Paulina Brandberg

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten och ledamoten för en viktig diskussion. Det är väldigt viktigt att ha denna ansats när vi pratar om jämställdhetsfrågor. Det passar extra bra nu när vi nyligen hade internationella mansdagen. Då var jag noga med att påpeka att jag är hela Sveriges jämställdhetsminister. Det är en sådan ansats vi behöver ha i jämställhetsarbetet.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta med frågor som rör pojkar och män - både för deras skull och för kvinnors och flickors skull. Detta är en viktig samhällsfråga och något som vi på olika sätt kommer att fortsätta hitta kreativa lösningar för så att vi kan komma framåt. Samtidigt välkomnar vi såklart alla initiativ från civilsamhället och andra aktörer som också är viktiga pusselbitar i arbetet.

Jag tackar för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tar vid där ledamoten slutade och pratar om saker och ting som våra ungdomar får till sig genom sina skärmar. Där finns bland annat sociala medier och mycket som påverkar våra ungdomar. Influerare kan ha mer eller mindre skadliga budskap och bygga upp skadliga ideal.

Men jag är glad att riksdagsledamoten också lyfter fram porrskadebeteende. Vi lever i en värld där vår ungdomsgeneration har obegränsad tillgång till pornografi, även våldspornografi. Jag såg redan i mitt tidigare arbete som åklagare en ungdomsgeneration som har fått en normaliserad syn på exempelvis våld som en naturlig del av ett sexuellt samliv. Och vi ser att skador på grund av exempelvis strypvåld ökar i unga relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en fråga som vi behöver ta på väldigt stort allvar. Vi har ett stort jobb att göra, bland annat när det gäller att informera ungdomar och inte minst att prata med föräldrar och lärare och få upp medvetenheten om detta.

Porren är en del i uppdraget vi har gett till Skolverket och Folkhälsomyndigheten. Men vi behöver såklart också fortsätta titta på skärmarna generellt och hur vi på olika sätt kan arbeta med den frågan. Där utesluter jag inga åtgärder framåt.

Jag tror också att det är viktigt att titta på hur man gör i andra länder. Exempelvis Norge har intressant politik när det gäller att begränsa skadeverkningar på grund av skärmar.

Låt mig återgå till frågan om bakgrunden till att vi får skadliga mansideal och att vi behöver jobba från flera olika fronter.

En sak som vi alla kan göra är att tänka att det spelar roll hur vi pratar om killar och män. Jag anser självklart att vi aldrig på något sätt ska spela ned förövares ansvar när det gäller våldsbrott eller sexualbrott. Samtidigt tror jag att det i alla sammanhang är dåligt och farligt att ge kollektiv skuld till olika grupper i samhället oavsett om det är baserat på etnisk tillhörighet eller kön.

Kollektivt skuldbeläggande av män, i det här sammanhanget, bidrar till att förstärka normer om att män är farliga, onda och något som kvinnor måste skyddas från. Det är helt fel ansats. Vi behöver se detta som en jämställdhetsfråga som är viktig för både kvinnor och män. Och om vi framför allt ska få resultat kan vi inte jobba med att skydda kvinnor från män utan måste se grunderna till att män slår och är aggressiva och att män i vårt samhälle ofta också mår väldigt dåligt, vilket vi behöver arbeta med.

Arbetsplatsernas insatser är absolut något som vi också behöver rikta in oss på. Vi ser arbetsplatser som en arena där olika machoideal göds. Det är något som arbetsgivare behöver jobba med. Även insatser för att bryta segregationen på arbetsmarknaden är viktiga som en pusselbit i arbetet, eftersom arbetsplatser med jämnare könsfördelning är en viktig arbetsmiljöfråga i detta avseende.

Fru talman! Jag blir glad när jag hör interpellanten och ledamoten. Jag ser att det finns en samsyn kring vad jämställdhet handlar om. Jämställdhet handlar inte om att ställa kön mot varandra eller att främja ett kön på bekostnad av det andra. Jämställdhet är en samhällsfråga och någonting som alla vinner på när vi kommer framåt. Det är precis så vi måste se det här arbetet.

