Åsa Westlund (S) om Övergripande skolfrågor
Åsa Westlund (S) höll ett anförande om Övergripande skolfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:102 Onsdagen den 3 maj” den 3 maj 2023.
Fru talman! Att skolgången blir bra är avgörande för individen men också för vårt samhälle. Många elever får fortfarande en bra skolgång i Sverige, men i detta anförande tänker jag fokusera på problemen. Vårt samlade skolsystem måste hålla högsta kvalitet, och så är det inte i dag.
Vi skulle behöva förbättra svensk skola och se till att den har resurser och kompetens för att få varenda unge att lyckas. Men under den närmaste tiden kommer skolor runt om i landet i stället att drabbas av stora nedskärningar eftersom Sverigedemokraterna och regeringen låter barnen betala för kostnadskrisen. De tycker att det är viktigare att sänka skatten för dem som tjänar mest än att undvika besparingar på skolan.
Vi socialdemokrater har visat att det går att göra andra prioriteringar. Med de förslag som vi har lagt på riksdagens bord hade Sveriges kommuner och regioner fått de resurser som Sveriges Kommuner och Regioner menade behövdes för att undvika nedskärningar i skola, vård och omsorg - utan att driva på inflationen - eftersom vi helt enkelt prioriterar barnens skolgång och Sveriges framtid framför skattesänkningar för dem som tjänar mest.
Fru talman! Dessutom har vinstjakten helt trasat sönder svensk skola. Skolans pengar ska gå till skolan. Skattemedel ska användas med stor respekt för de skattebetalare som har arbetat ihop dem. Så är det tyvärr inte alls i dag.
I dag går pengar som skulle ha kunnat användas till mer lärarledd undervisning i stället till att betala för tomma platser, marknadsföring av friskolor och skolkoncerners expansion. Det möjliggörs av att skolpengen överkompenserar friskolor för kostnader och ansvar som bara kommuner har. På så sätt tvingas skattebetalarna betala skolägarna för något som de inte ens levererar.
Skolans resurser blir till våffelstugor, skärgårdstomter och övervinster. Detta måste få ett slut.
Fru talman! För att tjäna pengar sorterar friskolorna dessutom ut de mest lönsamma eleverna. På köpet får samhället segregation och utslagning. Ett sätt att locka till sig fler elever är att ägna sig åt betygsfiffel. Höga betyg blir ett lockbete för elever och föräldrar som vill få en inträdesbiljett till eftertraktade utbildningar. Det gör att elever som får rättvisande betyg av seriösa lärare och skolor konkurreras ut och förlorar sin plats till mindre meriterade elever. Sverige har blivit ett land där fusk lönar sig, ett land där regeringen håller fast vid ett skolsystem som gör att privilegier går i arv. Det är helt oacceptabelt. Skolan ska öka likvärdigheten, inte bidra till ökade klyftor och orättvisor.
Fru talman! Svensk skola styrs inte längre av vad som är bäst för eleverna utan av skolägarnas vinstjakt. Och regeringen och Sverigedemokraterna tänker se till att det förblir så. Redan dagen efter valet rusade skolkoncernen Academedias aktie på börsen. Och när Tidöavtalet presenterades lanserade koncernen sin nya utdelningspolicy. 30 procent av den vinst man gör på skola och utbildning ska delas ut till ägarna. Skolministern rekryterades direkt från en skolkoncern. Dessa bolag vet att Sverigedemokraterna och regeringen alltid kommer att försvara deras möjligheter till vinstuttag. Så är det.
Det spelar ingen roll hur de missköter sig och hur absurt systemet blir. Det är hela tiden lärare och elever som ska anpassa sig för att systemet med vinstjakt i skolan ska kunna bevaras.
Allt måste till slut regleras och kontrolleras för att förhindra att vinstjakten leder till sämre kvalitet i undervisningen.
