Oliver Rosengren (M) om Ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m.

Herr talman! Fredrik Malm har beskrivit propositionens innehåll väl. Jag vill bara tillägga ett par viktiga saker.

Vi i Sverige har i stort återhämtat oss i internationella mätningar, exempelvis Pisa och Pirls, när det gäller språk. Vi har dock fortfarande ett behov av att höja oss i matematik. Hela samhället går nu mot mer av matematik, teknik och annan naturvetenskap, även inom humanioraämnena. Det är därför av stor betydelse att incitamenten att fortsätta att fördjupa sina kunskaper i matematik förstärks och inte försvagas.

När vi nu genomför ämnesbetygsreformen har man noterat en risk för att incitamenten att fördjupa sig i matematik försvagas. Detta behöver givetvis åtgärdas. Att se till att incitamenten för fördjupning i det viktiga matematikämnet upprätthålls är en av delarna i denna proposition från regeringen.

Jag besökte nyligen Kungsmadskolan i Växjö. Där finns hantverksprogrammet och många andra av våra viktiga yrkesförberedande program. Lärare och elever talade om många olika förslag och idéer om hur man skulle kunna förbättra och utveckla yrkesutbildningen och hantverksprogrammet.

En viktig sak som kom fram i dessa samtal och som jag tror att man ska ta fasta på i diskussionen om hur vi ska klara av att balansera i frågan om kompetensförsörjning även i smala yrken och kompetensförsörjning i hela landet, samtidigt som vi såklart måste vara varsamma med våra gemensamma resurser och se till att det finns tillräckliga mängder elever på de platser där eleverna ska utbildas, är att fortsätta utveckla och stärka det lärlingsprogram och de möjligheter till lärlingsutbildning som trots allt finns och att fortsätta utveckla lärlingssystemet.

När det gäller de ämnen som nu diskuteras och chanserna att utbilda sig i dem handlar det om att man ska ha större möjligheter att utveckla sig som lärling i hantverksyrken. Hantverk ligger mycket nära idén om lärlingsprogram - man får lära sig av någon som redan kan hantverket. Där ser vi goda möjligheter att fortsätta utveckla förutsättningarna att utbilda sig som lärling och på det sättet se till att vi runt om i hela landet, där det finns kompetens inom dessa ämnen, kan fortsätta att utveckla detta.

Jag yrkar bifall till regeringens förslag.

Herr talman! Jag tackar Linus Sköld för följdfrågan.

Nej, vi gissar givetvis inte, utan i detta fall handlar det om att vi börjar i värderingarna. Vi tycker att det är rimligt att det finns information om vart skattepengar går och att det finns information om innehållet i dessa skolor och på vilket sätt de tillvaratar de skatteresurser de fått del av. Det är rimligt att skattebetalarna kan granska användningen av offentliga medel i verksamheter som tar del av dem.

Det man har kommit fram till i Tidöavtalet är att man ska utarbeta en insynsprincip. Precis som i många frågor som är svåra och kan innehålla en rad olika juridiska detaljer är det enda ansvarsfulla mot just de människor som Linus Sköld talar om - alltså människor med stort engagemang i skolsystemet, elever, lärare, rektorer och föräldrar - att man tar fram ett seriöst och genomarbetat förslag. I detta arbete är de stora resurser som finns på Regeringskansliet och i ansvariga myndigheter viktiga. Att vi innan utredningen kommit på plats inte kan beskriva alla detaljer är inte så konstigt.

Det är inte heller insynsprincipen som debatteras i dagens betänkande utan förlängningen av de sekretessregler Linus Sköld själv nämnt.

Det kommer en dag då vi kan diskutera hur ni ser på insynsprincipen. Det är min förhoppning att ni då ska tycka att den infriar de förväntningar man kan ha på offentlighet inom fristående skolor. Min övertygelse är att vi kommer att landa där, för det är vår inriktning.