Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Statsrådet Jessika Roswall (M) om Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Statsrådet Jessika Roswall (M) höll ett anförande om Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 i debatten ”Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni” den 19 juni 2023.

Herr talman! Det gångna året har präglats och plågats av krig och kris. När det ryska anfallskriget kom till Kiev förändras den geopolitiska spelplanen och gjorde Europasamarbetet till något mer, något större. Attacken mot Kachovkadammen för snart två veckor sedan innebar en ny nivå av förstörelse i spåren av Rysslands illegala aggression. Tusentals civila har förlorat sitt hem och sitt levebröd. Hela byar och samhällen har ödelagts, och alltför många har förlorat livet.

EU och dess medlemsstater bekämpar nu samlat ett angrepp på ett grannland som sedan förra året är kandidatland till medlemskap i vår union. Samtidigt har Rysslands brutala och illegala aggression påmint oss om betydelsen av vårt nära samarbete och vikten av vår gemensamma politiska strävan.

Genom EU genomför vi slagkraftigt en grön omställning för att nå våra klimatmål och bli oberoende av fossila energikällor. Genom EU och den inre marknaden kan våra företag växa sig större och mer konkurrenskraftiga. Genom EU värnar vi våra demokratiska värderingar och rättsstatens principer, som är grunden för samhällets utveckling. Vår kraftfulla hantering av de senaste årens kriser bekräftar att vi är starkare tillsammans och att vi kan möta och bemästra det oväntade som en stark och enad union.

Herr talman! Vi tog över EU-ordförandeskapet i en turbulent tid. Regeringen har sedan dess arbetat för att göra EU säkrare, grönare och friare. Dessa ledord reflekterar vår tids stora omställningar. För att lyckas behöver vi kunna hantera omedelbara utmaningar samtidigt som vi står fast vid den långsiktiga inriktningen.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har fått ödesdigra konsekvenser. Förödelsen är omfattande, både av den fysiska omgivningen och i människoöden räknat. Många har betalat det yttersta priset för rätten att leva i fred och frihet.

Kriget har också fått följdverkningar i EU. Den ekonomiska återhämtningen hade precis börjat komma igång efter pandemin när kriget ritade om spelplanen helt. Efter många år med låg inflation sköt plötsligt inflationen och räntorna i höjden. Europa drabbades av en kostnadskris.

Den amerikanska IRA-lagstiftningen, Inflation Reduction Act, skapade en ännu skakigare situation. Det var visserligen välkommet att USA tog ett stort kliv in i den gröna omställningen, men samtidigt uppkom en oro för att europeiska företag skulle lockas över Atlanten med massiva statsstöd. Men som så ofta har de värsta farhågorna inte besannats. IRA splittrade varken EU eller den transatlantiska länken. Regeringen satte i stället framgångsrikt fokus på behovet av att utveckla och fördjupa vår egen marknad för att därmed bygga EU:s konkurrenskraft på lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

I stället för statsstödsrace har EU och USA suttit ned och förhandlat om gemensamma intressen. EU har gått fram med lagförslag om att stärka tillgången på kritiska råmaterial för att förbättra villkoren för den gröna omställningen i Europa. EU-kommissionen har, på svenskt initiativ, antagit en strategi för att stärka unionens långsiktiga konkurrenskraft.

Det är sällan en enkel uppgift att nå samsyn mellan 27 medlemsländer. Vårt samarbete prövas i kris. Samtidigt är det just i kriser som EU visar sin styrka. De senaste åren är ett tydligt bevis på detta. Detta har också präglat det svenska ordförandeskapet.

Herr talman! Det är viktigt att ta ansvar när det är svårt. Sverige tog i bred parlamentarisk enighet ansvar när vi presenterade de fyra prioriteringarna för vårt svenska ordförandeskap: säkerhet och stödet till Ukraina, grön omställning och energiomställning, demokratiska värden och rättsstatsprincipen samt EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Som riksdagens ledamöter minns presenterade statsministern prioriteringarna den 14 december förra året här i kammaren.

