Daniel Riazat

Fru talman! Det här känns högtidligt, måste jag säga. Det brukar finnas någon typ av strategi sedan två och ett halvt år tillbaka att inte begära repliker på mina anföranden. Stort tack för att den trenden nu har brutits!

När det kommer till satsningar på elevhälsan är alla punkter som ledamoten tog upp saker som ännu inte har införts. Det är alltså saker som har funnits med i utredningar. Det är bra, och vi står bakom innehållet i utredningarna. Men var är propositionerna?

Jag tog i mitt anförande upp att vi än så länge inte har sett förslagen bli verklighet. Lägger regeringen fram förslag som stärker elevhälsan är det självklart att Vänsterpartiet, som alltid har lagt fram den typen av förslag – och fått motstånd från bland annat den sittande regeringen vid tidigare mandatperioder – kommer att rösta för olika typer av förslag som är bra. Men än så länge finns inga sådana förslag.

Det som det däremot finns förslag om är till exempel det som jag tog upp tidigare med skattesänkningar för miljardärer och mångmiljonärer. Där har ni varit väldigt snabba. Det gäller också om vi ska ta hela utvisningspolitiken och den repressiva politiken. Allt sådant går väldigt fort.

Så snart det handlar om att ta ifrån människor rättigheter och att förstöra sociala skyddsnät etcetera går det väldigt snabbt på Regeringskansliet. Men när det gäller de här punkterna tar det tid med utredningar om saker som vi redan har utrett 15 gånger tidigare, och därefter vet vi inte ens om förslagen kommer.

Vad gör Moderaterna till exempel när det kommer till frågan om diskriminering i skolan? Många stora organisationer har varit ute år efter år och sagt att till exempel rasism eller funkofobi är de största anledningarna till och grunderna till diskriminering i skolan. Var är de satsningarna, Marie-Louise Hänel Sandström?

Fru talman! Vi är här för att prata om skolpolitik som rör gymnasieskolan.

Det är inte så att alla partier har egna motioner i samtliga betänkanden, eftersom motionerna delas in i lite olika kategorier. Men självklart har vi politik på detta område. Jag vill därför börja med att yrka bifall till reservation 4, som är gemensam för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Jag kommer att återkomma till innehållet i den reservationen.

Vi står även bakom reservation 6 från Miljöpartiet om estetiska ämnen. Jag yrkar inte bifall till den, för det kommer att göras av Miljöpartiet, men vi kommer att rösta för den. Även denna reservation återkommer jag till i mitt anförande.

Fru talman! Gymnasieskolan är en frivillig skolform. Samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och till ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför måste skolformens uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande. Men betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en gymnasieutbildning.

Rätten till kunskap och bildning handlar om flera saker – delvis om rättvisa och rättigheter, delvis om kunskap som makt, delvis om värnandet av demokratin och ett samhälle som håller ihop. Men för att skapa detta krävs det ett antal saker. Jag ska ta upp några av dem utan någon typ av värderande rangordning.

Vårt land behöver en politisk ledning som ser värdet i ett jämlikt skolsystem.

Forskning, beprövad erfarenhet och större tillit till professionen ska lägga grunden för utformandet av skolpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Ett jämlikt skolsystem kan inte innehålla new public management, marknadslogik, vinstjakt och nedskärningar år efter år.

Till de förutsättningar som behöver finnas för att ett jämlikt skolsystem ska kunna skapas hör ett statligt huvudansvar med ny finansieringsmodell och borttagande av kösystem.

Lärarnas arbetsvillkor måste regleras. De behöver få tid för arbetet och tid efter arbetet. Jag kommer att återkomma till denna punkt senare.

Nyckeltal behöver tas fram för elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen.

Fru talman! Listan kan göras betydligt längre än så, men eftersom vi inte har hela dagen på oss valde jag bara några av de punkter som jag tycker är viktiga.

Den första punkten var alltså att vi behöver en regering som ser värdet i ett jämlikt skolsystem. Jag tänker inte kritisera skolministern och utbildningsministern för allt. Det finns saker som vi är överens om. Men skapandet av ett jämlikt skolsystem är som bekant inte direkt en prioritering för denna regering.