Om vi ska kunna komma framåt i arbetet måste vi se precis det som är uppe i denna debatt, nämligen hur destruktiva maskulinitetsnormer begränsar män och hur det blir en grogrund för flera av de samhällsproblem som vi hanterar. Bland annat mäns våld mot kvinnor och gängkriminaliteten har sin grund i den här problematiken.

Fru talman! Det finns tydliga indikationer på att det finns områden där vi kan bli mycket bättre när det gäller att se just män och mäns rättigheter. Vi ser att fler kvinnor än män söker vård för psykisk ohälsa, men samtidigt ser vi att det är dubbelt så vanligt med suicid bland män som bland kvinnor. Detta visar väldigt tydligt att vi har ett problem: Män vågar inte söka vård. Män ber inte om hjälp trots att de behöver det. Här behöver vi ha olika stödfunktioner för män.

När det gäller området våld i nära relationer har regeringen satsat på flera fronter. Vi har en stödlinje för våldsutövande män, Välj att sluta, där man kan få hjälp att hantera aggressivt beteende om man behöver det. Vi har också under mandatperioden startat en stödlinje för män som utsätts för våld. Även där ser vi att det finns män som behöver någon att prata med men som inte har det.

Det finns också andra jätteviktiga initiativ. Jag har besökt Mansjouren. Det är en viktig stödfunktion för män som behöver någon att prata med och som helt enkelt saknar någon att hantera sina problem tillsammans med.

I det här sammanhanget vill jag säga att jag delar synen på Shanazi hjältar. Det är en fantastisk verksamhet, som jag också har blivit otroligt inspirerad av. Jag tror verkligen att det är modellen framåt, att vi inte pratar om män och pojkar utan pratar med män och pojkar. Vi ska se vad som ligger bakom aggressivt beteende eller psykisk ohälsa hos män och hitta sätt att komma framåt i de frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller det förebyggande arbetet ser regeringen absolut skolan som en väldigt viktig plats för att bedriva det. Det är där vi har möjlighet att nå unga killar på ett tidigt stadium. Regeringen har bland annat gett ett uppdrag till Skolverket och Folkhälsomyndigheten att ta fram stödmaterial om sexualitet, samtycke och relationer. Det är en del i regeringens arbete med att föra upp de här frågorna till diskussion i skolan, så att vi kan få starkare och tryggare män och pojkar i framtiden.

Fru talman! Anna Wallentheim har frågat mig hur jag och regeringen jobbar med att förebygga destruktiva maskulinitetsnormer och ge män rätt förutsättningar att ta sig ur ensamheten, som annars riskerar att stärka negativa beteenden.

Jag vill börja med att tacka interpellanten för engagemanget och möjligheten att diskutera detta viktiga ämne.

Att bryta destruktiva maskulinitetsnormer är av central betydelse för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.

Samhällets förväntningar på hur kvinnor och män ska bete sig kan också påverka hälsan. Maskulinitetsnormer kan inkludera en förväntan på att män ska vara starka, vilket kan leda till att män i större utsträckning drar sig för att be om hjälp och söka vård eftersom det anses som en svaghet att inte klara sig själv.

Känslan av ensamhet innebär ofta ett lidande för individen som kan få effekt på både den psykiska och den fysiska hälsan. Ofrivillig ensamhet och isolering är ett folkhälsoproblem som drabbar många människor, och regeringen prioriterar arbetet för att bryta och förebygga ofrivillig ensamhet och isolering.

