Daniel Helldén (MP) svarade Rashid Farivar i en replik om Vägtrafik- och fordonsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:110 Tisdagen den 23 maj” den 23 maj 2023.
Rashid FarivarSD· i en replikTack för svaret, ledamoten Daniel Helldén, även om det egentligen inte var något svar! Den förra statsministern Magdalena Andersson har sagt att den framgång som vi ser i dagens Sverige beror på Stefan Löfvens…Fru talman! Trafikutskottet har ett antal debatter som tangerar varandra, och det är mycket som handlar om transportsektorns omställning till fossilfrihet. Vi alla vet att till 2030 ska 70 procent av utsläppen vara borta, och vi vet att till 2045 ska alla utsläpp vara borta. Jag tänkte inte prata om den delen i dag. Vi har motioner om det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Jag tänkte inte heller prata om de motioner vi har som handlar om bilpooler och behovet av dem, vilket dock är en central del för att göra omställningen. Vi kan dela på bilarna i stället för att var och en äger en bil.
Jag ska heller inte tala om den motion som vi har om att mopeder i klass II ställer till det med sina utsläpp och att vi därför skulle behöva ha miljözoner för mopeder i klass II. Jag kan rekommendera läsning av den motionen och vår reservation.
Nej, fru talman, jag tänkte i stället kort prata om vägrenarnas potential, som också är en del av trafikutskottets ansvarsområde. Det handlar om vägrenarnas möjlighet att hjälpa den biologiska mångfalden, som är en del av arbetet för att klara klimatomställningen. Vi behöver den biologiska mångfalden, och med mycket av det vi gör skadar vi den.
Vägrenarna i vårt nationella vägnät hanteras i dag huvudsakligen som en yta som klipps ren från växtlighet. Det främsta syftet är att hindra att växtligheten blir yvig, skymmer sikten och döljer djur i anslutning till vägarna.
För många växter är det här just precis vad de behöver: att bli klippta eller slagna. Klippningen av vägkanterna bidrar till samma funktion som den årliga slåttern i det traditionella jordbruket. Trafikverket slåttrar i princip 200 000 kilometer om året, och om vi ändrar hur vi slåttrar vägrenarna kan vi på ett relativt enkelt sätt skapa en artrik miljö som bidrar till ett levande landskap och en större biologisk mångfald. Mer än 300 olika rödlistade djur- och växtarter förekommer vid våra vägkanter, varav flera är av desamma som förekommer på ängar och naturbetesmarker.
Det ligger nära till hands att hantera vägrenen just som ängsmark genom att med anpassade maskiner slå av växtligheten vid rätt tidpunkt efter blomningen och samla upp det som slås av så att det blir mager jord i kanterna. Projektet Artrik energiutvinning i Skåne är ett framgångsrikt försök med specialanpassade slåtteraggregat för vägrensslåtter som samtidigt samlar upp resterna. Principen är enkel: Man slår helt enkelt av och plockar upp det som man har slagit ned.
Trafikverket har ett regeringsuppdrag som går ut på att ta hänsyn till just vägkanternas biologiska mångfald. Men uppdraget är för vagt, och intressen ställs mot varandra. Enligt Trafikverkets egen utvärdering krävs det bättre förutsättningar för ett strukturerat och framgångsrikt arbete för att värna den biologiska mångfalden och bibehålla den.
Om Trafikverket går över till ekologiskt anpassade slåtterprinciper får vi en standard för maskiner och arbetssätt som inte bara kommer att användas i det nationella vägnätet utan också på enskilda och kommunala vägar. Detta skulle betyda en stor vinst för den biologiska mångfalden runt om i landet. Sammanfattningsvis anser jag att Trafikverket, som har ansvaret för det nationella vägnätet, ska övergå till just ovan nämnda slåtterprinciper.
Fru talman! Med det här sagt står jag bakom Miljöpartiets alla reservationer, men för att vinna tid vid omröstningen väljer jag att yrka bifall endast till reservation 21 om bilpooler, som jag inte har pratat så mycket om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Daniel Helldén!
Jag vet att om man säger det jag säger blir man inte populär. Klimatfrågan har tyvärr vuxit till en religion där otrogna ska bestraffas hårt genom anklagelser om kätteri och klimatförnekelse, även om jag har full respekt för ledamotens ställningstagande när det gäller klimatmålet.
Men vad är egentligen klimatmålet? Klimatmålet är ett dokument, ett beslut, som i grund och botten har fattats i riksdagen och som drevs fram av Miljöpartiet under den förra regeringen. För mig är det inget mer än det. Jag respekterar Fit for 55 men inte klimatmålet.
I motionen 2022/23:2175 vill motionärerna från Miljöpartiet att nybilsförsäljning av fossilbilar ska fasas ut senast 2025. Min fråga till Daniel Helldén är: Vad ska vi ha för bilar efter 2025?