Den andra punkten handlade om forskning och tillit till professionen. Jag vet inte hur ni ser på saken, men för mig går det inte ihop att ge Almega Utbildning makten över stora delar av utbildningspolitiken och i samma andetag prata om forskning och beprövad erfarenhet.

Som tredje punkt nämnde jag marknadslogiken, new public management och nedskärningar. På den här punkten tycker jag att regeringen har varit väldigt rak. Det måste jag säga. Vad gäller nedskärningar är man helt ärlig med att man belånar statskassan för att sänka skatten för sina överklassvänner, som också råkar vara stordonatorer till vissa av partierna, och samtidigt inte ger tillräckliga resurser till Sveriges kommuner och därmed landets skolor.

Vad gäller marknadslogiken har vi fortfarande inte sett några konkreta förslag, efter att regeringen suttit i två och ett halvt år vid makten och dess partier under många år varit ständiga motståndare till minsta lilla beröring, förändring eller reglering av världens mest extrema skolsystem. Ärligt talat var jag mindre orolig före den här debatten än vad jag är nu efter att ha hört Moderaterna säga att det bara handlar om en översyn av friskolesystemet; inga större förändringar verkar komma att ske.

Den fjärde punkt jag tog upp handlade om olika frågor som egentligen alla berör varandra. Vi kan konstatera att vi inte har sett förslag om vare sig statligt huvudansvar, ändrat finansieringssystem eller borttagande av segregerande skolköer.

Den femte punkt jag tog upp handlade om lärarnas arbetsvillkor. Där måste jag säga att det händer spännande saker just nu i och med utredningen som har kommit och som flera av oss har diskuterat, senast i går. Jag tycker att utredningen har landat i många bra förslag. Men nu är det upp till regeringen att dels lägga fram förslagen, dels finansiera förslagen så att de kan implementeras utan att samtidigt förstöra inom andra områden i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Till sist hade jag en punkt om nyckeltalen i elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen. Allt fler elever mår dåligt, bland annat i gymnasieskolan. Det enda som hittills har kommit från regeringen är förslag på repressiva åtgärder. Det är sådant som har presenterats av regeringen Kristersson. Vi har under de senaste två och ett halvt åren inte fått höra om några andra förslag på hur välmåendet för landets elever ska förbättras.

Sedan har vi frågan om studie- och yrkesvägledning. I en tid då vi har en regering vars politik har lett till massarbetslöshet på 10 procent kan det kanske vara läge att göra i alla fall en minimal satsning på studie- och yrkesvägledningen. Det kan vara så att jag har läst fel, men jag tror inte att det heller på det området finns förslag från regeringen som kommer att leda till några större satsningar.

Jag vill avsluta med de två områden där det finns reservationer som Vänsterpartiet ställer sig bakom. Den ena reservationen handlar om arbetslivs- och arbetsmarknadskunskap, som tidigare funnits i det svenska skolväsendet. Det här har varit väldigt välfungerande och tjänat vårt land väl men tagits bort. När borgerligheten fått möjligheten har man gång på gång tonat ned detta till förmån för endast entreprenörskap, entreprenörskap och entreprenörskap. Det är inget fel med entreprenörskunskap. Det är bara det att 5 miljoner av landets invånare är anställda på en arbetsplats och 75 procent av företagarna är enmansföretagare. Man behöver få kunskaper om vad det innebär att vara på den svenska arbetsmarknaden. Därför förstår jag inte motståndet till att återinföra lite mer kunskaper om arbetsmarknad och arbetsliv.

Det gäller också något som togs upp tidigare. Vi har under de senaste tio åren sett utvecklingen för arbetsplatsdödsfallen. Vi talar om ungefär 470 personer som har dött på sina arbetsplatser. Man kanske hade kunnat förebygga en del av detta genom den här typen av kunskapsbildning.

Till sist vill jag ta upp frågan om estetiska ämnen på samtliga program. Det fanns ett välfungerande system som tjänade vårt skolsystem, dess elever och vårt land väl under väldigt många år. Det togs bort av anledningar som ingen av oss egentligen känner till, förutom möjligtvis ett förakt för att alla ska få ta del av kultur.

Där menar jag att forskningen är väldigt tydlig. Estetiska ämnen, kultur, rätten till kultur och att få utöva den bidrar till kreativt tänkande. Kreativt tänkande bidrar till att man presterar bättre i andra ämnen.