Under 2023 påbörjade regeringen en treårig gemenskapssatsning som beräknas uppgå till 300 miljoner kronor per år under perioden 2023-2025. Regeringen vidtar också flera åtgärder för att stärka arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention, som för 2024 bland annat inbegriper en satsning på 1,6 miljarder kronor för att stärka och utveckla arbetet i kommuner och regioner. Regeringen avser också att besluta om en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Under 2024 har regeringen beslutat om ett nytt åtgärdsprogram för 2024-2026 i syfte att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Åtgärdsprogrammet omfattar 132 åtgärder, och en av målsättningarna är tidiga och förebyggande insatser med särskilt fokus på barn och ungdomar samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Det våldsförebyggande arbetet behöver inkludera män och pojkar och att bryta destruktiva maskulinitetsnormer. Arbetet med normer och värderingar, exempelvis i skolan och på digitala plattformar, är en viktig del i detta arbete.

Avslutningsvis vill jag lyfta att vi behöver uppmärksamma hedersrelaterat våld och förtryck mer. Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på starka patriarkala och heteronormativa föreställningar. Att motverka alla former av hedersrelaterat våld och förtryck och hedersrelaterade maktstrukturer är en viktig fråga för regeringen. För att vi ska kunna förebygga och bekämpa våldet och förtrycket krävs det att frågorna hamnar i fokus och att detta ses som en samhällsfråga. Jag är därför glad att få möjlighet att diskutera dessa viktiga frågor.

Fru talman! Även jag vill tacka för debatten i denna viktiga fråga. Regeringen har arbete på gång på flera fronter, bland annat genom arbetsmiljöstrategin och utredningen gällande delmål 1-5.

Jag hoppas att vi ska kunna fortsätta att hitta kreativa lösningar kring de här frågorna, och jag tror och hoppas också att det finns en bred samsyn bland riksdagspartierna om att det här är någonting som vi behöver kunna göra bättre än den situation som vi har i dag.

Jag vill tacka både interpellanten och ledamoten för debatten, och jag vill såklart även gratulera interpellanten på födelsedagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag uppskattar att interpellanten kommer in på det obetalda hus- och hemarbetet. Det är självklart att yrkesarbetet och arbetet i hemmet är något som påverkar oss människor generellt. Det går inte att se dem som separata frågor. Någonstans fylls stresshinken på till den grad att man inte klarar av det mer, och då är det såklart den sammantagna stressen från arbetet och det jobb som man sköter utanför sitt yrkesarbete som spelar roll. Därför är det viktigt att vi ser frågan i dess helhet.

En av de saker som vi då behöver fokusera på är föräldraskapsfrågan, där vi nyligen har gjort en reform av föräldraförsäkringen som syftar till att få ett mer jämställt uttag av föräldraledighet. Det ska också bli en avlastning för dem som är ensamstående föräldrar, som också ska kunna få en större flexibilitet i sin vardag. De här pusselbitarna vill jag också nämna i det här arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Pengar spelar absolut roll - pengar till sektorer där det arbetar många kvinnor. Som jag sa i mitt interpellationssvar har regeringen i budgetpropositionen för 2023 och 2024 permanent tillfört 16 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Detta är avsett att stärka välfärden och förbättra arbetsvillkoren inom dessa sektorer.

Jag tycker också att det är viktigt att nämna att vi behöver jobba parallellt. Det viktigaste vi kan göra är såklart att jobba förebyggande så att stressrelaterad ohälsa inte uppkommer, men vi behöver också ha ett arbete som riktar sig till dem som är sjukskrivna för att underlätta för dem att komma tillbaka friska i arbete.

Här har regeringen nyligen beslutat om två uppdrag med särskilt fokus på psykisk ohälsa i syfte att utveckla vårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Här har Inspektionen för socialförsäkring och Myndigheten för vårdanalys fått i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter, och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, särskilt för området psykisk ohälsa.

Regeringen har också i budgetpropositionen redovisat ett omfattande åtgärdspaket för att minska sjukskrivningarna.

Vi behöver jobba på båda dessa fronter för att dels förebygga att personer behöver bli sjukskrivna - det ska ingen behöva bli - dels hjälpa dem som är sjukskrivna att återfå sin psykiska hälsa så att de kan återgå i arbete.