När ordförandeskapet inom kort når sitt slut kommer runt 150 möten att ha ägt rum i Stockholm och runt om i Sverige, liksom ett par tusen i Bryssel och Luxemburg. Jag vill i detta sammanhang tacka och gratulera riksdagen, som på ett föredömligt sätt stått värd för möten och konferenser i Stockholm, bland annat Cosac. Sverige har företrätt rådet i mängder av förhandlingar och debatter med Europaparlamentet. Själv har jag varje månad tillbringat flera dagar vid plenardebatterna i Strasbourg och Bryssel.

Herr talman! Från dag ett har vår högsta prioritet varit att upprätthålla den styrka och enighet som unionen visat det senaste året och bistå med största möjliga stöd till Ukraina - ekonomiskt, rättsligt, politiskt, humanitärt och militärt. I februari antog EU sitt tionde sanktionspaket för att fortsätta sätta press på Ryssland, och det svenska ordförandeskapet arbetar intensivt med att förhandla det elfte. Vi har beslutat om omfattande ammunitionsleveranser och har inrättat en arbetsgrupp för att klargöra hur frysta ryska tillgångar ska kunna användas för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina.

Arbetet är omfattande och fortsätter på bred front. Allt detta som vi gör för Ukrainas fred och frihet gör vi också ytterst för vår egen fred och frihet. Att stödja Ukraina och det ukrainska folket i deras strävan mot europeisk integrering är en av våra stora gemensamma uppgifter. Budskapet från den här regeringen, EU:s medlemsstater och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är tydligt: Ukrainas framtid ligger i Europeiska unionen.

Herr talman! Säkerhet har också en intern dimension. Därför är det otroligt glädjande att migrationsminister Maria Malmer Stenergard häromveckan lyckades ena medlemsstaterna kring huvuddelarna av migrations- och asylpakten. Under hennes ledning hittades den svåra balans mellan ansvar och solidaritet som EU-länderna länge sökt. Nu kommer vi att lämna över till spanjorerna, som får förhandla fram den slutliga överenskommelsen med Europaparlamentet. I detta arbete kommer regeringen att fortsätta att vara en pådrivande, konstruktiv och pragmatisk part. Vi behöver en fungerande europeisk migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Herr talman! För det svenska ordförandeskapet har arbetet med den gröna omställningen i stor utsträckning handlat om EU:s klimatpaket Fit for 55. Den nya politiken innebär en betydande ambitionshöjning för vår gemensamma klimatpolitik. Alla beståndsdelar av Fit for 55 strävar tillsammans mot en tydlig övergripande målsättning: att skapa förutsättningarna för att sänka EU:s utsläpp med 55 procent till 2030.

Under det svenska ordförandeskapet har viktiga överenskommelser träffats för att accelerera elektrifieringen av vägtransporter genom en kraftig utbyggnad av laddinfrastruktur och ett stoppdatum för förbränningsmotorer, minskade utsläpp inom sjöfart genom hållbara bränslen, energieffektivisering och mycket mer. EU håller i taktpinnen i den gröna omställningen, och vi håller takten.

Herr talman! En förutsättning för ett säkrare, grönare och friare EU är respekten för rättsstatsprincipen och våra grundläggande värderingar. Arbetet med att stärka dessa är därför en särskilt viktig del av Sveriges och - vill jag mena - varje ordförandeskap.

I mars ledde jag i allmänna rådet den årliga rättstatsdialogen. Vi har i allmänna rådet också hållit utfrågningar med Polen och Ungern inom ramen för det så kallade artikel 7-förfarandet.

Senare i dag ska jag delta här i riksdagen vid konstitutionsutskottets konferens om demokratin i Europa. På onsdag och torsdag denna vecka står det svenska ordförandeskapet värd för vårt Stockholmssymposium om demokrati och rättsstaten, dit jag kommer att välkomna bland andra EU-domstolens ordförande Koen Lenaerts och EU-kommissionärerna Vera Jourová och Didier Reynders.

Experter kommer att medverka från medlemsstater och utvidgningsländer, EU:s institutioner, internationella organisationer, civilsamhälle, akademi, medier och andra intressenter.

Jag vill här särskilt understryka regeringens glädje över att också företrädare för riksdagen kommer att bidra med värdefulla insikter och idéer till symposiet.