Detta är någonting som är väldigt viktigt för Vänsterpartiet. Därför stöttar vi också den motion som Miljöpartiet har lagt fram i det här fallet.

Det handlar om att ha en högre lägstanivå för alla elever vad gäller skapandet inom kultur och estetiska ämnen. Men det handlar också om att kunna hitta de talanger som kan finnas bland elever inom icke estetiska ämnen som i dag inte får prova på det på grund av de omoderna regler som säger att alla elever inte har det inom sina program.

Därför vill Vänsterpartiet att estetiska ämnen ska vara obligatoriska i samtliga gymnasieprogram, så som det var en gång i tiden.

(Applåder)

Tack för ordet! Ledamoten säger att jag tar upp frågan om skatterna för miljardärer och miljonärer kontra skolan varje gång, och det stämmer. Det kommer jag att fortsätta göra så länge den här regeringen sitter vid makten och prioriterar skattesänkningar för miljonärer och miljardärer framför satsningar på skolan. Jag tror att åtminstone alla som arbetar i skolan eller har barn och bryr sig om skolan över huvud taget förstår att det inte går ihop. Man gör en avvägning som det inte alls finns behov av, nämligen att göra de rika ännu rikare, medan man svälter den svenska skolan på resurser.

Marie-Louise Hänel Sandström säger att kommunerna ansvarar för detta – inte staten. Då tror jag att man har missuppfattat sin roll som rikspolitiker. Man ska nämligen se till att kommuner får rätt förutsättningar att bedriva skolverksamhet på en bra nivå. Många kommuner styrs av Moderaterna. Även de anser att det kommer för lite resurser från staten utifrån de behov som finns.

Det märkligaste svaret av alla handlade ändå om marknadsexperimentet inom svensk skola. Vi har en skolminister som har gått ut och sagt att lagar kommer. Det finns en utredning som pågår. Gång på gång i medier har regeringspartierna talat om att de kommer att se till att göra en helrenovering av det svenska friskolesystemet. Men det jag hör av Marie-Louise Hänel Sandström här är någonting helt annat. Jag vet inte ens riktigt vad ledamoten menade i sitt föregående inlägg. Kommer man att göra den så kallade helrenoveringen så att vi får bort experimentet från svensk skola, eller kommer man att fortsätta se till att olika typer av riskkapitalbolag från Qatar eller andra länder kan äga svenska gymnasieskolor?

Tack för ordet! Jag har en fråga eller egentligen två frågor.

Den ena handlar om det faktum att även gymnasieskolan är underfinansierad och att många kommuner nu behöver flytta pengar från den ena verksamheten till den andra för att få det att gå ihop. Samtidigt vet vi att regeringen inte har gett kommunerna de pengar som behövs enligt Sveriges Kommuner och Regioner utifrån de behov som man har framfört. Ovanpå det vet vi att Moderaterna har belånat statskassan för att kunna sänka skatten för mångmiljonärer och miljardärer. Jag skulle vilja att Marie-Louise Hänel Sandström resonerar kring den frågan, gärna lite mer konkret.

Den andra frågan handlar om marknadiseringen av den svenska gymnasieskolan. Det var gymnasieskolan som först utsattes för det här experimentet i omfattande skala. Nu har vi en regering, som Marie-Louise Hänel Sandström är företrädare för, som har sagt att man kommer att göra en helrenovering av friskolesystemet i Sverige. Kan vi räkna med, kan ni lova väljarna, att det före valet 2026 kommer att finnas lagstiftning på plats som ser till att helt enkelt få bort det här marknadsexperimentet från gymnasieskolan och från svensk skola generellt?

Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 6 och till reservation 11 från hela oppositionen.

Fru talman! I dag debatterar vi en av de viktigaste grundstenarna i vårt samhälle, nämligen förskolan. Vi vet att en välfungerande och jämlik förskola inte bara är en trygg start för våra barn utan också en nyckel till jämställdhet, kunskap och framtida möjligheter. Forskningen visar att en god förskola kan minska klyftor och skapa bättre förutsättningar för alla barn, oavsett bakgrund.

I stället för att stärka förskolan för nu regeringen en politik som går i motsatt riktning. Nedskärningar, brist på resurser och en alltmer marknadsstyrd förskola hotar kvaliteten och jämlikheten i det svenska förskolesystemet. Det är dags att vi säger ifrån och satsar på en förskola som sätter barnens behov i första rummet, inte donatorerna till den här regeringens valkampanjer.