Fru talman! Som jag sa i mitt inledande anförande är jag glad att vi har den här debatten, eftersom den rör en väldigt viktig jämställdhetsfråga. Män och kvinnor drabbas olika av stress i arbetslivet. Det är bra att vi sätter lampan på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I diskussionen om arbetsmiljöfrågor har vi, menar jag, det senaste året sett ett ganska ensidigt fokus på dödsolyckor i arbetslivet. Det är såklart en jätteviktig fråga. Men vi får inte glömma alla de människor, varav en majoritet är kvinnor, som blir sjuka av eller kanske till och med dör på grund av sitt arbete.

Regeringen arbetar med den här frågan på flera fronter. Vi jobbar nu utifrån den nuvarande arbetsmiljöstrategin, där det finns ett avsnitt om just arbetsrelaterad stress. Det är ett särskilt fokusområde i strategin. Vi har även tillsatt en utredning för att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi, och den kommer att ha fortsatt fokus på detta.

Vi jobbar samtidigt med olika regeringsuppdrag. Jag kan nämna att Mynak nyligen har tagit fram en studie som jämför förändringar gällande den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på den svenska arbetsmarknaden före och efter covid-19-pandemin. Ett syfte med studien är att undersöka om utvecklingen ser olika ut i olika samhällsgrupper utifrån bakgrundsfaktorer som exempelvis kön, ålder, utbildningsnivå, socioekonomisk status, yrkesgrupp och yrken med potential för distansarbete. Det är en fråga jag anser att vi behöver fördjupa oss särskilt i.

Mynak har också ett annat uppdrag, som handlar om jämställdhetseffekter av distansarbete under pandemin. Det är viktigt att vi ser dels vilka jämställdhetseffekter det kan få för dem som nu har ökat andelen distansarbete, dels vilka grupper som inte har möjlighet till distansarbete, till exempel vårdpersonal. Det är ett område som vi behöver arbeta brett med.

Utöver utredningen om ny arbetsmiljöstrategi vill jag också nämna att regeringen i närtid har tillsatt en ny utredning för att utveckla arbetet kring de jämställdhetspolitiska delmålen 1-5, där bland annat jämställd hälsa finns med.

Jag fick frågan om regeringen är beredd att genomföra riktade satsningar på kvinnodominerade yrken. En sådan satsning, som regeringen har genomfört, är att 1,6 miljarder har avsatts i budgeten på området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Det är viktiga pengar, dels för att stärka kvaliteten i förlossningsvården och den vård som ges till kvinnor, dels för att det inom ramen för satsningen finns en överenskommelse med SKR. Den innehåller bland annat insatser för att utveckla arbetssätt som bidrar till god arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdens medarbetare inom mödrahälsovården och förlossningsvården, där många kvinnor som bekant arbetar. Svaret är alltså ja - den typen av åtgärder har regeringen redan vidtagit.

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig dels vilka initiativ jag avser att ta för att säkerställa att arbetsgivare i kvinnodominerade yrken, såsom vård, skola och omsorg, ges förutsättningar att skapa en hållbar arbetsmiljö och minska den arbetsrelaterade stress som främst drabbar kvinnor, dels hur jag arbetar för att främja jämställdhetsinsatser på arbetsmarknaden som minskar dubbelarbetet för kvinnor och skapar en mer jämlik fördelning av både betalt och obetalt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka för frågorna och för interpellantens engagemang för jämställdhet. Som jämställdhets- och arbetslivsminister är jag glad att viktiga frågor som dessa lyfts upp och debatteras i riksdagen.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Två av de sex jämställdhetspolitiska delmålen är nära kopplade till de frågor som ska diskuteras i dag, nämligen delmål 4 om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och delmål 5 om jämställd hälsa.

Till att börja med har regeringen i budgetpropositionen för 2023 och 2024 permanent tillfört 16 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Detta utgör en betydande del av nästa års reformutrymme och är avsett att stärka välfärden och förbättra arbetsvillkoren inom dessa sektorer.

