Olle Thorell (S) om Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 11)

Fru talman! En enskild natt kan förändra en hel värld. Det var det som skedde när Ryssland den 24 februari i år invaderade Ukraina. Putins invasion kan innebära slutet på den europeiska säkerhetsordningen så som vi känner den. Ryssland bedriver ett olagligt och orättfärdigt anfallskrig mot ett fredligt grannland, mitt i vår del av världen. Den ryske presidentens sanna ansikte har visat sig i de övergrepp och illdåd hans soldater gjort sig skyldiga till i Ukraina.

Men sanningen är också att invasionen visat ett annat och i vissa stunder bättre ansikte i form av den breda europeiska uppslutningen efter Putins anfallskrig. Den har visat hur kraftfullt omvärldens stöd kan vara när det behövs, att vi inte vänder andra kinden till och framför allt att vi blir djupt berörda av det som sker. Ryssland får inte vinna, och med ihärdighet i det europeiska svaret kan Ryssland heller inte vinna.

Fru talman! Sverige kommer nu att axla ett europeiskt ledarskap, bland annat genom att sända avancerade vapensystem till Ukraina. Det är vad Ukraina önskar och vad Ukraina behöver.

Det ekonomiska stödet, som förefaller ha fastnat i någon korridor i Bryssel, måste omgående betalas ut. Ukraina behöver ges stöd av Sverige för att kunna bli fullvärdig medlem i såväl Europeiska unionen som Nato, givet att landet möter de uppställda kriterier som finns.

Fru talman! Framöver måste arbetet för ett enat europeiskt svar kopplat till kriget i Ukraina vara framträdande i den svenska utrikespolitiken. Den österrikiska nobelpristagaren i litteratur Elfriede Jelinek sa en gång: Man kan inte uppehålla tiden, och man kan inte hålla sig i tiden, för den är inget handtag. Men vad Ukraina nu har visat är hur man bäst använder tiden, på slagfältet, i förhandlingsrummet och på andra platser, till att ihärdigt arbeta för landets frihet och oberoende.

Fru talman! I sin regeringsförklaring konstaterade statsministern att svensk utrikespolitik åter ska föras till att handla om att skydda och värna svenska intressen och värderingar. Det görs bäst med våra allierade och grannar i Norden och Baltikum.

Detta innebär inte att Sverige på något sätt sluter sig från omvärlden och att vårt förhållningssätt till utrikespolitiken reduceras till en geopolitisk koncentration på vårt närområde, tvärtom. Sveriges internationella och globala engagemang behövs fortfarande. Det gynnar våra intressen och värderingar.

I Kina fortsätter den auktoritära och totalitära regimen med etnisk rensning mot minoriteter och aggressioner i Taiwansundet. EU behöver därför ta fram en uppdaterad Kinastrategi som samlar brett stöd för ett gemensamt svar på dessa kinesiska ambitioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Även i Indien ser vi oerhörda utmaningar med patriarkala strukturer, både i praktiken och i teorin, som del i det indiska lagsystemet. Där behöver Sverige också hjälpa till via Europeiska unionen.

Svensk utrikespolitik och Europapolitik kan inte stanna vid att bara acceptera nuläget och stillastående hoppas på det bästa. Europa behöver mer samarbete, inte mindre samarbete. Geografin gjorde oss till grannar. Freden har gjort oss till vänner. Handeln har gjort oss till partner, och nödvändigheten har gjort oss till allierade. Detta behöver vi fortsätta att hålla i.

Det är därför helt nödvändigt att EU under kommande period tar fram reformer som möjliggör fortsätta investeringar i industri, innovationer och it, som ställer om för klimatets skull, i vissa fall håller fingrarna borta för suveränitetens skull och stöttar Ukraina, för fredens skull.

Detta, fru talman, var första gången jag fick möjlighet att stå i den här talarstolen men inte den sista. Jag ser fram emot ett gott samarbete i denna riksdag med riksdagsledamöter. Vi har ett ansvar för Sverige. Låt oss ta det, för Sveriges bästa.

Fru talman! Tack, Olle Thorell, för frågan! Den har ju ställts av Olle Thorell flera gånger under den här debatten, och den har också besvarats av inte minst Margareta Cederfelt. Men jag ska göra ett försök här också.

Det är inte den svenska feminismen som på något sätt har gått för långt. Det är den feministiska utrikespolitiken som under de senaste åtta åren har varit spretig och ibland tenderat att väcka fler frågor än den ger svar.

Som jag var inne på i mitt anförande tror vi också att det är oerhört viktigt att fokusera på kvinnors och flickors rättigheter och på jämställdhet. Det har också utrikesministern gått ut och sagt i medier både i går och i dag. Det sa statsministern på EU-nämndens samråd i går inför Europeiska rådets möte.

I sak och i konkret handling kommer det nog inte att ske någon större förändring. Det är etiketten vi tar bort, och vi fokuserar på sakinnehållet.

Fru talman! Jag noterar att Olle Thorell vidhåller sitt fokus på just etiketten men själv inte bidrar med någon analys kring innehållet i den feministiska utrikespolitiken. Den har liksom inte funnits där.

Låt oss titta på de utmaningar som finns. Vi kan se på exempelvis Indien. Arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Indien har på tio år gått från 42 till 26 procent. Detta får följdeffekter för svensk ekonomi och för investeringar i landet, liksom säkerhetspolitiskt. Låt oss fokusera på det innehållet i stället för att fråga vilken etikett man ska sätta på en misslyckad socialdemokratisk utrikespolitik.