Riksflödet
Logga in
Svarade Maria Stockhaus i en replik ·

Gunilla Svantorp (S) om Järnvägsfrågor

Gunilla Svantorp (S) svarade Maria Stockhaus i en replik om Järnvägsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni” den 19 juni 2023.

Maria StockhausM· i en replikÅr 2015 kom en utredning gjord av Gunnar Alexandersson: En annan tågordning - bortom järnvägsknuten . Utredaren tittade bland annat på detta med järnvägsunderhåll och avrådde bestämt från ett återförstatligande som…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Det är roligt att debattera järnvägsfrågor, som vi gör just nu. Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 2.

Den högerkonservativa regeringens näst intill första beslut var att väldigt snabbt stoppa och pausa nya stambanor; det har vi hört här under debatten. Men de gjorde det utan att ha egna alternativ för ökad kapacitet. Det är väldigt mycket prat, men vi har ännu inte sett några förslag på vad som ska komma i stället.

Dagen före julafton i fjol pausade man Göteborg-Borås. Man avbröt Jönköping-Hässleholm, och man stoppade Hässleholm-Lund. En fjärde åtgärd kunde ha tillkommit, nämligen Ostlänken Järna-Linköping om den inte hade kommit för långt i planeringen. Det vi såg då, dagen före julafton i fjol, var en repris från 2006 då den dåvarande alliansregeringen avbröt Norrbotniabanan Umeå-Luleå. Den lyfte S-regeringen sedan tillbaka. Nu är den med igen i den nationella planen, men den är ju fördröjd.

Mitt i den gröna industriomställningen med ett ökat behov av persontrafik för kompetensförsörjningens skull och ett utökat behov av godstransport har man genom det politiska beslutet 2006 fördröjt att vi har en väl fungerande järnväg.

Trafikutskottet har under det här året och sedan december 2022 haft flera olika besök i utskottet från regioner och näringsliv runt om i vårt land - ifrån hela Sverige. De är oroliga och bekymrade, och de talar med en röst. De talar om att vi behöver ha förstorade arbetsmarknadsregioner som skapar tillväxt. De talar om de överenskommelser som gjordes redan för väldigt länge sedan, till exempel Sverigeförhandlingen, där de åtog sig att bygga bostäder mot att få något annat i stället. De är faktiskt ganska irriterade över att lagt kort inte ligger; så har jag uppfattat de besök vi har haft i utskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Järnvägens betydelse kan man nästan inte överskatta. Det handlar ju om att hålla ihop hela vårt land. Det handlar om att minska utsläppen genom att flytta över gods från väg till järnväg. Det handlar om att tillgodose det ökade transportbehovet, och det handlar om att bidra till resande och godstransporter så att vi kommer ut i världen och världen kommer till oss i Sverige.

Persontrafiken har fördubblats sedan 90-talet, och godstrafiken ökar. Den skulle kunna öka ännu mer om det fanns kapacitet. Men alla ska samsas i det gemensamma stråket, och där är det trångt.

Vi ser också att det händer saker i andra länder, som vi har hört här under debattens gång. Fehmarn Bält-förbindelsen är klar 2029. Vi är snart framme vid 2029. Vi vet att ny kapacitet behövs, och vi vet att befintliga stambanor inte räcker till. Vi vet också att EU har målsättningen att öka godstrafiken. Den kommer då att tränga undan den regionala trafiken.

Vår gemensamma reservation med Vänsterpartiet och Miljöpartiet handlar om järnvägens underhåll. Den handlar om ökad möjlighet för staten att bedriva underhåll i egen regi, och det gör den av två orsaker: dels benchmarking, dels den egna kompetensen.

Kompetens är något som vi har tappat. Det är väldigt svårt att ställa rätt krav i upphandlingar om man inte riktigt vet vad det är man efterfrågar. Därför är det viktigt att vi ser till att öka kompetensen hos staten. Vi måste ju få kontroll över kostnadsökningarna.

I mitten av 1800-talet var Sverige ett väldigt fattigt land. Folk utvandrade. Men vi hade ändå politiker som stod inte i den här kammaren men i någon av de andra två kamrarna och talade om att man måste bygga järnväg. Och det gjorde man. Man fattade det beslutet, och man byggde faktiskt ny järnväg. Man satsade på en investering som har kommit oss till godo i hundratalet år - mer än 150 år, till och med.

Jag vill avslutningsvis påminna om att i den här debatten pratar vi om 14 200 kilometer järnvägsspår. Vi pratar om 525 stationer, 15 000 spårväxlar, 4 100 broar, 165 tunnlar och tiotusentals kilometer kablar. Det är ett komplext system. Med S-regeringarna och deras kamrater har vi de senaste åren ökat både investeringarna och underhållet, men vi kommer att behöva mer framöver. Därför är det viktigt att vi använder våra pengar på rätt sätt.