I partiledardebatten sa Märta Stenevi, partiledare för Miljöpartiet: Hade vi i stället satt press på matjättarna, satt press på elbolagen, slopat matmomsen och höjt barnbidragen hade det nått dem som har allra minst.
När kommer Miljöpartiet och deras samarbetspartier att sätta press på biltillverkarna och ingenjörerna att leverera dessa bilar efter 2025? Är detta något verkligt?
Fru talman! Tack, ledamoten Rashid Farivar, för frågorna!
Jag skulle vilja börja med klimatmålen. Man kan ha olika åsikter om huruvida det finns en klimatkris och om vi behöver vissa typer av mål. Jag förstår att ledamoten inte står bakom de nationella målen. Det gjorde inte SD när alla andra partier klubbade igenom dem, men tack och lov är vi i klar majoritet.
Det är ju inte så att det var Miljöpartiet som satte dessa mål. Jag kan hålla med om att Miljöpartiet har drivit på mycket för att vi ska få en klimatlagstiftning och målsättningar i denna lagstiftning, liksom i hela det arbete som finns med Miljömålsberedningen och annat. Men det som är lite intressant är att det finns en utredning som heter Fossilfrihet på väg. Den kom 2013 under Reinfeldts regering, och jag tror att den egentligen initierades av Centerpartiet. Där pratade man om att man skulle ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det översattes till 70 procent till 2030, det vill säga att man skulle få bort 70 procent av de fossila drivmedlen i fordonsflottan. Det var därifrån det målet kom.
Vi tycker att det var ett bra mål. Alla andra partier utom Sverigedemokraterna tyckte också att det var ett bra mål och ett utmärkt mål för Sverige för att peka ut vägen. Målet ligger fast, och även regeringen säger att det ligger fast, vilket gläder mig.
Hur ska vi klara att fasa ut försäljningen av nya fossilbilar till 2025? Om jag ska vara ärlig tror jag faktiskt att det blir svårt med den nya regeringens politik. Det hade gått lättare om vi hade fått ha kvar de beslut som togs i den förra regeringen.
Fru talman! Tack för svaret, ledamoten Daniel Helldén, även om det egentligen inte var något svar!
Den förra statsministern Magdalena Andersson har sagt att den framgång som vi ser i dagens Sverige beror på Stefan Löfvens industrialiseringspolitik och Miljöpartiets klimatpolitik. Klimatmålet är från Miljöpartiet, och jag står inte bakom detta nationella klimatmål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Internationella energirådet, IEA, samt Geologiska forskningscentralen i Finland säger i en rapport att den totala mängden kända kopparfyndigheter globalt uppgår till cirka 870 miljoner ton. Men bara kopparåtgången för en global övergång till förnybar energi estimeras vara 4,5 miljarder ton, det vill säga fem gånger mer än vad som finns på jorden. Detsamma gäller en massa annat, som kobolt, litium, stål och aluminium.
Kraftverk för förnybar energiproduktion behöver i genomsnitt åtta till tolv gånger mer koppar än fossilbaserad energiproduktion. Eldrivna fordon behöver tre till fyra gånger mer koppar än fordon med traditionella förbränningsmotorer. Bristsituationen kommer att ha dramatisk inverkan på vår förmåga att bygga den infrastruktur som krävs för energiomställningen, till exempel vindkraft, elbilar och laddstationer.
Materialet finns inte. Det kommer inte att räcka. Jag ställer min fråga igen: När kommer Miljöpartiet och dess samarbetspartier till vänster att pressa ingenjörer, bilindustrin och dess leverantörer att leverera dessa lösningar?
Fru talman! Målen bygger på att vi inser att klimatkrisen är här och att vi måste göra mycket. Om ledamoten Farivar inte tror på att det är en klimatkris eller att koldioxidutsläppen ställer till det kan jag förstå det sätt han pratar om dessa saker på.
Vi och den överväldigande majoriteten av alla forskare som håller på med dessa saker anser att omställningen behövs. När vi i Sveriges riksdag sätter upp målen 2030 och 2045 sätter näringslivet igång med att ställa om. Volvo kommer att sluta tillverka fossilbränslebilar, och från 2030 kommer det att endast finnas eldrivna. De slutar med tillverkningen av dieselmotorer i höst. Att dessa mål finns innebär ett tryck på omställningen. Det handlar såklart inte bara om de nationella målen i Sverige utan även om internationella mål. Branschen vet att det här kommer. Det här är att trycka på, och det är då det händer. Näringslivet tycker att det här är bra. Svenskt Näringsliv vill ha det här, och de går före och visar hur man kan göra.
Det var en fråga initialt om hur vi ska klara det här till 2025. Vi skulle nog ha klarat det om vi hade fortsatt framåt mot målet. Det handlar om vilka bilar vi ställer ut, inte vilka bilar vi har. Det här är något vi behöver göra. Alla bilar som nu ställs ut lever i 17-20 år och släpper ut sin koldioxid - och det är inte bra.