Paulina Brandberg

Fru talman! Sara Gille har frågat mig på vilket sätt jag ämnar förebygga att fler unga hamnar i ett våldsamt förhållande, och hur jag ämnar hjälpa dem som redan drabbats.

Jag vill tacka ledamoten för frågan och engagemanget för att motverka våld i ungas relationer, ett engagemang som regeringen delar. Våld i nära relationer måste bekämpas med samhällets fulla kraft. Det är en självklar och viktig del av regeringens prioriteringar.

Att förhindra att våld över huvud taget uppstår eller upprepas är den huvudsakliga utgångspunkten för regeringens tioåriga nationella strategi för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld är ett av de mest prioriterade områdena i strategin och det åtgärdsprogram som gäller för 2021-2023. Just nu pågår ett arbete med ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla 2024-2026. Det våldsförebyggande arbetet kommer fortsatt att vara i fokus för arbetet, liksom att erbjuda våldsutsatta det skydd och stöd de har rätt till.

Utifrån den tioåriga nationella strategin vidtar regeringen flera åtgärder som avser att förebygga och upptäcka våld i ungas relationer.

I juni 2023 fick Jämställdhetsmyndigheten ett nytt och breddat uppdrag om våld i ungas parrelationer. Jämställdhetsmyndigheten ska bland annat lämna förslag till hur arbetet för att förebygga och upptäcka våld i ungas parrelationer kan förbättras. Myndigheten ska också sprida och tillgängliggöra stödmaterial till yrkesverksamma och genomföra kompetenshöjande insatser. Uppdraget ska omfatta såväl våldsutsatthet som våldsutövning i ungas parrelationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jämställdhetsmyndigheten har också i uppdrag att översätta, anpassa och effektutvärdera våldsförebyggande program riktade till skolungdomar. Resultat av utvärderingar av programmen vid användning i amerikanska kontexter visar positiva effekter på både våldsutsatthet och våldsutövning i ungas parrelationer. Uppdraget ska redovisas den 1 oktober 2025.

Skolan har en viktig roll i att bidra till att skapa en samtyckeskultur, där sex bygger på frivillighet och sexuellt våld inte normaliseras. Läroplanerna i skolan ändrades 2022 för att förbättra kvaliteten i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer. Samtycke har lagts till för att betona vikten av att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och för att förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av ömsesidighet. I somras gav regeringen Skolinspektionen i uppdrag att granska skolornas arbete avseende det nya kunskapsområdet, inklusive arbetet med att förebygga våld. Skolverket fick samtidigt ett förstärkt uppdrag att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad gäller spridning av bilder vill jag även nämna en pågående utredning som ska kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi samt föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård för vuxna och barn kan förbättras. Jag ser fram emot att ta del av dessa förslag som presenteras nu i december.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som orsakar stort individuellt lidande. Regeringen genomför flera viktiga satsningar inom området psykisk hälsa. Vi förstärker arbetet mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål på bred front. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att det inom jämställdhetspolitiken avsätts drygt 600 miljoner kronor för området. Genom satsningarna kan skyddet mot våldet och förtrycket stärkas samtidigt som stödet till utsatta förbättras.

Fru talman! Det finns vissa saker som vi har kämpat för i Sverige som till exempel rätten att få älska vem man vill oavsett om det är någon av motsatt kön som man själv som man väljer att gifta sig med, leva med eller ha intimt umgänge med eller om det är någon av samma kön som man vill leva med eller ha intimt umgänge med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har kämpat för att varje människa i Sverige ska få styra över sin egen kropp, sin egen sexualitet och sitt eget liv. De vinster som vi har gjort inom de områdena är inte förhandlingsbara. Vi ska aldrig backa från de vinster som vi har gjort. Vi ska tvärtom fortsätta att jobba framåt.

I den politik som jag och regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna bedriver måste vi vara glasklara. Det finns inget kompromissutrymme för den här typen av värderingar. Det kommer att prägla allting vi gör och alla åtgärder vi vidtar. Om vi inte bevakar och fortsätter att jobba framåt kan vi inte ta de rättigheterna för givna i vårt land.

Det är rättigheter som alla i vårt land inte bara på papperet utan även i realiteten ska ha rätt till. Så ser det inte ut i vårt land. Vi har mycket jobb kvar att göra för att göra jämställdheten och jämlikheten till en verklighet för alla.