Allt detta ger mig hopp om att Stockholmssymposiet kommer att ge ett tydligt och varaktigt bidrag till vårt fortsatta arbete med att stärka demokrati och rättsstatsprincipen i EU.

Herr talman! För regeringen har det varit mycket viktigt att genom ordförandeskapet bidra till EU:s politiska riktning de kommande åren. Det var därför som vi valde att prioritera att sätta EU:s långsiktiga konkurrenskraft högt på agendan.

Om EU ska vara en attraktiv marknad för investeringar, innovationer och nya idéer krävs en ny riktning. EU halkar i dag efter USA, Kina och andra stora ekonomier vad gäller tillväxt, produktivitet och investeringar i forskning och utveckling. Den utvecklingen har pågått under årtionden och kommer att kräva många års arbete att vända.

Det första steget i denna riktning togs av statsminister Ulf Kristersson på Europeiska rådet i december förra året när han tog initiativ till att be EU-kommissionen att presentera en strategi för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet. Det var synnerligen välkommet att EU-kommissionen levererade ett kraftfullt svar på detta den 16 mars i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Sedan dess har det svenska ordförandeskapet arbetat med att implementera strategin, med fokus på kärnområden som den inre marknaden, kompetensutveckling, handel och forskning. Dessutom har arbetet skett med en stark inriktning på bättre lagstiftning och minskad regelbörda.

Men det viktigaste arbetet ligger framför oss och upphör inte med det svenska ordförandeskapet. Konkurrenskraftsfrågorna kommer därför att förbli en prioriterad fråga för regeringen och löpa som en röd tråd genom vårt lagstiftningsarbete.

Konkurrenskraftsfrågorna kommer också att vara en central del i vårt bidrag till nästa strategiska agenda, som stakar ut riktningen för arbetet under nästkommande EU-kommission.

Herr talman! Under vårt ordförandeskap har EU fortsatt att pressa Ryssland och stödja Ukraina. Vi har nått en historisk överenskommelse i migrationsfrågan, och vi har arbetat med full kraft för att gå i mål med förhandlingarna om Fit for 55. Samtidigt har vi naglat fast EU:s långsiktiga konkurrenskraft högt upp på den politiska agendan.

Mycket har gjorts för ett säkrare, grönare och friare EU. Vi har två veckor kvar med intensiva förhandlingar, och vår lista med avklarade ärenden blir längre dag för dag. Efter allt detta, när ordförandeskapet är slut, är det vår uppgift att förvalta alla de lärdomar vi gjort och de relationer och den goodwill som vi har skapat under det här halvåret.

Herr talman! Utmaningarna framåt är många. I ett osäkert geopolitiskt läge ska vi samtidigt accelerera den gröna och den digitala omställningen.

Vi ska också förbereda unionen för den framtida utvidgningen som genom det ryska angreppet på Ukraina har kommit att utvecklas till en geopolitisk nödvändighet, inklusive för länderna på västra Balkan.

Det är viktigt att alla, såväl i politiken som i andra delar av samhället, aktivt och frimodigt söker svenska svar på hur EU ska möta dessa utmaningar. Om detta och mycket annat kommer regeringen att återkomma när statsministern till hösten presenterar nästa EU-deklaration.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag rikta ett stort tack till riksdagen för det goda samarbete som jag och mina kollegor har haft under senaste halvåret. Det har också lagt grunden för ett mycket framgångsrikt svenskt ordförandeskap.

Jag har från kollegor i rådet och från företrädare i Europaparlamentet fått mycket beröm för hur det svenska ordförandeskapet lyckats förhandla och driva den politiska agendan framåt. Det berömmet vill jag dela med mig av till riksdagen här i dag.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Om tolv dagar tar det svenska ordförandeskapet i EU slut. Jag tror att det är en dag som EU-minister Jessika Roswall längtar lite till. Även om det säkerligen har varit kul lär våren sannolikt också ha slitit lite på ministern. Jag skulle därför vilja önska ministern en skön semester med lite återhämtning och vila.

Men innan vi kommer dit skulle jag vilja höra EU-ministerns tankar om det i vissa delar ändå ganska misslyckade svenska ordförandeskapet i EU. Många svenskar har nog knappt tagit notis om att det har varit svenskt ordförandeskap. Utanför riksdagen har det hängt en banderoll, men så mycket mer har vi nog inte sett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

För många utländska besökare kommer nog ordförandeskapet att vara en gammal industrihangar någon kilometer från Arlanda där de flesta möten har hållits.

