Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2. Det är kanske inte så överraskande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning
Det svenska betygssystemet som det ser ut i dag är varken rättvist, rimligt eller rättssäkert. Det är där vi står just nu, och så kan vi inte ha det.
Låt oss börja med varför det inte är rättvist. I dag gäller olika principer för hur elever bedöms beroende på vilken nivå de är i skolan. Ligger du på ett A, B, C eller D bedöms du utifrån en princip. Ligger du på ungefär ett E eller F bedöms du utifrån en annan princip.
Ett barns kunskaper ska bedömas som en helhet om betyget ska bli ett A, B, C eller D - men om det ska bli ett E måste barnet uppfylla vartenda kunskapskrav som finns. Det betyder att om barnet i det ena fallet ligger på betygskriteriet A, i det andra på ett A och i det tredje på ett C kan det få ett B. Barnet behöver inte få ett C, där kunskaperna är som lägst. Men om barnets kunskaper ligger på A, A och F blir det ett F. Resten av kunskapen är alltså inte värd någonting över huvud taget om det är en liten bit som är ett F! Det är inte rättvist, men det är så det funkar just nu. Betygskriterierna är orättvisa.
Och varför är de inte rimliga? Jo, för att om du till exempel ska ha ett E i slöjd i nian kan du vara hur bra som helst på slöjdarbete - till och med bättre än en hantverkare som du kan hyra in för att göra i ordning ditt hus - men om du inte kan resonera kring hur arbetet har påverkat kvalitet, uttryck och miljö kan du inte få något E. Det är inte rimligt. Du kan vara hur bra som helst på praktiska ämnen, men om du inte kan resonera om hur det hänger ihop kan du inte få E och är inte tillräckligt bra enligt svensk skola. Det är så man uppfattar barnen i dagsläget; det är bara det resonerande och det teoretiska som har ett värde. Det är inte rimligt.
Och varför är det inte rättssäkert? Jo, för att det inte är kompetensen utan skolvalet som avgör vilket betyg du får, och det är på grund av betygsinflationen.
Vi ska inte bara prata om fristående skolor. Centerpartiet älskar fristående skolor, och jag tror att rätt många är medvetna om detta i denna kammare. Vi har fått många anklagelser under tidens lopp om att vi är för glada för dem, och ja - vi är jätteglada, för det är de som ser till att det fortfarande finns skolor ute på landsbygden på jättemånga ställen, och det är vi oerhört tacksamma för. De skapar också variation i städerna.
Skillnaden mellan resultaten på nationella prov och betygen var tidigare mycket tydligare i vissa typer av fristående skolor. I dagsläget är skillnaden mellan vad man får i de praktisk-estetiska ämnena och alla andra ämnen mycket större i vissa fristående skolor än i de kommunala. Det är ett faktauttalande och inte något som jag bedömer. Det är så det är.
Det kan vara så att barnen i fristående skolor helt enkelt är sjukt mycket bättre än andra på slöjd. Så kan det vara. Det är mycket sannolikt att barnen i de fristående skolorna är bättre på slöjd, särskilt som vi vet att vissa fristående skolor inte ens har slöjdsalar. De kan också vara mycket bättre på musik. Det finns vissa skolor där alla flickor får A i musik trots att alla flickor inte får det i Adolf Fredriks musikskola, som är den bästa musikskolan i Sverige.
Det känns som att det kan finnas vissa systematiska effekter här som måste tittas på och som vi måste kunna ta en ärlig och intellektuell diskussion om. Det är så här det faktiskt ser ut, och det är varken rättvist, rimligt eller rättssäkert. Därför måste vi ta en seriös diskussion om hur vi kan få ett säkrare betygssystem och nationella kunskapsmätningar som håller över tid. Då kan vi nämligen värdera det här på ett mycket bättre sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning
Det är fantastiskt att regeringen tillsätter en utredning när man nu äntligen ska titta på detta. Det är jättebra. Men låt mig ändå säga att det enda vi har fått veta är att alla de saker som kommer upp gång på gång som eventuella bidragande orsaker till betygsinflationen ska man tydligen inte titta på. Moderaternas representant Josefin Malmqvist sa förut att det var fantastiskt att vi visste vad som står i utredningen innan den har kommit. Det är korrekt att vi inte vet det. Däremot har skolministern sagt saker. Skolministern har sagt att de här sakerna inte ska tittas på, och det är i alla fall vad jag bygger resonemanget på.
Jag tycker att det är synd när de här problematikerna finns att vi inte kan titta på hur det faktiskt ser ut och vilka konsekvenserna av det nuvarande betygssystemet är.