Jag vill tacka interpellanten och Mona Olin för deltagande i debatten. Jag hoppas att vi får tillfälle att diskutera de här frågorna mer framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Interpellanten säger att regeringen måste agera snabbare. Jag delar helt synen att vi står i tidsskuld till den utsatta gruppen när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Under alltför många år har vi generellt i Sverige blundat för den här problematiken. Vi har inte riktigt velat ta i den. Vi har haft en ängslighet, och den ängsligheten har de som utsätts för det här våldet och förtrycket fått betala priset för. Det är slut med den ängsligheten, för nu är det dags att agera för att skydda den här gruppen. Jag är väldigt glad över att vi inom Tidösamarbetet är helt överens i de här frågorna - det är dags att växla upp arbetet.

Inom regeringen jobbar vi på med full kraft. Jag önskar att vi hade kunnat agera ännu snabbare, men vi agerar med full fart framåt inom flera olika områden.

Interpellanten tog upp problematiken med tvångsgiften. Regeringen har exempelvis gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga förekomsten av tvångsäktenskap, barnäktenskap och månggifte i Sverige. I kartläggningen ska också andra närliggande frågor ingå, till exempel förekomsten av arrangerade äktenskap, så kallade brudpris, det vill säga finansiella transaktioner i samband med äktenskap, giftomän och tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Jämställdhetsmyndigheten ska också undersöka i vilken mån det förekommer problem som enskilda kan möta på grund av svårigheter att få till så kallade religiösa skilsmässor.

Det är starkt prioriterat att arbeta med de här frågorna. För att kunna hitta rätt åtgärder behöver vi först kartlägga problematiken och ta reda på vilka evidensbaserade åtgärder som faktiskt kan göra skillnad när vi arbetar med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver också prata om uppfostringsresorna, som lyfts fram här i debatten. Just nu bereds ett förslag gällande utvidgat utreseförbud inom Regeringskansliet. Det är viktigt att vi går vidare, tittar noga på de här frågorna och ser hur vi kan arbeta med dem. Regeringen avser att återkomma med det inom kort.

Inom det här området mottog jag nyligen en rapport från Jämställdhetsmyndigheten där man tittar just på hur barn förs bort, bland annat genom uppfostringsresor. Jämställdhetsmyndigheten föreslår ett antal åtgärder, och förslagen behandlas inom Regeringskansliet. Vi tittar på hur vi kan gå vidare med de här frågorna.

Det är viktigt att vi hittar rätt åtgärder. Det här är en problematik som har gått alldeles för långt och är alldeles för utbredd i Sverige. Vi borde ha agerat mycket tidigare än vad vi gör. Men här och nu gäller det att vi hittar de åtgärder som verkligen fungerar och inte slösar mer tid på plakatpolitik eller verkningslösa åtgärder. Vi behöver snabbt hitta de åtgärder som faktiskt kan göra skillnad för den här målgruppen. Det är slut på att de ska betala priset för den senfärdighet som vi hittills upplevt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till interpellanten för att vi står här i kammaren och pratar om denna fråga. Jag delar helt den problembild som interpellanten beskriver. Jag delar också uppfattningen att detta är en fråga som förtjänar betydligt mycket mer uppmärksamhet och fokus än vad den hittills har fått, och det är någonting som jag i min ministerroll och regeringen som helhet arbetar med.

Det är nämligen viktigt att vi pratar om pojkarna i en hederskontext. När vi behandlar frågor som rör en hederskontext är det viktigt att se att det på förövarsidan kan finnas kollektiv - släkter - där både män och kvinnor ingår och att det på offersidan kan finnas både pojkar och flickor. Precis som interpellanten beskriver kan det också ibland finnas pojkar som är både offer och förövare.

Det är mot denna bakgrund som regeringen har tillsatt en utredning där utredaren har ombetts att titta på om just det hedersrelaterade våldet kan brytas ut som ett eget jämställdhetspolitiskt delmål för att vi verkligen ska sätta ljuset på komplexiteten i detta. Det är nämligen det första steget för att vi ska kunna komma framåt i frågan.

Vi behöver se hur hedersrelaterat våld och förtryck påverkar alla som utsätts för det. Det gäller både det fysiska våld som många vittnar om att de utsätts för och den psykiska ohälsa man drabbas av, antingen när man som flicka blir kontrollerad av till exempel sina bröder eller andra manliga släktingar eller när man som pojke inte har något annat val än att kontrollera sina systrar.

