Statsrådet Jessika Roswall (M) svarade Angelika Bengtsson i en replik om Nordiskt samarbete inklusive Arktis i debatten ”Protokoll 2022/23:119 Onsdagen den 7 juni” den 7 juni 2023.
Angelika BengtssonSD· i en replikJag har ett medskick och en fråga till statsrådet och börjar med medskicket. Jag talade inte särskilt mycket om Arktis och den arktiska regionen i mitt anförande. Jag ber dock ministern att uppmärksamma regionen så…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis
Fru talman! Låt mig börja med att uttrycka min och regeringens djupaste sympatier med det ukrainska folket efter förstörelsen av vattenkraftverket Kachovka i Chersonregionen i går som åsamkat otroligt många människor och hela samhällen enorm skada. Attacken innebär en helt ny nivå av förstörelse från rysk sida, och det råder inget tvivel om att de ansvariga ska ställas till svars för detta och för de många andra krigsförbrytelser som begåtts sedan kriget inleddes.
Det har gått snart ett år och en vår sedan Ryssland inledde sin aggression mot Ukraina. Denna aggression innebar ett gränslöst förakt för folkrätten, för FN-stadgans mest grundläggande regler och principer, för den europeiska säkerhetsordningen och för varje människas rätt att leva i fred och frihet.
Detta nya osäkra omvärldsläge understryker vikten av att demokratiska stater samlas och samarbetar. Det finska och förestående svenska Natomedlemskapet är ett historiskt steg i den fortsatta riktningen. Det gör vårt samarbete i närområdet mer angeläget än på mycket länge.
Det nordiska samarbetet vilar på en solid grund med vår gemensamma historia, vårt kulturarv, den geografiska närheten, språkförståelsen och de starka ekonomiska och folkliga banden. Denna gemenskap bygger vårt samarbete starkt. Därför har den här regeringen det nordiska samarbetet högt upp på dagordningen, inte som en enskild företeelse utan som en integrerad del av politiken.
I regeringsförklaringen i höstas framhöll statsministern att ett närmare och starkare nordiskt samarbete är avgörande, såväl för vår regions samlade inflytande i EU som för vårt eget bidrag till säkerhet inom ramen för det kommande Natomedlemskapet. I den utrikespolitiska deklarationen i februari betonade utrikesministern bland annat det fortsatta arbetet med visionen att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region, liksom avsikten att ambitiöst förbereda såväl det ordförandeskap som vi har nästa år i Nordiska ministerrådet som det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet i N5 och NB8.
Fru talman! I dag är jag här för att tala om det nordiska samarbetet med utgångspunkt i den skrivelse som regeringen lämnade till riksdagen den 20 mars. Skrivelsen redogör för verksamhetsåret 2022, med fokus på Nordiska ministerrådet. Jag tänkte göra några korta nedslag i året som gått, men också blicka framåt och tala om hur vi bygger det nordiska samarbetet ännu starkare.
Visionen för 2030 ligger fast, som många av er redan har sagt. Regeringen tillsammans med de nordiska länderna är överens om att de tre strategiska prioriteringarna, det vill säga ett grönt, ett konkurrenskraftigt och ett socialt hållbart Norden fortsatt ska vara styrande för ministerrådets verksamhet.
Förra året genomfördes en halvtidsutvärdering av den handlingsplan som finns för visionsarbetet 2021-2024. Den visade på konkreta resultat och effekter i form av gemensamma lösningar och plattformar för nordisk samverkan, högaktuella rapporter och analyser och ett ökat fokus på klimat och den gröna omställningen. Men den visade också på behovet av att ytterligare stärka det tvärsektoriella samarbetet, inte minst vad gäller miljö och klimat och behovet av att stärka samarbetet med näringslivet i den gröna omställningen och utöka satsningarna för att främja mobilitet och integration, bland annat genom digitala lösningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis
Under det svenska ordförandeskapet nästa år kommer regeringen att prioritera det fortsatta arbetet med att förverkliga den här visionen. Det innebär att vi kommer att behöva prioritera. Resurserna är begränsade och behöver fokuseras där de ger mest effekt och bidrar till målen.
Agendan för arbetet framåt är bred. Vi behöver identifiera och vidareutveckla insatser som bidrar till att stimulera gröna lösningar och biologisk mångfald och som främjar vår konkurrenskraft och ökar mobiliteten inom Norden. Vi behöver stärka vårt samarbete internationellt och inom EU. De nordiska länderna ska vara en stark och tydlig röst i internationella sammanhang, till exempel i förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar.
Jag vill också lyfta upp samarbetet inom transportområdet som centralt för att de nordiska länderna genom innovation ska klara den gröna omställningen. När de nordiska transportministrarna möttes i Fredrikstad i november förra året beslutade de att öka samarbetet för att främja innovativa lösningar inom teknologier med inga eller låga utsläpp.