Vänsterpartiet står för en förskola där alla barn får den omsorg och det lärande de behöver, oavsett var de bor eller vilka deras föräldrar är. Vi vill se mindre barngrupper, fler utbildade pedagoger och en arbetsmiljö där personalen kan göra sitt jobb utan att slitas ut alldeles för tidigt. Vi vill satsa på en förskola där ingen vinstjakt och inga nedskärningar står i vägen för barnens bästa.

Fru talman! Vi ser hur kommun efter kommun tvingas spara på förskolan när de redan har knappa resurser och får ännu mindre i statsbidrag. Personaltätheten, som borde öka på grund av mindre barnkullar, minskar på sina håll. Grupperna blir större samtidigt som arbetsbelastningen ökar för förskollärarna och barnskötarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

När personalen inte räcker till, vilka är det då som drabbas? Det är barnen. Stressade pedagoger har mindre tid att se varje barn, och den pedagogiska kvaliteten blir lidande. Detta är oacceptabelt.

Något som också sänker den pedagogiska kvaliteten är att många privata aktörer och kommuner tyvärr har satt i system att anställa personer utan någon som helst utbildning – detta för att sänka kostnaderna. I dag vet vi att alldeles för få av förskolans personal har en förskollärarutbildning. Jag undrar: Var går gränsen för när vi inte längre kommer att kunna kalla denna del av barnomsorgen för förskola?

För att lösa problematiken måste vi prata om bland annat arbetsmiljön och en rad andra punkter. Och så har vi såklart den växande privatiseringsvågen av svensk förskola. Som om det inte vore nog att förstöra ett gymnasiesystem och ett grundskolesystem blir det nu allt fler vinstdrivande företag som plockar ut pengar från den svenska förskolan, pengar som borde ha gått till barnen. Skattebetalarnas pengar ska inte hamna i fickorna på riskkapitalbolag; de ska investeras i barnens nutid och framtid.

Därför vill vi i Vänsterpartiet förbjuda vinstdrivande bolag i förskolan och se till att resurserna i stället används där de behövs mest, i verksamheten. Offentliga medel ska gå till att stärka pedagogik, förbättra arbetsmiljö och höja kvalitet. De ska inte gå ned i vinstdrivande bolags eller kapitalisters fickor.

Fru talman! Vänsterpartiet vill se en kraftfull satsning. Vi föreslår en miljardinvestering i mindre barngrupper och fler utbildade förskollärare och barnskötare. Vi vill också förbättra arbetsvillkoren för personalen så att fler vill stanna kvar och fler väljer att utbilda sig till förskollärare.

Den situation vi ser i förskolan i dag måste förändras. Vi föreslår därför bland annat ett barnskötarlyft, där personal utan relevant utbildning ges möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid. Vi vill också att titeln barnskötare ska skyddas så att yrket ges den status det förtjänar.

Därför vill vi också lagstadga om barngruppernas storlek i förskolan. I dag har Skolverket rekommendationer för hur stora barngrupperna bör vara, men dessa är inte bindande. Vi anser att rekommendationerna bör bli lag så att varje barn får den tid och det stöd det behöver. För barn upp till tre år ska det vara högst 12 barn i gruppen, och för barn mellan fyra och fem år ska det vara maximalt 15 – i enlighet med Skolverkets rekommendationer. Dessutom vill vi ha en tydlig reglering av personaltätheten så att varje barn har tillgång till tillräckligt många vuxna. Detta skulle inte bara förbättra arbetsmiljön för pedagogerna utan också stärka kvaliteten på undervisningen och omsorgen.

Vi vill också sänka avgifterna för förskolan, med målet att på sikt göra den avgiftsfri. Inga barn ska behöva stå utanför förskolan av ekonomiska skäl. Därför föreslår vi att avgifterna redan nu ska sänkas och att ett fribelopp i maxtaxan införs så att hushåll med lägre inkomster får betydligt lägre avgifter än i dag och i framtiden ingen avgift alls. En tillgänglig och jämlik förskola är en investering för hela samhället.