Vi behöver växla upp arbetet rent generellt när det gäller den psykiska ohälsan. Regeringen växlar upp arbetet generellt när det gäller psykisk hälsa och suicidprevention. Där gör regeringen stora satsningar; vi har under 2023 avsatt över 1,6 miljarder kronor för att stärka kommuners och regioners arbete med psykisk hälsa och suicidprevention. Vi har också kraftigt förstärkt medlen för att öka tillgängligheten till bup och säkerställa att barn och unga får vård i tid. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att i samverkan med flera myndigheter ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga.

Vi kommer att fortsätta detta arbete med att förstärka och förlänga satsningar inom området psykisk hälsa. Regeringen ser ett jättestort behov av detta generellt. Men precis som har påpekats i debatten är det viktigt att de aktörer som kan hjälpa till och göra skillnad i detta arbete också har rätt kunskap. Det gäller skolpersonal, vårdpersonal och personal inom socialtjänsten. Kanske just på grund av att vi har pratat för lite om denna fråga ser vi stora kunskapsbrister och att det går ut över den målgrupp vi pratar om här.

Med anledning av detta har vi nu pågående uppdrag där flera myndigheter arbetar med att öka kompetensen just bland dessa yrkesverksamma grupper. Jag ser framför mig att vi kommer att behöva arbeta med detta under lång tid för att denna grupp ska kunna få rätt stöd och skydd och för att vi ska kunna vidta förebyggande åtgärder som hindrar detta våld och förtryck från att äga rum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sara Gille har frågat socialministern på vilket sätt ministern och regeringen ämnar hjälpa pojkar som drabbas av hedersförtryck och lider av psykisk ohälsa. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill inleda med att tacka för interpellationen och för ledamotens engagemang för arbetet med att förebygga och bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Det hedersrelaterade våldet påverkar varje individs trygghet och kränker de våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter. Det innebär ett stort lidande för enskilda, såväl flickor och kvinnor som pojkar, män och hbtqi-personer.

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar. Det inskränker individers livsval och utgör ett stort hinder för att uppnå jämställdhet. Att utsättas för våld kan också bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt.

Regeringen intensifierar därför arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen en treårig satsning på ytterligare 50 miljoner kronor per år för att förstärka arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Även inom området psykisk hälsa föreslår vi en förstärkt och förlängd satsning under perioden 2024-2026.

I augusti 2023 fattade regeringen även beslut om en utredning för en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Utredaren ska bland annat bedöma om det bör införas ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringen arbetar nu intensivt med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck, som ska gälla för 2024-2026. Det pågår parallellt ett arbete med en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Flera myndigheter har redan viktiga uppdrag inom området. I juni 2023 fick Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga förekomsten av mäns utsatthet för våld i nära relationer, vilket även innefattar hedersrelaterat våld och förtryck.

Nationella kompetenscentret mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län ska erbjuda länsstyrelserna stöd i utvecklingen av regionala resurscentrum för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Pojkar och män som är utsatta för olika former av hedersrelaterat våld och förtryck är en aktuell målgrupp för dessa regionala resurscentrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig vara glasklar: Hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabelt. Individuell frihet och mänskliga rättigheter ska gälla för alla, såväl kvinnor och flickor som män och pojkar. Regeringen kommer att fortsätta det arbetet med full kraft. Våldet ska bort.

Fru ålderspresident! Interpellanten anför som skäl mot att ha ett mer inkluderande begrepp för det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet att jämställdhet handlar om män och kvinnor. Jag skulle därför vilja veta om Sofia Amloh skulle vilja ändra innehållet i det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet, som alltså redan i dag innefattar till exempel våld i samkönade relationer.

Nu finns det inte fler replikskiften, men jag hade varit väldigt nyfiken på att få veta hur Sofia Amloh ser på just den frågan. Tycker hon att detta inte hör hemma under det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet? Varför ändrade i så fall inte Socialdemokraterna, när de satt i regering, innehållet i det jämställdhetspolitiska delmålet? Det är det som är det relevanta, vilken politik man jobbar med.

Jag skulle även vilja veta om Sofia Amloh ser något problem med att pojkars våld mot flickor också osynliggörs när vi pratar om mäns våld mot kvinnor, som om detta är ett vuxenproblem. De riktigt viktiga insatserna behöver vi sätta in gällande våra barn och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Det finns väldigt många skäl att använda ord som avspeglar det som man faktiskt menar och det som man faktiskt vill arbeta med. Annars riskerar vi att hamna fel i vårt arbete och att osynliggöra grupper som behöver synliggöras.