(Applåder)

Fru talman! År 2015 kom en utredning gjord av Gunnar Alexandersson: En annan tågordning - bortom järnvägsknuten. Utredaren tittade bland annat på detta med järnvägsunderhåll och avrådde bestämt från ett återförstatligande som lösning på de problem som man redan då såg.

I den förra regeringens utredning om järnvägsunderhåll pekar man på helt andra lösningar än återförstatligande för att få ordning på underhållet.

Varför håller Socialdemokraterna så envist fast vid att järnvägsunderhållet ska återförstatligas när det inte finns några oberoende experter som tror att det på något sätt kommer att lösa den situation vi befinner oss i när det gäller järnvägsunderhållet?

Fru talman! Det är väl alltid så att man tittar på de utredningar som visar på det man själv tycker, ungefär som ledamoten Stockhaus just gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Det finns utredningar som visar att vi har tappat kompetens - att vi inte riktigt vet vad vi beställer när vi beställer. Jag tycker att det är viktigt att fundera på hur vi blir bättre beställare, inte minst med tanke på alla de aktörer som är inne i systemet. När man ser att det faktiskt inte fungerar i dag måste man ju vilja göra något åt det.

Därför har vi ganska länge - ända sedan 2014, tror jag - lovat att vi ska återförstatliga järnvägsunderhållet. Nu har vi sagt att vi vill återförstatliga delar av det. För att ha något att jämföra med är det viktigt att vi gör det.

Men för Moderaterna är det, som det känns, väldigt mycket ideologi att inte låta staten utföra underhåll. Det är alltid bättre att det är någon annan aktör som gör det. Jag tycker att det är märkligt, för man tappar ju kompetens. Inser inte Maria Stockhaus och hennes parti att man tappar en massa kompetens när man inte själv utför det man sedan ska ställa en kravspecifikation på?

Jag skulle vilja veta varför Maria Stockhaus är så emot att vi har två stycken utförare, dels staten och dels andra utförare, som vi kan jämföra. Jag tror att vi behöver alla utförare. Varför vill Maria Stockhaus säga nej till att staten ska vara en av dem? Om inte det är ideologi, då vet inte jag vad som är ideologi.

Fru talman! Det är egentligen väldigt enkelt: Vi vill ha ett bättre järnvägsunderhåll, och vi tror inte att lösningen ligger i att Trafikverket självt utför det.

Det Trafikverket behöver göra är att skaffa sig koll på anläggningarnas status och sedan se till att göra professionella upphandlingar. Tittar man på den kritik som framförts när det gäller upphandling och att ha koll på anläggningarna ser man att Trafikverket får väldigt skarp kritik när det gäller underhåll. Det gäller både järnväg och väg.

Svaret på frågan är alltså ganska enkelt: Vi tror inte att det på något sätt skulle bli ett bättre järnvägsunderhåll om Trafikverket självt ansvarade för det.

I sitt anförande talade Gunilla Svantorp varmt om att använda skattepengar ansvarsfullt.

Kristofer Odolinski, som jobbar på VTI, har skrivit en doktorsavhandling om just underhållet av järnväg. Han konstaterar att sedan man avreglerade järnvägsunderhållet och släppte in marknaden har priset blivit 11 procent lägre med bibehållen kvalitet.

I det läge vi befinner oss i nu behöver vi ju mer pang för pengarna. Vi behöver ha bättre utväxling av de pengar vi satsar. Här finns en utredning som pekar på att vi får 11 procent mer för pengarna om vi använder privata aktörer. Varför vill Socialdemokraterna höja kostnaderna för underhållet så att vi får ut mindre av de pengar som vi faktiskt satsar på underhåll?

Fru talman! Som jag sa tidigare tror jag att man behöver läsa flera olika avhandlingar och flera olika rapporter för att se vad som verkligen är det som flest säger kontra det som några enstaka säger.

Jag och mitt parti kan inte förstå hur det kan vara billigare och bättre för staten att se till att konsulter gör det arbete som staten skulle kunna göra, det vill säga att ha koll på vad som behöver upphandlas. Det måste vara mycket bättre att den som redan är anställd gör det arbetet än att man betalar dyra konsulter för det jobbet, så vi kommer att fortsätta kämpa för att vi ska ta tillbaka en del av underhållet i statlig regi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Det ska bli väldigt spännande att se vad som händer när ni i ert underlag för att styra det här landet har ett parti som har en helt annan åsikt. De har också en egen reservation, som de tänker rösta emot. Det ska bli jättespännande att se vad de kommer att få i stället.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.