Slutligen vill vi se till att barnomsorg på obekväm arbetstid erbjuds i alla kommuner eller åtminstone i samarbete mellan kommuner. Många föräldrar arbetar kvällar, nätter och helger – detta var något vi bevittnade under covidpandemin – men möjligheten till barnomsorg under dessa tider är i dag begränsad i majoriteten av kommunerna. Detta drabbar särskilt ensamstående föräldrar med dessa typer av jobb och försvårar deras möjligheter att försörja sig själva och därmed också sina barn. Vi anser att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid så att föräldrar kan kombinera arbete och familjeliv på ett tryggt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi vet, fru talman, att en välfungerande förskola är grunden för en jämlik skola och ett jämlikt samhälle. Genom att investera i förskolan investerar vi i både nuet och framtiden – i barnen, i deras möjligheter och i vårt gemensamma samhälle. Låt oss därför en gång för alla sätta stopp för högerregeringens nedskärningar och det vinstexperiment man utövar gentemot barnen. Vi kan bygga den bästa förskolan för våra barn igen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Man skulle kunna tro att det är första april, men det är det ju inte. Moderaterna är med och styr i 60 procent av Sveriges kommuner. Ni behöver inte vara superduktiga på matte här inne, men låt oss göra en matematisk övning: Om Moderaterna styr i 60 procent av kommunerna och det är nedskärningar i 70 procent av kommunerna är det omöjligen så att Moderaterna är med och satsar på förskolan i de kommuner där de styr.

Då kan vi lägga det första april-skämtet bakom oss och gå vidare till att prata om hur Moderaterna är med och sänker skatten för mångmiljonärer och miljardärer. Man belånar den svenska statskassan och Sveriges skattebetalare för att göra detta. Samtidigt får vi utredningar, varav regeringen själv har beställt en del, där det sägs att bland annat förskolan är i kris. Vi ska vara stolta över den svenska förskolan men samtidigt erkänna att det finns enorma problem när det kommer till att behålla personalen inom förskolan och se till att personalen inte blir sjukskriven på grund av den fruktansvärda arbetsmiljö som råder på många håll.

Då undrar jag återigen, om vi nu kan lägga osanningarna åt sidan, om Moderaterna kan svara på den enkla frågan: Varför är det viktigare att sänka skatten för de personer som är Sveriges rikaste människor och som bland annat har donerat pengar till Moderaternas valkampanjer än att lägga pengar på att se till att personalen i förskolan mår bättre och att barnen får en bättre förskoleverksamhet? Varför är detta så viktigt för Moderaterna?

Fru talman! Jag har en fråga till Johanna Rantsi och Moderaterna.

Sveriges Lärare kom nyligen med en rapport där man visar att sju av tio kommuner har haft en försämrad ekonomisk situation för skola och förskola. Tre av fyra kommuner, det vill säga 75 procent av kommunerna, anger att de har samma dystra prognos för 2025.

Samtidigt vet vi att den nuvarande regeringen, som Johanna Rantsi företräder, kraftigt har minskat anslagen till kommunerna sett till de behov och kostnadsökningar som finns. Sveriges Kommuner och Regioner har pratat om att det saknas många miljarder, vilket kommer att leda till nedskärningar ute i kommunerna. Bland annat förskolan kommer att drabbas. Lägg därtill att vi har världens mest extrema marknadsskolesystem, där riskkapitalbolag för ut miljarder efter miljarder från den svenska välfärden.

Vad leder detta till? Jo, det leder till det som vi fick höra om i utbildningsutskottet häromdagen: att den svåraste arbetsplatsen att locka personal till inom utbildningsväsendet just nu är förskolan.

När vi känner till alla dessa olika faktorer, hur kommer det sig då att Moderaterna tycker att det är viktigare att sänka skatten för mångmiljonärer och miljardärer, bland annat donatorer till Moderaternas egna valkampanjer, än att satsa på förskolan? Jag undrar hur man får detta att gå ihop.

Herr talman! Jag blir bekymrad. Kan skolministern garantera att svenska skattebetalares pengar som har gått till skolpeng avsedda att finansiera skola, elevhälsa och en bra utbildning för barn i Sverige inte har gått via ägarna för Internationella Engelska Skolan och Wallenbergkoncernen, eller andra ägare, till den amerikanska presidentkampanjen?