Grunden för arbetsmiljölagstiftningen är att det är arbetsgivarens ansvar att trygga en god och säker arbetsmiljö genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Även skyddsombuden på arbetsplatserna har en central roll i dessa frågor. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är betydelsefulla för att synliggöra och åtgärda problem i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har 2022-2024 bedrivit en särskild nationell tillsynsinsats inom vård- och omsorgssektorn med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.

Av regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 (skr. 2020/21:92) följer att utvecklingen med ökad stress i arbetslivet behöver brytas. Regeringens myndigheter inom arbetsmiljöområdet, Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner för att genomföra arbetsmiljöstrategin inom sina respektive områden. Genom regeringens arbetsmiljöforum förs en löpande dialog i frågorna med representanter för arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter.

Det finns även andra faktorer kopplade till stressrelaterade sjukdomar och sjukskrivning än arbetsmiljön. Jag vill därför också knyta an till frågeställarens andra fråga och instämma i att en hög belastning i det obetalda hem- och omsorgsarbetet kan vara en bidragande orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro. Både kvinnor och män ska ha goda förutsättningar att dela lika på det obetalda hem- och omsorgsarbetet och på föräldraledigheten. Bland annat i syfte att främja ett mer jämställt föräldraskap har regeringen därför nyligen reformerat föräldrapenningen och gjort den mer flexibel.

Regeringen gör även jämställdhetssatsningar inom området kvinnors hälsa. För 2024 avsätter regeringen 1,6 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa och beräknar att avsätta samma belopp för 2025.

Dessutom har regeringen tidigare i år beslutat om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024-2026. Att vi bekämpar att kvinnor utsätts för våld är en förutsättning för deras hälsa och för att de ska kunna delta på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill från regeringens sida vara mycket tydlig. De aktörer som inte är lämpliga att hantera asbest ska inte heller hantera asbest. Det är den utgångspunkt vi behöver ha och jobba utifrån. Det är också det som kommer att vara vägledande i regeringens arbete framåt i denna fråga.

Jag kommer att ha fortsatt tät dialog med Arbetsmiljöverket i alla frågor som rör asbest, såsom utbildning, tillståndsgivning, tillsyn och det regelverk Arbetsmiljöverket följer.

Jag hoppas att vi kan hitta åtgärder för att lösa problemen på kort sikt och att vi givetvis också kan ta itu med de bakomliggande problemen som framkommer i Ekots granskning.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Mötet jag hade med Arbetsmiljöverkets generaldirektör syftade till att ge svar på många av de frågor som ställs i denna debatt: Vad är det som felar, och hur kan vi se till så att det inte felar på detta sätt? Vi måste givetvis också säkerställa att det finns en samsyn om att det är oacceptabelt att reglerna kringgås.

Jag önskar att jag här och nu hade haft färdiga svar på exakt vilka åtgärder som behöver vidtas för att täppa till luckorna. Jag har inte de svaren i dag, men det pågår ett skyndsamt arbete med att reda ut vilka åtgärder som behöver vidtas för att vi inte ska kunna ha denna situation i Sverige. Regeringen kommer givetvis att behöva vidta de åtgärder som krävs för att människor inte ska utsättas för asbest och därmed drabbas av sjukdom och död.

Precis som påpekades pågår en implementering av asbestdirektivet. Under det svenska EU-ordförandeskapet drev jag själv på för att vi skulle få en allmän inriktning i EU:s ministerråd så att detta direktiv skulle kunna antas inom EU. Detta lyckades vi också med, vilket var en av de stora vinsterna under det svenska ordförandeskapet. Nu håller detta oerhört viktiga direktiv som sagt på att implementeras, och i denna process behöver vi givetvis se till att alla frågor som rör arbetstagares exponering för asbest hanteras.

Något jag också pratade med Arbetsmiljöverkets generaldirektör om är att frågan rör mer än bara asbest. I Ekots granskning framkom att det förekommer kringgående av regelverket för tillstånd för asbesthantering, och då ställer man sig frågan om andra regler för tillståndsprocesser som är till för att skydda arbetstagares liv och hälsa också kringgås. Även detta behöver vi ha med oss i vårt arbete. Asbest är jätteallvarligt, men det finns också annat som är allvarligt och som vi behöver hantera i vårt fortsatta arbete.

