Emma Nohrén (MP) om Livsmedelspolitik

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Debatten är redan igång. Vi är här för att debattera livsmedel och mat. Motionsyrkandena handlar mycket om offentlig konsumtion, märkning av och information om livsmedel, förvaring av livsmedel med mera. För tids vinnande vill jag redan nu yrka bifall till reservation 2. Jag står dock bakom samtliga Miljöpartiets reservationer.

Det är svårt att inte komma in på jordbruks- och skogspolitik och fiske när vi pratar om mat, för det är ju detta som är grunden. Jag ska dock försöka att hålla mig till maten och det som rör produktionen.

De senaste årens händelser - krig i närområdet, den panik inför torkan som vi redan nu känner av och som håller på att byggas upp, stigande priser och grötdebatt i tidningen - har verkligen satt fingret på någonting som vi här i Sverige har tagit för givet, nämligen tillgång till god och hälsosam mat och tillgång till dricksvatten. I samband med de fruktansvärda händelserna i Ukraina och sprängningen av dammen är det inte bara folks hem som har försvunnit. Marken är också förstörd för lång tid framöver, och dricksvattenförsörjningen är borta för ett stort antal människor.

Jag återgår till maten. Om vi inte har primärproduktion har vi ingen mat. Någonting som alla dessa händelser sätter fingret på är att vi inte kan fortsätta som tidigare. Vi måste också prata om framtidens mat och framtidens matförsörjning. För att möta utmaningarna behöver vi kolla på hur vi producerar och konsumerar mat samt på vilken sorts mat det rör sig om. Det kommer förmodligen att förändras i grunden.

Vi hade i förrgår ett seminarium med Mistra Food Futures, som tittar just på dessa saker för att göra inspel till livsmedelsstrategin. Deras punkter var att sätta hållbarhet i centrum för livsmedelsstrategin, att använda breda, tydliga och mätbara mål och att öka produktionen av framtidens mat - inte bara mat. Kanske ska vissa saker som görs i dag ändras.

Man ska också skapa förutsättningar för en hållbar och hälsosam konsumtion. Vi måste implementera och framtidssäkra tekniken. Vi måste låta hållbarhetsomställningen och ökad beredskap gå hand i hand.

Det viktigaste av allt är kanske att samlas runt en vision om den goda maten. Bara för att det är en annan sorts mat eller framtidens mat behöver den inte vara sämre. Jag tror att vi alla äter mycket godare nu än vad man gjorde på 50-talet. Det räcker med att titta på Historieätarna; man är inte jätteavundsjuk på dem som levde förr i tiden, när folk fick betalt i silltunnor och annat. Även framtiden kommer att innehålla en massa god mat, men kanske inte exakt samma mat som vi äter i dag.

Fru talman! Den reservation jag yrkade bifall till handlar om att det offentliga måste gå före. Eftersom det är där vi har våra gemensamma pengar måste man där driva på utvecklingen och styra mot en hållbar livsmedelsproduktion och hållbara inköp. Vi vill se ett ökat inköp av ekologiska livsmedel i offentlig sektor, också för att det visat sig innebära att mer klimatsmart och hälsosam mat serveras. Vi ser större inslag av baljväxter och fler vegetariska dagar på menyerna. Det är precis detta forskningen visar att vi behöver göra när vi ska ställa om det vi ska äta. Miljöpartiet vill därför få upp den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel till 80 procent.

Fru talman! För ett par veckor sedan var jag inbjuden till Ekomatcentrums diplomeringsceremoni Ekomatsligan. Här samlades måltidsaktörer från hela landet och hela ekobranschen och firade de insatser branschen gör i offentlig sektor. En rankning visade också vilka kommuner och regioner som hade gjort flest ekologiska inköp. Med sina 70 procent ekologiska råvaror vann Örebro kommun för andra året i rad. Den bästa regionen var Jönköping med 61 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag pratade med några från Tullängsgymnasiet i Örebro som sa att det är svårt eftersom det har blivit dyrare men att de kreativa kockarna får laga efter läge. Till exempel bakade de dagligen bröd men hade inte råd att bjuda på smör till brödet varje dag eftersom smöret blivit dyrare och de måste hålla budget. De sa till barnen att de skulle få hembakt bröd och smör varannan dag, men barnen ville ha bröd varje dag. Då föreslogs spread av överblivna grönsaker och annat till brödet, och det gick barnen med på. Nu får de alltså ekologiskt hembakt bröd varje dag, vilket är fantastiskt. Så här fortsatte det, och när jag såg bilder på vad som serverades var det som på en trestjärnig restaurang.

Det talades också om den goda måltiden, alltså att använda måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Det är ju när vi är små som vi utvecklar våra smaklökar och framtida vanor. Om man är van att äta god och hälsosam mat när man är liten följer det med hela livet. Man brukar säga att Sverige inte började sopsortera förrän Tippen visades på tv, för då började barnen lära sina föräldrar att sopsortera. Det är lite detsamma här - om barnen kommer hem och säger att de vill ha sådan mat och sådana tillbehör är det bara för föräldrarna att tillaga och servera det.

I år delades det också ut ett måltidspedagogiskt pris. Det gick till Norlandiaförskolan Pärlan i Vårby, som långsiktigt och målmedvetet arbetat med samverkan, kommunikation och pedagogik i hållbart lärande. Här jobbar man med att ge barnen goda vanor från början.

Dessa exempel visar att man trots prisökningar kunde hålla sig inom budgetramarna tack vare god kreativitet och krav från politiken på hög andel ekologiskt och närproducerat. Det var helt fantastiskt att få ta del av detta. Jag önskar att det hade varit så i min skola när jag gick där, men så var det inte riktigt.

Fru talman! Offentlig upphandling är otroligt viktig. Men det är också viktigt att veta vad man äter. Därför vill vi se ursprungsmärkning på restauranger, något som varit uppe tidigare i debatten. Det är helt galet att inköpare och restauranggäster inte kan veta var köttet kommer från. Vi ledamöter vill ju stå upp för de svenska värdena, som vi är stolta över och alltid framhäver, och då är det märkligt att vi inte vågar genomföra detta så att alla kan göra ett aktivt val.

Fru talman! Jag tackar för debatten och önskar glad sommar.

Fru talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för frågan, som ger mig möjlighet att klargöra vår inställning.

Vår reservation handlar om 80 procent ekologiskt i offentlig sektor. Regeringens nationella inriktningsmål är 60 procent, och det vill vi alltså öka. Vi har också ett mål om 30 procent ekologisk areal till 2030, och det står vi bakom men vill sedan öka. Vi har dock inte ett mål om 100 procent, för det finns delar där man inte kan gå över till ekologisk produktion eller där det inte är fördelaktigt.

Det viktiga är att allt jordbruk blir så bra som möjligt, och det finns fantastiska konventionella gårdar som gör stor ekologisk nytta. Det finns en stor bredd, och det viktigaste är att alla går mot fossilfritt och att vi får ett hållbart jord- och lantbruk och en bra matproduktion.

Med ekostämpel kommer dock vissa krav på djurhållning och bekämpningsmedel, och dessa krav anser vi är viktiga att nå upp till.