Med det sagt vill jag tacka Sofia Amloh för debatten. Jag vet att Sofia Amloh har ett stort intresse och ett engagemang i dessa frågor. Vi delar det. Även om vi inte delar vägen tackar jag för att vi gång på gång får möjlighet att diskutera dessa viktiga frågor här i kammaren.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Interpellanten säger att hon inte förstår vad jag menar - att jag vill ändra målet men ändå inte ändra det.

Detta handlar om att regeringen inte vill ändra innehållet i målet på något sätt. Däremot ser vi att det finns grupper som osynliggörs när målet är formulerat som det är. Jag skulle vilja fråga interpellanten om hon tycker att det är tydligt att till exempel våld i hbtqi-relationer, samkönade relationer, ingår i ett mål som definieras som mäns våld mot kvinnor. Är det tydligt, eller kan interpellanten se att det finns en risk för osynliggörande av just detta våld, som vi också behöver kunna hantera?

När man hör interpellanten debattera framstår det som om vi står i ett läge där vi behöver välja mellan att synliggöra mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor och att synliggöra andra våldsutsatta grupper. Jag menar att det blir ett väldigt ensidigt tänk.

Den här regeringen har i alla fall förmågan att hantera flera samhällsproblem samtidigt och synliggöra flera grupper samtidigt.

Regeringen har inte någon som helst ambition att osynliggöra mäns våld mot kvinnor eller pojkars våld mot flickor. Tvärtom vill vi växla upp det arbetet. Samtidigt klarar vi av att synliggöra andra våldsutsatta grupper som också förtjänar samhällets stöd och skydd. Vi behöver inte välja.

När man debatterar dessa frågor är det med mycket känslor. Det finns många missuppfattningar, och vissa av dem finns just i den debattartikel som Sofia Amloh tar upp. Det är en debattartikel där det finns en uppfattning att regeringen inte bara, som det påstås, vill sluta använda begreppet mäns våld mot kvinnor även när det är just detta som avses, utan där påstås också att regeringen inte längre anser att man ens ska kunna använda ordet kvinna. Detta ligger väldigt långt från sanningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar helt interpellantens uppfattning att om vi ska jobba med jämställdhet måste vi prata om män och kvinnor. Vi måste prata om den maktordning som råder mellan män och kvinnor och som utgör grunden till i princip alla de jämställdhetsproblem som jag jobbar med dagligen på mitt departement.

Jag menar dock att det inte är rimligt att hjälpa vissa grupper på bekostnad av andra grupper, utan det gäller att hålla flera tankar i huvudet samtidigt och att alla som utsätts för våld i en partnerrelation, sexuellt våld och våld i nära relationer ska känna att de blir synliggjorda och att samhällets stöd och skydd finns till även för dem.

Fru ålderspresident! Att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor är prioriterat för regeringen. Vi har inte på något sätt någon ambitionssänkning i detta avseende, utan vi växlar tvärtom upp detta arbete.

Interpellanten har på ett förtjänstfullt sätt redogjort för allt som i dag ingår i det sjätte jämställdhetspolitiska målet. Från regeringens sida finns inga som helst planer på att ändra på innehållet i det jämställdhetspolitiska målet.

Interpellanten säger dock också att begreppet mäns våld mot kvinnor är ett samlingsbegrepp för det våld och de övergrepp som flickor och kvinnor utsätts för, och det är här det blir lite skevt. Eftersom vi har ett sjätte jämställdhetspolitiskt delmål som även innefattar det våld som exempelvis män utsätts för i heterosexuella partnerrelationer och det våld som förekommer i hbtqi-relationer finns ett problem. Våld i denna typ av relationer osynliggörs när det hamnar under samlingsbegreppet mäns våld mot kvinnor. Effekten av detta är att vi bekämpar mäns våld mot kvinnor och samtidigt osynliggör det våld som försiggår i andra relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Detta handlar inte om någon ambitionssänkning utan om att vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Jag har i min tidigare roll som åklagare mött människor som är utsatta för våld i partnerrelationer men inte passar in i den vanliga mallen. Jag tänker särskilt på en man som var utsatt för extremt grovt och systematiskt våld av sin fru, även sexuellt våld. Gång på gång bad han om hjälp, men han blev inte trodd. Våldet blev grövre och grövre, men han fick ingen hjälp - han blev inte trodd. I stället blev han misstänkliggjord. Det var först när det hade gått riktigt, riktigt långt som det blev en polisanmälan och en rättsprocess, som visade på det grova våld han hade blivit utsatt för. Jag vet att denne man inte är ensam, dels för att jag har haft andra, liknande mål, dels för att jag också har tagit del av andra vittnesmål.