Fru talman! Jag vill verkligen tacka interpellanten och ledamoten för att de tar upp denna viktiga fråga. Det som har kommit fram i Ekots granskning är horribelt. Precis som interpellanten anförde har vi ett väldigt strikt regelverk när det gäller asbestsanering, och det har vi av en anledning. Detta är ett väldigt skadligt ämne som orsakar svår sjukdom och död.

Ekots granskning visar att det pågår ett omfattande kringgående av det regelverk vi har, som syftar till att skydda arbetstagare mot exponering för asbest. Med anledning av granskningen hade jag på morgonen i dag ett möte med generaldirektören för Arbetsmiljöverket för att djupdyka i denna fråga. Jag kan börja med att konstatera att jag och generaldirektören var helt överens om att det är väldigt positivt att denna granskning har gjorts och att detta har kommit fram i ljuset. Vi var också helt överens om att det inte ska gå till på det här sättet, med ett omfattande kringgående av regelverket.

Självklart blir en fysisk person som har ett bolag som har fått tillståndet indraget på grund av brister i hanteringen inte mer lämpad att hantera asbest för att den startar ett nytt bolag eller flyttar över verksamheten till ett annat befintligt bolag. Detta behöver vi såklart komma till rätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I mitt möte med Lars Lööw påpekade jag vikten av att vidta åtgärder skyndsamt för att komma till rätta med detta och täppa till luckorna. Varje dag som går med dessa luckor i regelverket innebär en reell risk för människors liv och hälsa.

Generaldirektören berättade om myndighetens arbete och att man har satt igång ett arbete med åtgärder. En del är sådant som kan genomföras på kort sikt, till exempel översyn av it-system för att få bättre rutiner.

Vi pratade om utbildningarna och vad som behöver göras för att detta ska fungera på ett bättre sätt. Vi pratade också om implementeringen av asbestdirektivet - här pågår arbete hos Arbetsmiljöverket.

Vi pratade såklart även om att tillståndsprocesserna behöver ses över så att sådant här inte ska kunna hända. Arbetsmiljöverkets ledning har sagt att de kommer att göra en djupdykning i detta för att se om det är någonting som brister i det som de själva kan styra över eller om det krävs åtgärder från regeringens sida för att täppa till denna lucka.

Jag kommer såklart att ha tät kontakt med Arbetsmiljöverkets ledning för att se i vilken mån regeringen behöver agera. Som jag sa tidigare är detta någonting som verkligen brådskar.

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att reglerna för hantering av asbest efterlevs. Hon har också frågat mig vilka initiativ som planeras för att säkerställa att arbetstagare som kan exponeras för asbest får rätt utbildning och skyddsutrustning och vilka regelskärpningar jag och regeringen planerar i samband med implementeringen av det nya asbestdirektivet.

Jag vill börja med att tacka interpellanten för angelägna frågor om ett ämne som vid felaktig hantering kan vara livsfarligt. Regeringen ser mycket allvarligt på uppgifterna om misstänkt fusk och brott vid arbete med asbest och att människor blir utnyttjade på den svenska arbetsmarknaden.

En viktig del i den nuvarande arbetsmiljöstrategin (skr. 2020/21:92) är den utvidgade nollvisionen, som utöver arbetsplatsolyckor handlar om arbetsrelaterad dödlighet på grund av till exempel längre sjukdom, cancer och suicid. Resultaten från Arbetsmiljöverkets redovisning av ett regeringsuppdrag om asbest (A2022/00995), som lämnades i början av 2023, beaktas i arbetet med nollvisionen. Arbetsmiljöverket tar årligen fram en åtgärdsplan för att genomföra arbetsmiljöstrategin i samverkan med arbetsmarknadens parter. Asbest ingår i det arbete som Arbetsmiljöverket har med i sin åtgärdsplan.

