Kjell-Arne Ottosson (KD) om Skogspolitik

Fru talman! Skogen är ett ämne som verkligen engagerar. Det kanske också är det ämne som vi debatterar mest i den här kammaren. Vi har numera också ganska stora skiljelinjer när det gäller skogen, i alla fall på miljöområdet.

Fru talman! Att Sverige är ett skogsland som utmärks av skogsbruk och av våra skogar märks tydligt i allt från vår folklore och olika historier till det kunnande vi har. Skogen återkommer i mycket, och svenskar söker sig till skogen.

Jag kan gå till min egen familj: Min farfar jobbade i skogen på vintrarna och flottade på somrarna. Min morfar jobbade på sågverket hela livet, så han var stendöv efter att ha stått vid sågen. Min far, nu pensionerad, har utbildat sig inom cellulosateknik. Han var kemist och sålde sedan massabrickor världen över med svensk teknik från svensk skog. Min svägerska har disputerat på cellulosabakterier. Skogen är alltså någonting som mer eller mindre finns i vårt dna. Vi är uppvuxna med detta, och många av våra värden kommer från skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Skogen har lång omloppstid. Det som min farfar planterade är det kanske jag som ska avverka nu, under min levnadstid. Och det som jag planterar kanske det är mina syskonbarn och deras barnbarn som får njuta av.

Detta innebär också ett väldigt stort ansvar. Det är stora värden som ska förvaltas över lång tid. Vi får hela tiden ny kunskap, och den måste vi implementera. Är det någonting som forskningen visar i dag är det att dagens skogsbruk inte är hållbart. Vi når inte våra fastställda mål - mål som vi har kommit överens om i den här kammaren. Det gäller både miljökvalitetsmålet Levande skogar och miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

När Naturvårdsverket i januari släppte sin fördjupade utvärdering av de svenska miljömålen tryckte de på två saker: klimat och biologisk mångfald. De hade ett särskilt avsnitt om skogen och ett stort antal konkreta förslag till regeringen om hur man ska kunna öka den biologiska mångfalden och hur man som skogsägare ska kunna bidra. Det handlar också om hur man kan hjälpa till att lindra effekterna av klimatförändringarna och se till att minska klimatutsläppen.

Klimatförändringarna är inte bara ett av de miljömål vi inte uppnår; de påverkar också de andra miljömålen och samhället i stort. Med ökad klimatpåverkan får vi också andra ändrade värden i skogen och i andra delar. Det handlar även om vår egen hälsa.

Fru talman! Vi ser att den biologiska mångfalden utarmas både globalt och i Sverige. Naturvårdsverket har tillsammans med sina systermyndigheter gjort en samhällsekonomisk analys av biologisk mångfald i skogslandskapet. Den visar att det finns goda möjligheter att öka samhällsnyttan genom en förbättrad styrning och incitament för ett hållbart brukande.

Fru talman! I dag är över 1 000 arter som räknas som skogliga upptagna på rödlistan. Man pekar ut det intensiva och storskaliga trakthyggesbruket och kalhyggesbruket som förödande för både den biologiska mångfalden, vattenkvaliteten och klimatet. Vi ser en ändrad hydromorfologi, alltså vattnets väg i skogen. Vi ser att det är andra arter som kommer, och vi får en minskad bördighet.

Det likriktade skogsbruk vi har i dag bygger på ett fåtal trädslag. Vi ser utbredda kalavverkningar och ohållbara markberedningar; det är fortfarande den dominerande skogsbruksmodellen i dag. Som jag sa är det detta som pekas ut som anledningen till att vi inte uppnår våra miljömål när det gäller Levande skogar.

Fru talman! Ett ekosystem hänger ihop. Ett ensamt träd kan rymma ett ekosystem, men det är också en del i ett större. När vi fragmenterar våra skogar och inte ser helheten kan vi orsaka stora skador.

Jag vill säga redan nu att jag kommer att yrka bifall till reservation 9. Den handlar just om att man ska säkra ett ekologiskt fungerande landskap, där arter kan sprida sig och där tillräckligt mycket av arternas livsmiljöer finns bevarade. Man ska ha ett landskapsperspektiv i förvaltningen. Man kan också kalla det för en ekosystemansats, och den ska vara den centrala utgångspunkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi tycker att myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna behöver fördjupas och att statens ansvar för ekologisk funktionalitet ska kunna påverka för att identifiera områden med värdefull natur och se till att den skyddas för negativ påverkan.

Vi anser också att det är nödvändigt att en systematisk nationell skogsinventering genomförs. Det blir ett kunskapsstöd för våra skogsägare och ett viktigt verktyg för just denna landskapsplanering. När man förvaltar någonting är det viktigt att veta vad som finns och vad som behöver skyddas. Det som ska brukas ska man bruka på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.

Vi har nästan 50 procent, närmare bestämt 47 procent, enskilda skogsägare i Sverige. Jag tror att alla dessa vill göra rätt, men det är ett stort ansvar att se till att alla ska ha samma kunskap om vad de ska göra och om vilka möjligheter som finns i och med den nya kunskapen. Därför anser vi i Miljöpartiet att det är viktigt att vi ökar kunskapen genom utbildning och kunskapsunderlag för skogsägare.