Vi måste klara av att växla upp arbetet mot mäns våld mot kvinnor utan att spela ned den maktordning som råder mellan män och kvinnor, som ju ligger bakom våldet. Vi måste klara av att göra detta och samtidigt se att det finns andra våldsutsatta grupper som drabbas när det våld som de utsätts för faller under ett paraplybegrepp som heter mäns våld mot kvinnor. Det är mot denna bakgrund som regeringen har gett en utredare i uppdrag att titta på om vi kan hitta en mer inkluderande målformulering. Det ska av formuleringen också framgå att den övervägande delen av våldet handlar om att män och pojkar är förövare och att det är kvinnor och flickor som utsätts.

Fru ålderspresident! Sofia Amloh har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet om mäns våld mot kvinnor. Jag vill tacka för frågan och för frågeställarens engagemang för jämställdhet.

Till grund för den nuvarande formuleringen av det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet ligger en analys om att våldet både är ett uttryck för den maktordning som råder mellan kvinnor och män och ett medel för att upprätthålla den. Att män är överrepresenterade bland förövare och att kvinnor utsätts för grovt, upprepat, systematiskt och ibland dödligt våld är ett faktum och en central utgångspunkt för svensk jämställdhetspolitik. Jag delar denna analys.

Det nuvarande delmålet presenterades i skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10, bet. 2016/17:AU5, rskr. 2016/17:150). Av skrivelsen framgår att delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor, oavsett om förövaren är en okänd eller en närstående person. Delmålet omfattar vidare hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Det andra ledet i delmålet, om kroppslig integritet, handlar om varje kvinnas och flickas rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Även mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet omfattas. Att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam, som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning omfattas också. Det framgår även att delmålet om mäns våld mot kvinnor har en stark koppling till närliggande former av våld såsom våld i samkönade relationer och våld mot barn.

Den 3 augusti gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå en ny och mer inkluderande lydelse för det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, samtidigt som det i målformuleringen även fortsättningsvis beaktas att mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor utgör merparten av det könsrelaterade våldet. Det handlar om att synliggöra alla grupper och individer som omfattas av delmålet så att ingen riskerar att falla mellan stolarna och bli utan adekvat stöd och hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredaren har också i uppdrag att analysera och bedöma om det bör införas ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag på hur ett sådant delmål kan formuleras.

Jag håller med Sofia Amloh. För att vi ska kunna förebygga och bekämpa våldet är det centralt att veta vem som är offer respektive förövare. Med nuvarande mållydelse är det dock inte helt transparent vilka grupper som omfattas av delmålet. Det finns därmed våldsutsatta grupper som riskerar att osynliggöras med nuvarande målformulering, till exempel hbtqi-personer, män som utsätts för våld av kvinnor och flickor som utsätts för våld av pojkar. Olika kontexter av mäns våld mot kvinnor och annat könsrelaterat våld kan kräva olika sorters lösningar. Alla utsatta grupper ska kunna erbjudas fullgott stöd och skydd.

Vi måste kunna synliggöra och stödja särskilt sårbara grupper och individer samtidigt som vi fokuserar på de strukturella dimensionerna av könsrelaterat våld. Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, som utgör merparten av det könsrelaterade våldet, är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har förstärkt arbetet bland annat genom en treårig satsning på 50 miljoner kronor per år under 2024-2026. Totalt för 2024 föreslår regeringen att drygt 600 miljoner kronor avsätts inom jämställdhetspolitiken för området mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, prostitution och människohandel.

Fru ålderspresident! Jag vill verkligen tacka interpellanten för den här debatten därför att det är viktigt att sätta ljuset på den här frågan.