Det är alltid arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för att arbetstagarna har en säker och hälsosam arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Här ingår att arbetstagarna har den utbildning som krävs och den personliga skyddsutrustning som är nödvändig.

Enligt det EU-direktiv om asbest som antogs under det svenska EUordförandeskapet 2023 har gränsvärdet för asbest sänkts avsevärt - se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2668 av den 22 november 2023 om ändring av direktiv 2009/148/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet. För närvarande arbetar Arbetsmiljöverket med att genomföra asbestdirektivet genom ändringar i myndighetens föreskrifter.

Fru talman! Jag tänker inte upprepa det jag sa i mitt förra anförande. Min syn är att det är viktigt att vi har ett civilsamhälle som har stort utrymme att rikta kritik åt flera olika håll och att detta är en viktig del i demokratin. Att man riktar kritik mot någon, menar jag, är inte samma sak som att man försöker tysta någon.

När det gäller statsbidrag är det klart att det är skattebetalarnas pengar och att vi behöver ha ett regelverk som bestämmer vad vi ska lägga skattemedel på. Just därför är jag glad att vi nu har en översyn av villkoren utifrån demokrativillkor. Det är nämligen viktigt att vi inte ger statsbidrag till organisationer som försöker driva på i en riktning som inte ligger i linje med grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter, jämställdhet, hbtqi och så vidare. Den lagstiftningen tycker jag att det är viktigt att vi går fram med.

Regeringen tycker dock att vi ska ha ett starkt civilsamhälle och att civilsamhället fortfarande ska kunna driva på i frågor. Det ska kunna kritisera och vara aktivt mot både makthavare och andra personer, och det ska kunna uttrycka konkret kritik.

(Applåder)

Fru talman! Det är tydligt att jag och interpellanten har väldigt olika syn på vad som kan tänkas begränsa demokratin.

Som jag sa i mitt inledande anförande ser jag det som en styrka i Sverige att vi har ett starkt civilsamhälle. Vi har många civilsamhällesorganisationer som gör ett otroligt betydelsefullt arbete. Många av dessa organisationer får statliga bidrag. Samtidigt ägnar de sig åt ganska omfattande kritik, ibland mot mig, ibland mot oppositionen och ibland mot enskilda personer.

Jag tycker att det skulle vara en farlig väg att gå att begränsa utrymmet för civilsamhället genom att villkora pengar till civilsamhället utifrån den kritik som man kan tänkas rikta utifrån de intressen som man företräder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Utöver den generella bild som jag vill trycka på vill jag säga att statsbidrag i allmänhet fördelas av myndigheter utifrån förordningar som innehåller bestämmelser för bidragen. Det är också myndigheterna som ansvarar för uppföljning av bidragen. Jag vill vara tydlig med att jag har fullt förtroende för myndigheternas förmåga att hantera både bidragsbeslut och uppföljning.

(Applåder)

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att verka för att organisationer som direkt eller indirekt mottar statliga bidrag inte ska ägna sig åt skambeläggning av personer som deltar i den offentliga debatten samt om jag avser att verka för att organisationer som direkt eller indirekt mottar statliga bidrag inte ska begränsa det demokratiska samtalet.

Inledningsvis vill jag understryka att ett starkt civilsamhälle är en grundbult i den svenska demokratin. Stödet till föreningslivet bidrar till att ge alla människor samma grundläggande möjlighet att vara aktiva i civilsamhället och på så sätt vara delaktiga i det svenska samhället. En central princip i politiken för det civila samhället är att beakta civilsamhällets självständighet och oberoende, vilket bland annat uttrycks genom att värna en hög andel generella icke styrande statsbidrag.

Samtidigt är det viktigt för regeringen med moderna och rättssäkra villkor för statlig bidragsgivning. I våras beslutade regeringen om propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället - enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119). I propositionen föreslog regeringen ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och stöd ur Allmänna arvsfonden.

Regeringen gjorde även bedömningen att ett likalydande demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden bör gälla för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället, om det inte är obehövligt.