Hur pengarna har kommit presidentkampanjerna till del är inte bara en fråga för USA. Vi vet att dessa människor äger friskolor i Sverige, och det är din skyldighet som skolminister att se allvarligt på detta.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till skolminister Lotta Edholm.

Sedan den högernationalistiske presidentkandidaten Donald Trump blev vald till USA:s president har det framkommit uppgifter om donatorer till de republikanska kampanjerna och till Donald Trumps presidentinstallation. Bland annat har det framkommit att svenska företag har varit flitiga med att donera pengar, inte minst företag som äger svenska friskolor.

Visserligen har Sverige världens mest extrema friskolesystem, men jag skulle vilja veta vad skolminister Lotta Edholm tycker om det faktum att exempelvis grundarna till Internationella Engelska Skolan de senaste åren har varit med och donerat miljontals kronor till republikanernas kampanjer. Jag skulle vilja veta vad Lotta Edholm tycker om att Wallenbergkoncernen, som är delägare i en rad svenska friskolor, också har varit med och donerat miljonbelopp. Är det lämpligt, tycker skolministern?

Fru talman! Tack, Mathias Bengtsson, för svaret!

Jag måste ändå säga att jag inte tycker att regeringen tar tag i den här frågan. Det är ganska svårt för regeringen att göra det. En av anledningarna är att det generellt är ett svårt ämne. En annan anledning är att delar av regeringen själva är med och bedriver den här typen av retorik, mobbningsretorik eller diskriminerande retorik, mot människor.

Vi kan inte stå här som vuxna personer och säga att vi vill lösa problemet med mobbning i skolan när det största partiet i regeringsunderlaget har en trollfabrik som mobbar människor på nätet. Vi kan inte stå här och säga att vi vill få bort mobbningen och att barnen nås mer av mobbningen på grund av digitala verktyg när vi ser hur denna bland annat rasistiska retorik förs som leder till att många elever känner otrygghet och osäkerhet och blir utsatta.

Läs Diskrimineringsombudsmannens rapport! Där säger man klart och tydligt att diskrimineringen har ökat väldigt mycket mot elever med funktionsnedsättning, som är ett av de största skälen till diskriminering. Det andra är utländsk bakgrund. I synnerhet drabbas elever som har afrikanskt ursprung eller är afrosvenskar.

Det här sker inte i ett vakuum, menar jag. Barn föds inte till att mobba andra eller utöva diskriminering mot andra. Barn lär sig också av vuxna. När vi har en regering och ett styrande parti vars företrädare går ut och säger saker som är helt oacceptabla, som Mathias Bengtsson aldrig skulle acceptera annars, vad sänder det för signal till eleverna?

Hur många kronor i regeringens budget, som vi pratar om just nu, lägger Mathias Bengtsson och regeringen på att motverka mobbning och diskriminering i skolan? Svaret är noll.

Fru talman! Jag vill tacka Mathias Bengtsson för de viktiga orden gällande mobbning och hur vi behöver prata om problemen och helt enkelt åtgärda dem.

Jag delar inte uppfattningen om allt men en del av det som sades gällande digitala verktyg eller mobiler. Det är långtifrån bara barn som drabbas av den här situationen. Jag tror också att vi vuxna behöver agera som förebilder, vilket jag själv tycker är väldigt svårt.

När det kommer till frågan om hur diskrimineringen som sådan tar sig uttryck är det oftast inte mobilerna i sig som utövar diskrimineringen eller själva mobbningen, utan det är personerna som använder dem som gör det. Även om vi skulle ta bort alla dessa mobiltelefoner skulle det fortfarande finnas strukturer som är diskriminerande där bakom. Människor blev ju faktiskt nekade arbeten och barn mobbade i skolan innan mobiltelefonerna fanns. Skillnaden nu är, som Mathias Bengtsson sa, att det här kan följa med en överallt och dygnet runt.

Därför skulle jag vilja veta vad Mathias Bengtsson tror att det sänder för signaler till skoleleverna att vi har ett parti, det största partiet i regeringsunderlaget, men också en regering där allt är fokuserat på att måla ut vissa typer av elever som problem. Man pratar konstant bara om att elever som kommer från vissa länder, som har en viss religiös tro och så vidare är problemet för samhället, för skolan, för allt. Vi får också rapporter om att den största orsaken till diskriminering i skolan är rasism. Hur går det ihop att man å ena sidan gör så här som regering när vi å andra sidan ser de här rapporterna?

