Gudrun Nordborg

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.

Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
• verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
• den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
• det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
• kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
• verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
• den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
• det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
• kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.