Det som vi vet, kopplat till nationella prov etcetera, är att regeringen har sagt att de nationella proven i årskurs 3 inte längre ska vara digitala. Detta är det enda vi verkligen vet i dagsläget. Jag vill jättegärna ha ett förtydligande gällande detta från några av regeringspartierna om det är möjligt att få en replik. Det går även att svara senare. Innebär detta att årskurs 3:s nationella prov ska fortsätta att hanteras precis som i dag? Det skulle jag jättegärna vilja veta. Det har inte riktigt varit tydligt. Det skulle vara väldigt bra att få veta detta, för det har ju effekter.
Det diskuterades om det är ett lika stort problem att elever i kommunala skolor får fel betyg som att elever i fristående skolor får det. Självklart är det ett precis lika stort problem, men det är inte ett lika utbrett problem - det är detta som är själva grejen. Det finns inte ett lika stort problem med överbetygsättning i kommunala och ideella skolor som i aktieägda fristående skolor. Enligt den statistik som finns, som vi har haft tillgång till, har det funnits en sådan diskrepans.
När det gäller nationella prov var diskrepansen större på vissa typer av fristående skolor - inte i alla typer men i vissa. Det har även förekommit i de praktisk-estetiska ämnena. Jag nämnde tidigare exemplet från Malmö - ungefär hälften av de fristående skolorna hade väldigt höga betyg i de praktisk-estetiska ämnena, medan omkring en tiondel av de kommunala skolorna hade det. Det kan vara så att barnen i de fristående skolorna i Malmö helt enkelt är fem gånger bättre i slöjd, musik och hemkunskap än barnen i de kommunala skolorna. Det är mycket möjligt - jag kan inte säga att det inte är så - men det känns ändå som att det även skulle kunna finnas andra förklaringar.
Man måste ju kunna titta på detta. När man nu ska utreda betygen borde man titta på de saker som vi i dagsläget bara kan spekulera om. Det skulle vara bra om vi kunde få svar, för då slipper vi de spekulationer från pajkastande vänsterfolk som Josefin Malmqvist talade om. Om vi kan titta på de här sakerna slipper vi detta - inget mer pajkastande vänsterfolk, bara fakta. Visst hade det varit gött? Då kan vi väl vara överens om detta? Vi breddar utredningen, så slipper vi allt det där. Underbart!
Utöver de grundläggande utmaningarna ser vi från Centerpartiet att de internationella kunskapsmätningarna, som Pisa, Pirls och Timss, fyller en viktig funktion för att man ska kunna följa kunskap över tid. Vi kan se att svensk skola - kommunal som den är och med massor av friskolor etcetera - levererar de bästa kunskaperna i läsförståelse i hela EU. Så är det också; detta är också en bild som man gärna får komma ihåg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning
Svensk skola levererar fantastiska resultat men har en jätteutmaning när det gäller utanförskap eftersom Sverige har tagit emot många invandrare och eftersom det har varit svårt att ge dem den kunskap de skulle behöva i tid. Vi vill ha nationella kunskapsmätningar, så att man kan se detta.
Vi skulle också vilja att man utreder hur Sverige kan få digitala kunskapsmätningar kontinuerligt genom barnens skolgång, så att man kan följa barnens kunskapsutveckling.
Orsaken till att betyg är viktiga är ju att de är biljetten vidare i systemet. Men betygen, som de ges i dag, är inte på något sätt värdefulla när det gäller att värdera om barnen når de kunskaper som vi skulle vilja att de når. De har i praktiken inte den funktionen i svensk skola i dagsläget. Vi borde hitta andra saker som kan hjälpa till med detta, för det är det som är syftet med skolan. Skolans syfte är inte att minimera barns kunskaper till en siffra. Det är inte säkert att de får den kunskap de behöver. Vi måste titta på kontinuerlig digital kunskapsmätning för att nå detta.
Jag hoppas att de fina motioner som kommit upp i den öppna debatten om hur vi ska rösta gör folk nyfikna på att rösta på dem i morgon. Det skulle kunna göra att man kan utreda det hela och hitta vägar för att minska den administration för lärarna som de nationella proven och andra insatser faktiskt innebär. Det är därför det skulle vara väldigt intressant att höra hur regeringen tänker när det gäller nationella prov i årskurs 3 och hur man tänker ha dem framöver.
Med detta, herr talman, vill jag tacka för debatten. Jag hoppas på några svar från regeringen.
Josefin MalmqvistM· i en replikSom Niels Paarup-Petersen mycket väl känner till har vi nyligen tillsatt en utredning för att minska lärares administrativa börda. Det handlar om en bred översyn av alla de uppdrag som lärare i dag har och som tar tid…