Jag kan tycka att det är bra att Sverige i linje med frugala fyrans restriktiva ekonomiska politik skurit ned på pompa och ståt vid vartenda EU-möte.

För det flesta svenskar är nog det mest uppmärksammade under ordförandeskapet sannolikt en gul tjock dunjacka i ett nollgradigt Kiruna. Det kommer att vara det bestående minnet. Det är i varje fall det som det stått mest om i sociala medier.

En bild säger mer än tusen ord. Det är ett välkänt uttryck. Att regeringen inte riktigt har kunnat klä sig efter väder kan vara en tydlig bild på en regering som heller inte riktigt tagit klimatförändringen på tillräckligt allvar.

Jag är ingen stark anhängare av EU. Men när det kommer till klimatområdet har EU och EU-kommissionen tydligt legat i framkant och före den svenska regeringen.

Något som har brustit under ordförandeskapet är transparensen. Som ordförande har Sverige deltagit i förhandlingar och drivit linjer som inte har varit förankrade i normal ordning.

Senaste exemplet är att Sverige har lagt fram ett förslag för förhandling där subventioner till kolkraft underlättas och förlängs. Det är knappast en ståndpunkt som har stöd i Sveriges riksdag.

Därför undrar jag, ministern: Varför har ordförandeskapet gått så här dåligt?

Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Jag delar såklart inte uppfattningen att det har gått så dåligt. Jag skulle vilja påstå att det är tvärtom. Nu bedömer inte jag det. Vi får se om två veckor hur det sammanfattningsvis kommer att bedömas.

Som jag sa alldeles nyss i mitt anförande möts jag av oerhört mycket beröm. Det kommer från alla politiska partier i parlamentet och från ministrar från olika länder som har olika partibeteckningar.

De berömmer det svenska ordförandeskapet för att vi har lyckats med det vi var satta att göra. Vi har fokuserat på våra kärnuppgifter och på att få förhandlingar i mål. Det är vad ett svenskt ordförandeskap gör. Det var också vad vi utlovade att göra, att vara effektiva och professionella.

Nej, vi har inte haft ballonger och pompa och ståt. Det är någonting som jag är stolt över. Jag tror att både europeiska medborgare och svenska medborgare förväntar sig av oss att det vi gör är att förhandla fram och nå resultat i viktiga frågor.

Det var många frågor som togs upp mot slutet. Jag vill lyfta fram en av de prioriteringar vi hade. Det är den gröna omställningen. Vi har häromdagen gått i mål med hela paketet Fit for 55.

Det är någonting som är bra för Sverige och EU och såklart för klimatet. Det har inte varit lätt. Men det är en av de framgångar som vi har haft, förutom alla de andra stora diskussioner och förhandlingar som vi kommit framåt i. Jag delar inte uppfattningen att det har varit misslyckat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Herr talman! För att ta ett konkret exempel har utrikesutskottet på utrikesområdet flera gånger lyft fram att Iran borde komma upp på utrikesministrarnas möte.

Jag vet att frågan delvis ligger utanför statsrådets ansvarsområde. Men resultatet av ordförandeskapet är att Iran inte har kommit upp till diskussion en enda gång under de sex månaderna.

Det är ett misslyckande för ett land som Sverige som många gånger varit ett föregångsland när det gäller att lyfta fram mänskliga rättigheter.

Jag har svårt att se hur vi från riksdagen skulle ha kunnat agera på ett mer tydligt sätt än att vi vid varje utskottsmöte som vi haft med regeringen har tagit upp frågan och sagt att vi vill att den ska upp på dagordningen.

Sedan är det inte så att Sverige ensamt bestämmer dagordningen för utrikesministrarnas möte. Men om man är ordförande borde man också kunna ha det inflytandet att faktiskt få upp punkten.

Det finns delar i det arbete som EU-minister Jessika Roswall beskriver som är bra. Jag lyssnade själv på en föredragning om de frysta tillgångarna från Ryssland.