Vi närmar oss en punkt där politiken för att komma till rätta med de problem som marknadsskolan driver fram måste reglera alltmer saker som borde vara självklarheter i svensk skola. Det är en punkt där läraren inte längre är lärare utan en person som bockar av checklistor i olika dokument för att Skolinspektionen ska kunna kontrollera dokumenten. Det är en punkt där politiken i stället för att stå upp för lärares kompetens ägnar sig åt att springa efter och täppa till alla de brister som uppstår när vinstjakten drar vidare.
Tyvärr tar det tid att täppa till de genvägar som friskolornas ägare använder för att tjäna pengar. Och tyvärr upptäcker skolägarna hela tiden nya sätt att spara in på kvaliteten för att kunna gå med vinst.
Dessutom är det inte självklart att bristerna eller problemen ens kommer till allmänhetens eller politikens kännedom. Lärare vittnar om en utbredd tystnadskultur på landets skolor, och Sveriges lärare pekar ut just marknadsskolan som orsak. Dessutom finns det lilla extra problemet att friskolorna inte omfattas av offentlighetsprincipen. Det gör det svårare för medier att granska friskolorna. Och det gör att anställda inte omfattas av samma meddelarskydd som offentliganställda har, trots att de på samma sätt finansieras av det offentliga och regleras av offentliga regler och dessutom ägnar sig åt myndighetsutövning.
Men, som sagt, inga problem kan få regeringen eller Sverigedemokraterna att ifrågasätta om det verkligen är bra med vinstdrivande aktörer i skolan.
Ett nytt exempel fick vi i förra veckan när Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterade att marknadsskolan gör Sverige mer utsatt för säkerhetspolitiska hot från främmande makt. Inte ens det fick regeringen eller Sverigedemokraterna att ens överväga att avskaffa marknadsskolan. I stället ska de springa efter med nya detaljregleringar för att rädda kvar möjligheten för vännerna i skolkoncernerna att tjäna pengar på elevers, lärares och skattebetalares bekostnad.
Fru talman! I detta betänkande behandlas många av de problem som finns med marknadsskolan. Vinstjakten är ett helt grundläggande problem i svensk skola, men det finns förstås fler problem i svensk skola.
Likvärdigheten måste öka. Därför påbörjade vi socialdemokrater utbyggnaden av likvärdighetsbidraget. Regeringen och Sverigedemokraterna stoppar nu utbyggnaden av det. Vi menar att det tvärtom behöver fortsätta att byggas ut för att på sikt också omfatta gymnasieskolan.
Gymnasieskolan behöver bli obligatorisk upp till 18 års ålder. Det är tyvärr det som krävs i dag för att få en säker ställning på dagens arbetsmarknad. Det betyder inte att alla elever ska gå samma program, men alla elever behöver gå något nationellt program.
Pojkars skolresultat är generellt lägre än flickors. Det behövs ökad kunskap om varför det ser ut så och på vilket sätt pojkars resultat kan höjas. Offentlighetsprincipen behöver omfatta all skolverksamhet, och statens ansvar för kvaliteten i undervisningen i hela landet måste stärkas.
Det behövs ett gemensamt, offentligt administrerat skolval där både kommunala och fristående skolor ingår och där skolor inte tillåts ha egna köer. I ett sådant skolval ska förstås föräldrarnas önskemål vara styrande, men rätten att gå i en skola nära hemmet och syskonförtur måste säkras.
Religiösa friskolor måste förbjudas. Det är viktigt för att förhindra indoktrinering och på grund av de kopplingar som Säpo har visat har funnits mellan skolverksamhet och den våldsbejakande islamistiska miljön, men det är också viktigt för samhörigheten i samhället. Samtidigt är vi medvetna om att vi också måste ta hänsyn till de nationella minoriteternas rätt att leva vidare med och värna sin kultur.
Fru talman! Jag ska avsluta med att säga att vi socialdemokrater självklart står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 26 och 31.
(Applåder)