Fru talman! Först och främst och till skillnad från regeringens företrädare gör vi det genom att komma till budgetdebatten med tillräckliga medel för att allt detta ska kunna ske. Jag tänker att det är där man får börja: genom att helt enkelt finansiera utbildningsväsendet tillräckligt mycket i stället för att dra bort pengar från detsamma.

Det är hyckleri när regeringspartierna pratar om att fler ska arbeta och att det ska löna sig att arbeta. Det är hyckleri att prata om frihet och skattesänkningar och sedan prata om välfärd och att människor ska få det bättre.

Ni styrde under 90-talet och under en stor del av 00-talet. Under samtliga år har resurser gått från dem som haft det sämst ställt i vårt samhälle till dem som har haft det bäst. Samtidigt som nivåerna i socialförsäkringarna och annat som riktar sig till dem som har haft det svårast har stått still eller gått ned har ni lagt ut miljarders miljarder och belånat den svenska staten för att sänka skatten för miljonärer och miljardärer.

I stället för att satsa på skolan har ni tagit bort diverse skatter för dem som har de högsta inkomsterna. Det stämmer inte att den här regeringen satsar och sänker skatterna för dem som har det sämst. Tvärtom - om ni kollar i er egen budget, vilket jag vet att ni har gjort, ser ni att de största resurserna går till dem som redan har det bra. Därför går lärare och förskollärare runt om i landet på knäna och undrar varför det är viktigare med poolrengöring i Danderyd än att de ska kunna minska barngrupperna. De undrar varför en person som har sitt bankkonto på Jersey eller Guernsey ska kunna äga en skola i Sverige och stoppa våra skattemedel i sin ficka i stället för att barnen och lärarna ska få dessa medel.

Ni är svaret skyldiga. Ni kommer dock inte att kunna svara på det; ni gör ju det här medvetet för att skapa de skillnader som finns i Sverige.

Fru talman! Jag vet inte om Jesus skulle hålla med. Men Kristdemokraterna 2024 är ju inte riktigt där.

Kristdemokraterna pratar om att det ska löna sig att utbilda sig och att arbeta. Ändå ser vi hur förmögenheterna som växer inte har någonting att göra med vare sig arbete eller utbildning utan har att göra med förmögenheter som går vidare antingen i arv eller på andra sätt. Det handlar helt enkelt om människor som skor sig på andras arbete och bildar sitt mervärde på det sättet.

Ni har satt rekord i företagskonkurser de senaste åren. Vi har just nu massarbetslöshet. Vi har chockhöjda elpriser, och trots att inflationen minskar ser vi hur matvarujättarna på grund av er handlingsförlamade regering inte sänker priserna i den utsträckning som de skulle kunna göra utan i stället tar ut vinsterna.

Vi har en situation där kommuner tvingas höja skatten, vilket egentligen inte är bra eftersom den inte är progressiv, på grund av att regeringen har dragit in på resurserna till kommunerna. Det här gör att de med de lägsta inkomsterna kommer att drabbas.

Samtidigt pratar Kristdemokraterna och Lili André om att man sänker skatterna för dem som har minst. Frågan är: Vad ska en ensamstående förälder som har fått 2 000 kronor i höjda matkostnader, 1 000 kronor i höjd elkostnad denna månad och höjda kostnader för i princip allt, till exempel hyran, göra med de 200 kronor i lägre skatt som ni har gett dem, medan Ulf Kristersson och Lili André har fått flera tusen kronor i månaden i sänkt skatt?

Är detta rättvist, tycker Lili André och Kristdemokraterna? Är detta kristet?

Fru talman! Jag vill börja med att säga att min kollega Lorena Delgado Varas har blivit sjuk, men hon hälsar till er alla. Hon kan tyvärr inte delta i den högskolepolitiska forskningsdebatten senare här i dag.

Vi står självfallet bakom alla de delar som vi i Vänsterpartiet har i vår budget. Vi har ett särskilt yttrande om detta.

Fru talman! I dag är vi här för att prata om utgiftsområde 16, som går under rubriken Utbildning och universitetsforskning men som kanske borde gå under rubriken Utbildningsmarknad, nedskärning och forskning som regeringen varken läser eller lyssnar på.