Jag ser med stor hoppfullhet framåt på de konkreta förslag som den arbetsgrupp som Sverige kommer att leda en bit framåt, om jag har förstått saken rätt, kommer att kunna komma med. Jag ska inte säga att allt har varit dåligt. Det finns absolut goda exempel.

Det som inger oro inför framtiden är inte nästa ordförandeskap, Spanien, utan det som kommer nästa höst, då Ungern ska få ordförandeklubban. Under den gångna våren har Europaparlamentariker beslutat att de tycker att Ungern inte ska bli ordförandeland för EU nästa höst. Jag undrar vad den svenska regeringens åsikt och position är när det gäller detta. Kan man bryta så mycket mot rättsstatens principer som Ungern gör och samtidigt bli ordförandeland? Någon gång måste det ju bli konsekvenser av det agerande som vi har sett från Ungern under lång tid.

Herr talman! Det stämmer att FAC med Iran och utrikesfrågorna inte hör till EU-ministerns dagordning. Det är den höga representanten som sätter agendan för de punkterna. Men om jag har förstått det hela rätt har Iran ändå diskuterats på FAC:s möten under våren, och det är en fråga som jag vet att utrikesminister Tobias Billström har tagit upp flera gånger. Han var också tydlig i regeringens utrikesdeklaration för ett antal månader sedan om vad regeringen har för uppfattning i frågan. Vi står å det kraftfullaste upp mot den iranska regeringens förtryck.

Låt mig bara nämna något om detta med frysta tillgångar. Den svenska regeringen tillsatte en ad hoc-grupp. Vi är väldigt glada över att den har fungerat så framgångsrikt och att den nu sätter agendan framöver. Det har varit väldigt svårt, för det är krångliga juridiska omständigheter. Det är folkrätt som behöver utvecklas. Men det jag ser fram emot är fortsättningen på detta, och jag är stolt och glad över att vi har lyft frågan. Detta gör vi också tillsammans med andra partner runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Vad gäller Ungern har den svenska regeringen som jag sa i mitt anförande bland annat haft en hearing om utvecklingen där. Detta hade jag ett nära samarbete med våra Europaparlamentariker om innan. Om man ska få vara ordförandeland eller inte har att göra med vad som är fastslaget i fördraget.

Jag förväntar mig av alla ordförandeskap att man följer våra gemensamma regler och står upp för våra gemensamma värderingar, rättsstatens principer och demokrati. Jag kommer att fortsätta att följa detta ärende, såklart. Och tack för att jag får vila lite sedan!

Herr talman! Tack till statsrådet för att hon deltar i den här debatten! Att slå undan benen för den ryska regimen och dess ambitioner och förutsättningar i både Ukraina och i resten av världen genom ett uthålligt och långsiktigt stöd till Ukraina är och kommer att förbli en av EU:s och våra viktigaste uppgifter.

Ett av de ryska regimens mest effektiva verktyg är den paramilitära Wagnergruppen. Och när utrikesutskottet i förra veckan på begäran av flera partier hade överläggning med regeringen i frågan om terrorlistning av Wagnergruppen i EU - vi sammanträdde med statsrådets kollega, utrikesminister Tobias Billström - föreslog vi socialdemokrater att regeringen inom sex månader skulle återkomma med en rättslig analys av läget och hur ett förslag till en uppdatering av EU:s sanktionsregim för terrorismen skulle kunna se ut, för att man i nästa steg ska kunna driva frågan om terrorlistning och samla stöd för detta i EU.

Detta handlar förstås om att vi vet att den rättsliga grunden när det gäller listningsförfaranden i dag gör det juridiskt svårt att komma åt den här typen av terroristorganisationer. Detta har ju inte minst Centerpartiets Kerstin Lundgren beskrivit på ett tydligt sätt.

I morgon kommer riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att aktivt samla stöd för en terrorlistning av Wagnergruppen i EU. Jag vill därför fråga EU-ministern hur hon ser på tidsaspekten i detta: När bedömer statsrådet att en rättslig analys kan finnas på plats för att kunna samla stöd för en terrorlistning av Wagnergruppen?