Riksdagen beslutade i juni i år att anta förslagen i propositionen (bet. 2023/24:KrU7 rskr. 2023/24:271). Utifrån detta pågår en översyn av relevanta förordningar i Regeringskansliet.

Fru talman! Precis som interpellanten redogör för har vi olika verksamheter och institutioner i Sverige som arbetar med frågan om mänskliga rättigheter. Vissa har ett mer nationellt fokus, och vissa har ett mer internationellt fokus.

Alla aktörer som sätter fokus på dessa frågor är viktiga kugghjul i arbetet, och där ser jag att det finns konsensus om att arbetet kanske är viktigare än på väldigt länge utifrån den omvärld vi har och att vi inte ska ta det för givet.

I regeringen fortsätter också arbetet på olika plan. Jag som minister har ansvar för mänskliga rättigheter på nationell nivå, allt som vi gör i Sverige och våra åtaganden, och vi i regeringen är helt överens om att allt vi gör ska vara förenligt med de internationella konventioner som Sverige har åtagit sig att följa.

Sedan har Sverige såklart en viktig roll internationellt, och vi ses ofta som ett föredöme när det gäller mänskliga rättigheter. Här vill jag passa på att räkna in frågor som rör jämställdhet och hbtqi-personers rättigheter, som också är en viktig del av grundläggande mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag möter kollegor ute i världen, till exempel när jag befinner mig i Bryssel och möter mina EU-kollegor eller när jag befinner mig i New York och i FN, märker jag ofta att Sverige har ett högt anseende i dessa frågor. Det ska vi använda för att vara en förebild där, och vi ska fortsätta att ligga i framkant. Vi ska såklart också i olika sammanhang använda vår röst för att lyfta upp vikten av respekt för mänskliga rättigheter. Detta kommer regeringen att fortsätta att göra även framöver.

Fru talman! Precis som interpellanten är jag skåning. Jag är uppvuxen i Lund och pluggade på Juridicum, som ligger granne med Raoul Wallenberg-institutet. Jag känner väl till dess verksamhet.

Arbete kring mänskliga rättigheter, precis som det Raoul Wallenberg-institutet bedriver, är väldigt viktigt - inte minst i den tid vi lever i. Omvärldsläget påminner oss ständigt om att vi aldrig ska ta mänskliga rättigheter för givna och att vi alltid behöver sträva efter att flytta fram positionerna.

Raoul Wallenberg-institutet är, som jag sa i mitt första svar, inte en myndighet. När det gäller finansieringen av verksamheten har Raoul Wallenberg-institutet precis som andra verksamheter ansvar att säkerställa att man har de ekonomiska resurser som krävs, och det här är ju ett institut som i dag finansieras via flera olika källor. Det har också kommit in ett äskande till Utbildningsdepartementet om finansiering, och det äskandet bereds inom Regeringskansliet. Jag kan inte föregå den processen.

Jag tycker att all forskning och spridning av kunskap kring mänskliga rättigheter är viktigt, inte minst i den tid vi lever i.

Fru talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att långsiktigt säkerställa att forskning och utveckling kan bedrivas kring mänskliga rättigheter och humanitär rätt på Raoul Wallenberg-institutet.

Målet för politiken för mänskliga rättigheter på nationell nivå är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Målet är sektorsövergripande och ska genomsyra all politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för Institutet för mänskliga rättigheter, som Per-Arne Håkansson nämner i interpellationen. Institutet för mänskliga rättigheter är en myndighet under regeringen, och i likhet med andra myndigheter har den ett förvaltningsanslag. Raoul Wallenberg-institutet är inte en myndighet, och det finns ingen möjlighet för mig att inom mitt ansvarsområde ta initiativ gällande långsiktigt säkerställande av forskning och utveckling på Raoul Wallenberg-institutet.

Jag vill passa på att tacka interpellanten för hans engagemang i frågor om mänskliga rättigheter, ett engagemang som jag delar.