsår.

Vidare har vi föreslagit att kommuners studier om och utvärderingar av våld i nära relationer även ska innefatta äldreomsorgen. Tragiskt nog utsätts även äldre för våld i nära relation, både av närstående och av andra i omgivningen. Jämställdhetsmyndigheten har nu också fått i uppdrag att kartlägga kunskapen och identifiera kunskapsluckor hos bland annat kommuner om våldsutsatta äldre som fyllt 65 år.

Herr talman! Slutligen vill jag noga poängtera att vi måste få stopp på våld i nära relationer. Jag är glad över att vi i denna kammare och i detta utskottet är överens, kanske inte alltid om tillvägagångssättet men om de gemensamma målen om en nollvision när det gäller våld i nära relation.

Herr talman! Det finns mycket mer att tillägga, men jag stannar här.

Jag vill passa på att tacka talmannen, presidiet och utskottsledamöterna för detta gångna år. Jag önskar er trevlig midsommar och en riktigt trevlig sommar.

Herr talman! Tack för din fråga, Christofer Bergenblock!

Det förebyggande arbetet, som jag lyfte upp i mitt anförande och lyfter upp konstant, är oerhört viktigt. Jag lyfter också upp just behovet av att se till att familjen mår väl. Det handlar om att erbjuda föräldrastöd, att ha fungerande skolor och att det finns närvarande vuxna runt barnet och den unge. Det är viktigt.

Vad gäller just socialtjänsten har vi en rad förslag. Till att börja med ser vi fram emot en ny socialtjänstlag. Åtgärder för att minska barns utsatthet ska också tas fram. Vi har även fritidskortet som ska göra det möjligt för fler att delta i aktiviteter.

Lagen om vård av unga ska användas oftare, just för att bland annat skydda utsatta barn och unga. Och en nationell social insatsstyrka ska inrättas. Den ska göra omvärldsanalyser och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott.

Vi har också 24-timmarsregeln. Man ska kalla föräldrar till socialtjänsten inom 24 timmar från att deras barn har begått ett brott eller när man anser att det finns risk för att barnet är utsatt för någonting.