Det har alltför länge rått stor ängslighet när det gäller antisemitism bland personer med ursprung i Mellanöstern. Den här ängsligheten påminner lite om den ängslighet som vi i Sverige tidigare har visat gällande hedersförtryck. Vi vågade länge inte prata om de företeelserna, vilket drabbade utsatta personer oerhört hårt. Nu ser vi att vi på liknande sätt har haft en beröringsskräck inför delar av antisemitismen vi ser i Sverige, och den judiska befolkningen betalar och har länge betalat ett väldigt högt pris för den ängsligheten. Här behöver vi ta ut en ny kurs och verkligen adressera detta för att kunna hitta rätt åtgärder som faktiskt gör skillnad när vi ska bekämpa den här antisemitismen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att fortsätta arbeta med full kraft för att bekämpa alla former av antisemitism i Sverige. Det är otroligt prioriterat för oss, för i Sverige ska alla kunna leva fritt oavsett religion och identitet. Ingen ska behöva dölja sin identitet av rädsla för att utsättas för hat eller hot. Ingen ska behöva hålla sina barn hemma från skolan därför att man fruktar för deras säkerhet. Det här är grundläggande för hela vår identitet och hela vårt demokratiska system i Sverige.

Vi kommer att fortsätta det här arbetet med full kraft. Stort tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Interpellanten säger att regeringen måste agera nu. Jag delar helt den bilden, och det gör regeringen. Vi vidtar ett flertal åtgärder.

Vi vidtar säkerhetshöjande åtgärder. Det är jätteviktigt, för vi ser den enorma otrygghet som vår judiska befolkning lever under i Sverige. Här har regeringen i oktober i år beslutat att stödja Judiska centralrådet med 10 miljoner kronor för innevarande år för att deras säkerhetsarbete ska kunna stärkas och för att församlingar och organisationer runt om i landet inte ska behöva stänga ned eller begränsa sin verksamhet. Detta är otroligt viktigt. Men att vidta säkerhetshöjande åtgärder löser inte problemet. Det adresserar bara symtomen.

Det vi behöver göra är att verkligen komma åt roten till dessa antisemitiska yttringar. Här är det precis som interpellanten säger: Vi ser antisemitism bland personer som kommer från stater där antisemitismen understöds av statsapparaten och där antisemitiska konspirationsteorier och yttringar är en del av många barns uppfostran. Regeringen och alla andra relevanta aktörer måste vidta kraftfulla åtgärder för att angripa antisemitismen bland våra barn och unga.

Även här har regeringen agerat. Det finns ett uppdrag till Forum för levande historia där man gör en utbildningsinsats på högskolenivå som är riktad till lärare, rektorer och andra relevanta aktörer som har en viktig roll i att motverka antisemitism bland barn och unga. Det här genomförs i samverkan med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och i dialog med SKMA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att adressera antisemitismen just bland våra barn och unga tror jag är en otroligt viktig åtgärd, och när vi gör detta måste vi se hur verkligheten ser ut. Vi har personer, barn, som växer upp i familjer där antisemitismen är en del av uppfostran. Då måste vi ha andra delar av vuxenvärlden, inte minst skolan, som säger emot den här informationen och som visar barnen att detta inte är rätt väg att gå och att rasism, inklusive antisemitism, inte har någon som helst plats i Sverige.

Fru talman! Jag vill börja med att bekräfta den bild som interpellanten målar upp om att antisemitismen förekommer inom flera olika grupper där den grupp med personer med muslimsk tillhörighet eller bakgrund i Mellanöstern visar antisemitiska yttranden.

Det finns en rapport från EU:s Fundamental Rights Agency från 2018 om varifrån judiska grupper själva upplever att antisemitiska uttryck kommer. I den undersökning som genomfördes 2018 uppgav de som svarade på enkäten att 40 procent av de antisemitiska uttrycken kom från personer som de uppfattade ha en - på engelska - muslim extremist view.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är en antisemitism som inte har lyfts upp i ljuset tillräckligt mycket, som vi i många avseenden inte har vågat prata om. Jag delar interpellantens synsätt att vi måste adressera frågan på ett tydligare sätt än vi har gjort i dag.

De senaste två månaderna har antisemitismen varit betydligt mer synlig på våra gator och torg, inte minst omedelbart efter terrordådet den 7 oktober när hyllningar av Hamas fruktansvärda terrordåd skedde öppet på våra gator. Vi behöver sätta lampan på frågan om antisemitismen.