Vi vill att Sverige ska vara ett grönt föregångsland inom ett hållbart och naturnära skogsbruk. Hyggesfria och naturnära brukningsmetoder har stora fördelar för den biologiska mångfalden, och vi måste få till en skoglig kontinuitet - också för kolinlagringen i skogen.

Vi hörde i ett tidigare replikskifte om frivilliga avsättningar. Det är otroligt viktigt. Men för att kunna göra dem på rätt sätt och på ett sätt som gör att vi bidrar till helheten behövs mer kunskap. Därför har Miljöpartiet en reservation om att öka dialogen med skogsägare och se till att möjliggöra denna kunskap.

När man tittar på områdesskydd ser man att det som finns i dag inte räcker för att uppfylla våra nationella och internationella miljömål. Vi behöver en omställning till ett hållbart brukande, men vi behöver också ha fler områden skyddade.

Fru talman! Jag har en sista passus, och jag ska återkomma till klimatet. Vi måste öka arbetet med klimatanpassning. När det gäller skogsbruket och jordbruket kommer det att vara stora klimatrelaterade risker. Vi behöver klimatanpassning av vårt skogsbruk dels för att vi inte ska förlora värden, dels för att vi ska få en ökad lönsamhet.

Arter och förädlingsmaterial som vi sätter ut i dag kanske inte klarar av ett framtida klimat. Vi behöver därför ha mer kunskap och forskning om hur vi ska nå målen. Vi måste också se till att vi har tillräckligt mycket skog kvar för att vi ska ha en resiliens i systemet som hjälper oss att buffra mot klimatförändringar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för att du uppmärksammar två av våra alldeles utmärkta reservationer, som jag givetvis står bakom. I den ena skriver vi också att vi vill ha ett etappmål till i miljömålssystemet som handlar om att vi ska öka andelen hyggesfria skogar till 30 procent. Det är precis detsamma som vi gör på flera andra områden. Vi måste ta till oss ny kunskap, och vi ser att detta är en del i att kunna bibehålla och få tillbaka biologisk mångfald och även få större resiliens mot klimatförändringarna.

Jag ser det inte som att vi vill avhända våra skogsägare någonting. Snarare vill vi ge verktyg så att man kan uppnå det mål om levande skogar som även våra skogsägare ska vara med och bidra till. Utan kunskap, utan möjlighet att se vad som finns och veta hur min skog hänger ihop med andra skogar, är det svårt för mig att göra rätt val. Detta handlar just om den kunskap som jag talade om i mitt anförande.

Sedan måste vi ha vissa regler. Vi kan inte låta alla göra vad som helst, för då ser vi inte helheten - lika lite som Kjell-Arne Ottosson om han har en fabrik får göra vad som helst. Det finns vissa lagar, regler och ramverk att förhålla sig till.

Däremot är det oftast den som verkar på platsen, som äger sin skog och som har skött den som vet vad som behöver göras. Men den personen kanske inte har kunskapen, eller möjlighet att tillgodogöra sig den, om hur det påverkar i det stora hela. Den kunskapen vill vi bidra till med den här landskapsutbildningen.

Fru talman! Det är synd att detta är slutrepliken, för nu kan jag inte fråga ledamoten om hans parti inte längre står bakom våra miljömål och inte vill ha kvar Levande skogar som ett av våra miljömål. Jag får väl ta replik på ledamoten senare och ställa den frågan.

Jag tror absolut att våra skogsägare är kapabla att göra saker och vill göra saker. Det ska inte vara hela handen. Däremot måste vi ha ett visst ramverk att hålla oss till. Vi måste kunna ge möjligheter till en verktygslåda för vad man kan göra.

Precis som ledamoten säger finns det kunskap vi trodde på förr som inte är relevant i dag. Vi har lärt oss mycket mer. Det skogsbruk vi håller på med i dag har vi fått ny kunskap om. Trots att vi har hållit på med frihet under ansvar så pass länge ser vi också att vi minskar den biologiska mångfalden i skogen i dag. Därför behöver vi kanske ha ett nytt sätt att se på vissa delar, och vi behöver bevara våra värdefulla skogar.

Med ökad teknik och bättre skogsmaskiner kommer vi åt skogar som vi inte kom åt förut. Det gör att vi också måste tänka på att ta bättre hänsyn. Vi avverkar fler av våra äldre skogar, skogar som inte tidigare har varit avverkade. Dem anser vi att vi behöver bevara.

Skogspropositionen nämndes förut, och där var vi alla överens om att det skulle vara ett givande och ett tagande. Det känns som att ledamoten och regeringen nu ägnar sig åt lite cherry-picking och bara tar just frivilligheten men inte de andra delarna som också stod där. Det vi var överens om var att värdefulla skogar inte ska avverkas.

Det fanns också pengar, 2 miljarder kronor, i den budgetproposition som S-MP-regeringen lade fram 2021 för att man skulle genomföra de här sakerna. Men som bekant föll den, och 2 miljarder kronor försvann. Efter att den nya regeringen tillträdde försvann ytterligare en halv miljard. Då är det svårt att genomföra det vi här har kommit överens om.