Olle Thorell (S) svarade Lars Wistedt i en replik om Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 11) i debatten ”Protokoll 2022/23:12 Torsdagen den 20 oktober” den 20 okt 2022.
Lars WistedtSD· i en replikVad gäller Försvarsmakten och kvinnors deltagande har det varit tydligt att man under lång tid arbetat för att man ska delta på lika villkor. Jag har själv tjänstgjort både i Sverige och utomlands tillsammans med både…Fru talman, ärade ledamöter och medborgare! En lärdom av historien är oftast att vi inte lär oss något av historien. För drygt 80 år sedan, den 1 september 1939, anfölls Polen av Tyskland. Blixtkriget var ett faktum.
Sverige klarade sig den gången, men vi blev tagna på sängen. Det blev ett yrvaket uppvaknande efter 20 års nedrustningsprocess. Vår beredskap är god, sa Per Albin Hansson. Det var nu inte för att den var speciellt god, men det dolde att den inte var det. Det andra världskriget och det efterföljande kalla kriget resulterade i en uppbyggnad av vårt totalförsvar. Men det tog 40 år innan vi var fullt rustade.
Fru talman! Det tar mer än dubbelt så lång tid att bygga upp någonting jämfört med att riva ned och avrusta. De gamla romarna sa: Si vis pacem, para bellum. Det vill säga: Den som vill ha fred förbereder sig för krig.
Den 24 februari i år anföll Ryssland Ukraina. Frågan är i dag i Sverige, precis som 1939: Kan vi återta och utveckla våra förmågor tillräckligt snabbt för att försvara landet? Är vår försvarsförmåga tillräckligt uthållig?
För trots att tecknen fanns där redan 2004 fick vi inte den där tioåriga förvarningen som var ett mantra bland politiker i början på 2000-talet.
Ännu så sent som förra hösten var det få som verkligen trodde att det var möjligt med ett ryskt angrepp på Ukraina. De röster som varnade för det fick i stort sett tala för döva öron. Man ville helt enkelt inte se och höra. Man kunde inte tro att det skulle inträffa i vår tid. Men trots alla tvivel inträffade det.
Fru talman! Nu ska vi på kort tid bygga upp ett nytt modernt försvar. Men det finns många hinder på vägen. Lustigt nog har vi själva skapat de flesta av dem.
För att kunna stå emot den typ av angrepp som Ukraina varit utsatt för måste vi skyndsamt förbättra vår motståndsförmåga. För det krävs det att vi betydligt snabbar upp våra inköps- och beslutsprocesser.
Fru talman! Jag skulle vilja avrunda det här rätt så korta inlägget med att peka på några prioriterade områden som vi bör beakta när vi diskuterar landets säkerhet i kommande års budget.
Punkt nummer 1: Det gäller att säkerställa att det finns en tydlighet i organisationen där den myndighet som har till uppgift att samordna också har ett tydligt mandat att besluta om och att tilldela nödvändiga medel. Ansvaret måste tydligt framgå. Delat ansvar är ett otydligt ansvar.
Punkt nummer 2: Det gäller att säkerställa att Försvarsmaktens och Civilförsvarets interna beställnings- och budgetprocesser avsevärt förenklas och att nödvändiga tillståndsprocesser inom övrig offentlig förvaltning förenklas på motsvarande sätt. Det finns bra exempel från nyetableringen av A 9 i Kristinehamn som visar hur lite kreativt nytänkande kan korta de här processerna. Låt oss utveckla det ännu mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik
Punkt nummer 3: Det gäller att anpassa lagstiftningen så att den möter framtidens hot.
Punkt nummer 4: Det är synnerligen viktigt att vi återskapar driftvärnet och beredskapspolisen så att vi kan bevaka och skydda vår samhällskritiska infrastruktur.
De här förslagen, fru talman, tycker jag är av synnerlig vikt för att vi ska kunna återuppbygga ett starkt totalförsvar.
I detta anförande instämde Rashid Farivar och Markus Wiechel (båda SD).
Fru talman! Även inom försvarspolitiken är säkerhetspolitiken en del. Den internationella politiken tangerar detta. Nu har den SD-styrda men moderatledda regeringen deklarerat att man rullar tillbaka den feministiska utrikespolitiken. I den är ett vitalt instrument FN-resolutionen 1325 om kvinnors roll i väpnade konflikter och för fred och säkerhet internationellt. Det har varit ett högt prioriterat område för svenska regeringar ända sedan 2000, då resolutionen infördes.
På vilket sätt kommer den skrotade feministiska utrikespolitiken att påverka Sveriges arbete i framtiden med resolution 1325?
Jag återkommer med ytterligare en fråga i nästa replik.
Fru talman! Vad gäller Försvarsmakten och kvinnors deltagande har det varit tydligt att man under lång tid arbetat för att man ska delta på lika villkor. Jag har själv tjänstgjort både i Sverige och utomlands tillsammans med både män och kvinnor, och det har inte varit något som helst problem. Det har varit tydligt, och det finns en klar politik inom inte minst Försvarsmakten och även andra delar av totalförsvaret. Jag ser ingen motsättning till det som ledamoten tar upp här.
Fru talman! Jag frågar igen: Vad är problemet med den feministiska utrikespolitiken? Varför är det så viktigt för den SD-styrda moderatledda regeringen att rulla tillbaka denna politik som fokuserar på flickors och kvinnors rättigheter, inte minst i väpnade konflikter och i postkonfliktländer?
Det finns ett svenskt centre of excellence i Kungsängen. Nordic Centre for Gender in Military Operations?, har varit ett svenskt flaggskepp. Ska de oroa sig för sin framtid nu?
Fru talman! Det finns väl ingenting som i dag talar för att de ska avvecklas. Det här ser jag mer som att måla en speciell figur på väggen - för att uttrycka sig fint.
I övrigt vill jag prata med kalkerpapper i mun från mina företrädare. Vi ser inte de problem som ledamoten ser. Vi ser effekten som det primära, inte etiketten.