Herr talman! Tack, Linnéa Wickman, för frågan! Jag är osäker på om jag kommer att kunna ge ett exakt svar på den ganska specifika frågan. Men jag har tagit del av vad utskottet har skrivit i sitt betänkande och vad som har sagts här i kammaren.

Jag uppfattar ändå att det finns en bred enighet om att det är viktigt att Sverige och EU ska arbeta aktivt för att skapa enighet för att sätta upp Wagnergruppen på terrorlistan. Det är ett arbete som, som jag uppfattar det, har skett ganska brett. Sedan kan vi ju skylla på varandra om vem som var först eller inte. Det viktiga är att vi har den gemensamma uppfattningen.

Regeringen har inlett arbetet med att analysera utformningen av den rättsliga grunden. Men någon exakt tidpunkt kan jag inte säga. Det jag vill säga är att det är en del av det svenska ordförandeskapet att jobba aktivt med Ukraina och för att stödja Ukraina på alla sätt vi kan. Det handlar om att se till att vi får nya sanktionspaket på plats, att ge ekonomiskt och militärt stöd och att också involvera Ukraina i vårt arbete. Vi har tagit med olika ukrainska ministrar på våra möten för att upprätthålla den här diskussionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Avslutningsvis: Linnéa Wickman påstod i talarstolen att den svenska regeringen inte hade jobbat aktivt med rättsstatsprincipen. Det är helt felaktigt. Rättsstatsprincipen är en prioritering som vi gemensamt har kommit fram till i riksdagens alla partier och någonting som vi också historiskt har jobbat tillsammans med. Som moderat och som statsråd i regeringen jobbar jag aktivt med detta på alla nivåer. Det Linnéa Wickman sa stämmer alltså inte alls.

Herr talman! Nu återstår mindre än två veckor av det svenska ordförandeskapet i EU. Om något har det ju i och med ordförandeskapet blivit tydligt att vi nu har en regering vars EU-politik spänner från ståndpunkten att EU-medlemskapet är en tvångströja som ska utvärderas till uppfattningen att vi bör fördjupa EU-samarbetet och byta valuta till euron. Detta är minst sagt otydligt. Alla dessa linjer kan omöjligt gälla samtidigt. Det blir helt enkelt varken hackat eller malet.

Det är precis detta jag är rädd för när det gäller frågan om Wagnergruppen. Regeringen säger sig stödja en terrorlistning. Det tror jag genuint också att regeringen gör. Men det blir olyckligt med detta när vi också lägger fram förslag för att få en tydlig tidsplan i arbetet och för att regeringen faktiskt ska arbeta fram ett konkret förslag och hitta en rättslig väg framåt. Som jag sa är det juridiskt ganska svårt.

Här kan Sverige faktiskt ta på sig ledartröjan. Jag hoppas verkligen att statsrådet och regeringen kommer att vara beredda att jobba och vara snabbfotade i detta. Jag kan också lova att vi socialdemokrater kommer att fortsätta att pressa på för detta.

Herr talman! Jag kan som sagt inte ge exakt besked om tidsplanen i detta, tyvärr, men det är alldeles uppenbart att vi är överens om att agera skyndsamt och i samförstånd och att detta är en viktig fråga.

Regeringen är beredd att analysera den rättsliga grunden. Det är också viktigt att jobba med sanktioner brett. Det är någonting som vi just nu jobbar hårt med när det gäller det elfte sanktionspaketet, som innehåller många andra delar. I detta är det också viktigt att vi kommer ihåg att jobba för att motverka kringgående av sanktioner, vilket vi har sett behövs i dessa dagar.

Låt mig också säga något om detta med hackat och malet. Jag delar inte Linnéa Wickmans uppfattning. Jag är glad över att det är en borgerlig regering som har varit ordförande under det gångna halvåret, för vi sätter EU-arbetet främst. Vi vet att det är viktigt.

Jag kommer i min framtid - efter att jag har vilat, som Håkan Svenneling sa - att försöka arbeta för att Sverige ska komma in tidigare i processerna och jobba aktivt och vara en partner i EU-arbetet på ett förtroendefullt sätt. Jag hoppas, som jag sa i mitt anförande, att det svenska ordförandeskapet också har gett oss goodwill för att vi ska lyckas tillsammans i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Tack så mycket, och glad sommar!

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.