Sven-Olof Sällström

I april 2022 beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om Statens institutionsstyrelses (Sis) åtgärder för att minska antalet avskiljningar vid särskilda ungdomshem. Därefter har regeringen i en skrivelse redovisat effekterna av Sis åtgärder och vilka fortsatta insatser som krävs för att avskiljningarna ska upphöra.

Riksdagen anser liksom regeringen att åtgärderna och den lämnade återrapporteringen innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.

Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.

Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.

Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.

Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.

Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.

Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.

Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.

Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.

Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.

Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.

Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.

Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.

Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.

Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.

Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.

Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.

Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.

Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.

Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.

Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.

Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.

Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.

Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.

Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.