Fru talman! Det är viktigt att kartlägga hur nuläget ser ut och hur fakta ser ut kring antisemitiska yttranden. Det är dock viktigt att veta varför man gör detta. I det läge där vi nu befinner oss gäller det att blicka framåt, att synliggöra antisemitismen varifrån den än kommer för att ha ett underlag för konkreta åtgärder framåt, konkreta åtgärder som faktiskt fungerar för att bekämpa antisemitiska yttranden och åsikter.

Det sämsta vi kan göra i det läge där vi nu befinner oss är att öka polariseringen genom att ställa olika grupper mot varandra. I stället behöver vi enas, gå framåt och vara tydliga i att fördöma antisemitiska uttryck men hitta en samling framåt där vi på olika sätt kan bekämpa de antisemitiska uttryck som har blivit så pass synliga i vårt samhälle och som gör att den judiska befolkningen i bland annat Sverige känner en stor otrygghet, där föräldrar inte vågar låta sina barn gå till skolan vissa dagar därför att hotbilden är för stor och vidare att judar i Sverige inte vågar bära judiska symboler öppet av rädsla för hat och hot.

Vi måste bekämpa antisemitismen, och den är precis lika förkastlig oavsett varifrån den kommer.

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson om ministern avser att initiera insatser som just riktar sig mot den muslimska antisemitismen och om ministern avser att prioritera arbetet mot den muslimska antisemitismen, då studier visar att antisemitismen är mer utbredd bland muslimska migranter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Låt mig börja med att påminna om att statsministern, flera andra statsråd och jag själv vid flera tillfällen med emfas fördömt de antisemitiska yttringar, det hat och de hot som förekommit efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober. Jag vill vara tydlig med det även i dag. Sverige ska vara ett land fritt från antisemitism, alla former av rasism och hatbrott. Ingen jude i Sverige ska behöva fråga sig om han eller hon vågar bo kvar i sitt eget land. Antisemitismen är skadlig både för de enskilda som utsätts, för judiskt liv i Sverige och för samhället som helhet.

Antisemitismen har en lång och mörk historia även i vårt land. Den har också en särart jämfört med andra former av rasism och hat eftersom den är gemensam för höger- och vänsterextremister samt islamister och utgör en bärande del i många konspirationsteorier. Antisemitismen förekommer i breda lager av befolkningen, finns hos människor med olika bakgrund och skär genom olika grupper, politiska positioner och ideologier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen är också medveten om de undersökningar från Forum för levande historia som visar en överrepresentation av antisemitism i vissa grupper, bland annat hos personer med muslimsk religionstillhörighet och personer födda utanför Sverige och Europa. Dessa studier utgör några av flera viktiga underlag i regeringens fortsatta arbete. Om vi ska lyckas trycka tillbaka antisemitismen krävs medvetandegörande och kunskap, så att inga barn och unga ärver tidigare generationers fördomar.

Oavsett vem den riktas mot är rasism eller liknande fientlighet aldrig acceptabel. Arbetet för att förebygga och motverka olika former av rasism och liknande fientlighet fortsätter. Jag är stolt över att ingå i en regering som från dag ett prioriterat arbetet med att förebygga och motverka antisemitism. Låt mig nämna några åtgärder som vidtagits hittills.

Regeringen fortsätter arbetet med åtgärdsprogrammet mot antisemitism, som inbegriper en rad insatser med fokus på att höja kunskapen om antisemitism i samhället, mer forskning om antisemitism och ökade insatser inom skolväsendet. I budgetpropositionen för 2024 tillför regeringen 20 miljoner kronor till arbetet mot rasism, i vilket arbetet mot antisemitism ingår.

För att intensifiera och samordna arbetet mot antisemitism har regeringen tillsatt arbetsgruppen Samling för judiskt liv, som kommer att arbeta under hela mandatperioden mot antisemitism och för judiskt liv i Sverige. Satsningen fokuserar på tre områden: utbildningsinsatser, att öka tryggheten för judar i Sverige och att uppmärksamma den judiska kulturen. Under 2023 har arbetsgruppens tema varit säkerhet. I arbetsgruppen samverkar representanter från civilsamhället, judiska företrädare och representanter för relevanta myndigheter och organisationer med statssekreterare från sex berörda departement. Arbetsgruppen leds av statsministerns statssekreterare.