Om detta råder samsyn, vilket tydligt framkom då jag i förra veckan träffade mina ministerkollegor i Reykholt på Island. Som samarbetsministrar har vi en gemensam uppgift i att driva på Nordiska ministerrådets samlade arbete.
Fru talman! En viktig fråga i arbetet framåt är att dra lärdomar från den ansträngda situation som rådde under pandemin i syfte att stärka vår krissamverkan. Det pågår ett brett arbete både inom och utanför ministerrådets strukturer för Norden för att Norden ska stå bättre rustat inför framtida kriser. Exempelvis ska de analyser som togs fram på en rad olika områden följas upp i syfte att identifiera och åtgärda brister.
Låt mig ge några exempel.
Inom Hagasamarbetet, där Sverige är ordförande i år, fortsätter arbetet för att stärka och fördjupa de nordiska ländernas förmåga att motstå och hantera allvarliga olyckor och kriser som kan drabba ett eller flera länder i Norden. Arbetet har intensifierats efter pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina.
Inom den sociala sektorn och hälsosektorn tittar vi på hur infrastrukturen för delning av hälsodata kan förbättras mellan de nordiska länderna. Vi tittar också på frågor kopplade till nordisk kapacitet för vaccinationsproduktion.
För mig som Nordenminister och för mina kollegor handlar det bland annat om att följa upp den deklaration som antogs förra året i Halden och ta ansvar för att särskilt lyfta det nordiska och gränsregionala perspektivet i våra respektive regeringar.
Fru talman! Att förenkla mobiliteten i Norden och motverka gränshinder är av yttersta vikt. Det ska vara enkelt att leva, arbeta och driva företag i hela Norden och över gränserna, vilket är en central del av visionen och en målsättning som behöver ständigt arbete. I områden där tilliten skadats är det viktigt att arbeta för att återskapa den. Såväl mentala som praktiska gränshinder måste förebyggas och åtgärdas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis
Jag vill ta gränshinderarbetet vidare och sätta fokus på frågor som gör störst skillnad för de företag och människor som bor vid och verkar över de nordiska gränserna. Som flera ledamöter varit inne på handlar det ofta om frågor kopplade till skatter, sociala förmåner och digitala lösningar.
Att besöka gränsregioner och lyssna till de människor som dagligen berörs av dessa frågor är en central del i detta arbete. Jag besökte Köpenhamn och Öresundsregionen i januari. Tillsammans med min nya danska kollega träffade jag regionala aktörer, bland annat arbetsgruppen Greater Copenhagen Task Force.
Vi var eniga om att arbetet med gränshinder bör prioriteras och effektiviseras på alla nivåer - nationellt, bilateralt och i det nordiska samarbete - men också att politiken inte kan göra allt. Även näringslivet har en viktig roll i att undanröja eller mildra gränshinder. Vi enades om att följa upp med ytterligare möten framgent för att uppdatera varandra om hur arbetet går.
Jag kommer under hösten att fortsätta besöka gränsregioner i olika delar av landet. Jag tittar på Kjell-Arne Ottosson: Jag kommer självklart att besöka gränsregionen mot Norge inom kort.
Att undanröja och förebygga gränshinder är inte bara viktigt ur ett principiellt perspektiv, utan Sverige har också ett egenintresse i detta. Det gäller inte bara för att vi är geografiskt mest berörda, utan också för att vår befolkning är den befolkning som är mest rörliga över gränserna.
Nordiska ministerrådets gränshinderråd spelar en viktig roll för att skapa förutsättningar för en integrerad region och har bidragit till att riva många konkreta gränshinder.
Vid mötet på Island i förra veckan genomfördes ett gemensamt möte mellan Nordenministrarna och Gränshinderrådet. Det finns en gemensam syn på hur angeläget det är att fortsätta lösa de problem som uppstår och på behovet av att ständigt utveckla och effektivisera arbetet. Här kan vi göra mer eller växla upp, som någon sa tidigare i debatten.
Fru talman! Låt mig avslutningsvis konstatera att Norden är ledande när det gäller näringsfrihet, innovation och konkurrenskraft. Som helhet betraktad skulle regionen kunna ingå i G20, vilket är ett annat sätt att mäta. Vi har en enorm potential att genom våra ledande företag, industrier och innovationskluster gå före i den gröna omställningen som ett led i att öka vår konkurrenskraft och svara upp mot våra medborgares förväntningar om ett mer integrerat Norden.
Regeringen kommer framöver att ge hög prioritet till samarbetet i närområdet och verka för ett närmare och starkare nordiskt och nordiskt-baltiskt samarbete. Vi kommer under ordförandeskapet att på olika sätt uppmärksamma att den nordiska gemensamma arbetsmarknaden, som är en hörnsten i det nordiska integrationsarbetet, firar 70 år.