För att vi ska kunna vidta träffsäkra åtgärder är det av stor vikt att vi får en bättre förståelse för antisemitismens utbredning och uttryck i Sverige. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att 6 miljoner kronor för åren 2024-2026 tillförs till Forum för levande historia för en attitydundersökning om antisemitism för att öka kunskapen om förekomsten av antisemitism i befolkningen, samt för att ta fram en kunskapsöversikt över hur antisemitism sprids på nätet.

Ett stort ansvar att bekämpa antisemitismen vilar på regering och riksdag liksom på våra myndigheter. Men det kommer inte att räcka. Alla politiska partier, alla trossamfund och civilsamhället i stort behöver visa ledarskap och nolltolerans när antisemitiska fördomar ventileras, och här bär vi alla och envar ett ansvar. Antisemitismen får inte stå oemotsagd - var den än kommer ifrån.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Låt mig börja med att säga att om vi ska kunna arbeta med jämställdheten i Sverige måste vi kunna tala om män och kvinnor. Det är viktigt att kunna skilja statistiskt sett helt enkelt för att se vilka skillnader som finns. Det gäller både barn och vuxna.

Samtidigt har vi en situation där vi har många vuxna som identifierar sig som trans eller intersex. Vi ska leva i ett samhälle där alla ska få leva i den identitet som de själva känner sig hemma i.

När det gäller barn menar jag att vi får ha en annan hållning och se till att vi kan värna jämställdheten även hos barn genom att tala om pojkar och flickor.

Det finns inga åtgärder här och nu. Regeringen lägger sig inte i den här typen av åtgärder på skolnivå. Men regeringens hållning är som jag har lagt fram.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

När det gäller själva lagstiftningen kring en ny könstillhörighetslag är det en fråga som numera ligger på riksdagen och inte på regeringen.

Det har väckts frågor gällande hur detta kan påverka jämställdheten. Utifrån det tänker jag svara.

Dagens könstillhörigslag är från 1972. Alla våra nordiska grannländer har uppdaterat sina könstillhörighetslagar för att de bättre ska avspegla den syn vi i dag har på frågor som gäller juridiskt kön. Det här är en lagstiftning som innebär en större grad av självbestämmande men där det fortfarande krävs en medicinsk diagnos.

De farhågor som har väckts i debatten har vi inte sett förverkligas i våra grannländer som har uppdaterat sina lagstiftningar på motsvarande sätt, men som jämställdhetsminister kommer jag självklart att följa frågan noggrant.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är den andra frågan på området i dag, och det visar ju hur mycket engagemang det väcker.

Regeringen följer konflikten oerhört noga. Vi har dock en sådan ordning att när det gäller en fråga som denna som rör ett specifikt kollektivavtal har parterna väldigt stort ansvar att reda ut situationen.

Medlingsinstitutet har utsett en medlare som står till parternas förfogande i konflikten. Jag förutsätter alltså att tvisten kommer att lösas och att intilliggande sympatiåtgärder också hanteras.

Fru talman! Tack för en väldigt viktig fråga, ledamoten!

Självklart ska vi bekämpa mäns våld mot kvinnor i Sverige. Men vi ska inte samtidigt osynliggöra andra våldsutsatta grupper. Just hbtqi-personer är en grupp som hittills har varit osynliggjord och där det finns en våldsutsatthet.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att ta upp det här problemet. Vi har bland annat gett i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att kartlägga hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer och analysera behov av insatser för just den gruppen. Vi har också introducerat en ny stödtelefon för män, transpersoner och intersexpersoner som är våldsutsatta. I arbetet med att ta fram en ny nationell strategi för det könsrelaterade våldet har vi särskilt uppmärksammat att den här gruppen måste synliggöras på ett mycket bättre sätt än vad som hittills har gjorts.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga!

Jag instämmer helt i problembilden; vi har ett jättestort problem i Sverige med att unga flickor i förskolan och nedre skolåldern tvingas bära hijab. Det är faktiskt inte bara föräldrarna som tvingar, utan vi ser skolor där skolpersonal bistår föräldrarna med att se till att hijaben är på under skoldagen. Detta är fullständigt oacceptabelt och hör inte hemma i Sverige. Hedersförtryck ska inte förekomma någonstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har ingen politik för att införa ett slöjförbud. Det betyder inte att vi inte kommer att agera i frågan. I min portfölj växlar jag upp arbetet mot all form av hedersrelaterat våld och förtryck. Vi arbetar med att ta fram en ny nationell strategi och ett åtgärdsprogram. Detta är absolut en fråga som inkluderas i det arbetet.

(Applåder)