Inom ramen för ordförandeskapen i N5 och NB8 kommer det säkerhetspolitiska samarbetet att ges särskild uppmärksamhet liksom det fortsatta stödet till Ukraina.
Fru talman! I går firade vi Sveriges nationaldag, och i måndags firade Danmark sin grundlagsdag. På fredag är det Ålands självstyrelsedag. Veckan därpå har turen kommit till Island, därefter Grönland och Färöarna. Året inleds med Norge och avslutas med Finland.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis
Vi har alla mycket att fira: våra demokratier, vår frihet och vårt välstånd. Vi har en egen och gemensam historia, en egen och gemensam kultur och framför allt en gemensam strävan mot ett ännu närmare nordiskt samarbete.
Jag vill avsluta med att tacka Nordiska rådets svenska delegation för ett mycket gott samarbete. Precis som Joar Forssell sa känns det tryggt med en sådan samstämmig debatt. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet.
(Applåder)
Fru talman! Jag har ett medskick och en fråga till statsrådet och börjar med medskicket.
Jag talade inte särskilt mycket om Arktis och den arktiska regionen i mitt anförande. Jag ber dock ministern att uppmärksamma regionen så mycket som möjligt, inte minst med tanke på att Sverige står värd för den stora konferensen i mars, vilket Alexandra Anstrell tog upp i sitt anförande.
Många i Sverige tänker inte på att vi bor i en arktisk region. Som skåning tänker man väldigt sällan på det. Detta är något vi alla måste bli bättre på att uppmärksamma. Detta är mitt medskick.
Nu till min fråga. I vår reservation 9 om utlandspolitik, säkerhet och krisberedskap tar vi upp att vi har mycket att lära av våra grannländer, vilket jag även tog upp i mitt anförande. Det gäller inte minst efter pandemin och de kriser som vi precis har gått igenom. Det finns en grupp för strategisk samordning som i dag ligger under Justitiedepartementet och inrikesministern, men vi vill att den flyttas till Statsrådsberedningen. När man hamnar i en kris måste man snabbt kunna initiera, få igenom och framför allt synkronisera myndighetsarbetet.
Är detta något som statsrådet Roswall kommer att titta närmare på? Om det är något vi har lärt oss, inte minst efter pandemin, är det att synkronisering, dialog i myndighetsarbetet och ny lagstiftning är otroligt viktigt. Det här har orsakat sår i våra respektive länder. Är statsrådet beredd att titta på frågan?
Fru talman! Jag tackar för frågan.
Jag börjar med medskicket, som jag självklart tar med mig, och tillåter mig att göra en reflektion. Jag håller med om betydelsen av att vi påminns om det samarbete som finns om Arktis och ser med oro på hur det har utvecklats. Jag tror att det finns en samsyn om det bland de ledamöter som närvarar i kammaren i dag.
Jag vill utvidga det hela lite grann. Kjell-Arne Ottosson hade en viktig poäng om förståelsen för de nordiska frågorna. Jag tackar honom för att han vill ge Nordenministrar, oavsett färg, starkare stöd. Frågan om hur vi kan lyfta fram det nordiska samarbetet är nog något som många av oss brottas med. Det handlar mycket om förståelsen för dessa frågor. Jag tar med mig det.
Även frågan om krissamverkan tar jag med mig; jag är självklart inte på något sätt omöjlig. Det har gjorts en hel del utvärderingar efter pandemin om vad vi gjorde för fel och hur vi kan lära oss av det. Vi vet inte hur nästa kris kommer att se ut. Hur ska vi ha rätt beredskap? Vad händer i fråga om bränder? Det finns mycket vi behöver titta vidare på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis
Statsrådet Carl-Oskar Bohlin har det yttersta ansvaret för dessa frågor, bland annat för krisberedskap.
Detta arbete är något som pågår ständigt. Det finns för övrigt många samarbeten inom krisberedskapsområdet, bland annat Hagasamarbetet. Arbetet pågår som sagt hela tiden, men jag är också beredd att titta på nya delar.
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter verkligen glädjande. Vår tanke är ju att arbetet ska komma på plats snabbt när man slås av en ny kris. Är det någonting vi vet är det att en sådan kommer att komma, men vi vet inte när. Det gläder mig att ministern är beredd att titta på frågan, för den är otroligt viktig.
Fru talman! Jag tackar återigen för frågan. Men jag tycker också att vi ska påminna oss om att vi inom många delar har ett gott samarbete som är på plats snabbt. Vi har goda relationer. Som någon annan sa här i talarstolen tidigare i dag är vi hemma med varandra. Jag tror att det underlättar för att se till att snabb hjälp kommer på plats när det är kris.