Till att börja med vill jag säga tack till alla som verkar inom det svenska skolväsendet. Jag vill tacka barn, förskollärare, barnskötare och alla andra som har stått ut med alldeles för stora barngrupper, som gör det än i dag och som har stått ut med att det är för få anställda under många års tid.

Jag vill tacka elever, lärare, studie- och yrkesvägledare, elevhälsopersonal, skolvaktmästare, skolmatsalspersonal och alla andra som har gjort det allra bästa, trots underfinansiering och faktaresistenta regeringsbeslut.

Jag vill tacka alla er som tar debatten om marknadsskolans och nedskärningarnas katastrofala konsekvenser. Jag vill tacka elevråden, elevkårerna, lärarfacket, skolledarna och alla de arbetarfack som organiserar många inom skolväsendet.

Trots att vi under denna typ av skoldebatter behöver ta upp det negativa med skolväsendet är det ni som ger oss hopp om framtiden. Men ett tack kan sägas med annat än ord eller applåder. Det bästa sättet att tacka tror jag är att vi som politiker lyssnar på er om vad som faktiskt händer och att vi ger er alla det som behövs i den svenska skolan, enligt er i professionen och enligt er experter.

Det som behövs är tillräckliga ekonomiska medel för att ni ska kunna utföra ert arbete på bästa möjliga sätt. Därför lyssnar vi i Vänsterpartiet på de oroväckande rapporterna och tillskjuter de medel som behövs för att undvika farliga nedskärningar. Därför prioriterar vi förskolan och skolan framför rutbidrag för poolrengöring i Danderyd. Jag önskar att alla tänkte lika på den fronten här i kammaren, men den högernationalistiska regeringen fortsätter med sin politik för ökade klyftor och fortsatta marknadsexperiment, samtidigt som de utmålar människor med utländsk bakgrund som människor som vi ska vara emot.

Vänsterpartiet lägger 20 miljarder mer än regeringen på återhämtningsstöd för kommunerna - varav den största kostnaden ofta är för skolan - vilket också matchar den summa som SKR har signalerat. Utöver detta lägger vi nästan 3 miljarder på förskolans maxtaxa för att införa ett fribelopp samt på personalförstärkningar i förskola och fritidshem. Vi lägger 300 miljoner kronor på kurslitteratur för studerande i vuxenutbildningen, och vi lägger i ett första steg 1 miljard kronor på att införa nyckeltal i elevhälsan. Jag kommer inte att rabbla upp hela listan, men sammantaget lägger Vänsterpartiet 5,4 miljarder extra på skolan utöver de 20 miljarder jag nämnde tidigare. Inte ens det räcker hela vägen, men vi visar att det går. Det går att vända på nedskärningspolitiken.

Fru talman! Sverige har förändrats. De orden har man hört många politiker nämna förut, kanske främst högerpolitiker och kostymrasister som i allmänhet vill måla upp en demoniserande bild av vårt land och vissa av våra medmänniskor som råkar se ut som bland annat jag. Men eftersom vi representerar utbildningsutskottet borde vi tala om de verkliga problemen.

Vi borde prata om varför det år efter år kommer rapporter om att de största källorna till diskriminering i skolan bland annat är rasism och funkofobi. Vi måste prata om att den psykiska ohälsan ökar bland elever. Vi måste prata om den ohållbara arbetsmiljön för lärare. Vi måste prata om hur det är möjligt att våra skattemedel som ska gå till skolväsendet i stället går till banker, utländska ägare och bolag i olika länder. Vi måste tala om varför de kommuner som satsar extra mycket pengar på skolan också måste betala motsvarande till oseriösa friskolor som inte ens har eller tar samma ansvar för barn och elever.

Det finns politiker som här i talarstolen enbart företräder skolmarknaden och som kommer att säga att det här inte är sant och att man investerar tillbaka pengarna i skolan. Då kan man fråga sig varför Sveriges största skolkoncern, Academedia, förra året tog ut drygt 78 procent av överskottet i vinst. Vi pratar om miljardbelopp i överskott som tas ut år efter år inom det svenska skolväsendet.

Man kan undra hur vissa partier kan stå här och tala om att vi inte ska ha modersmålsundervisning och stå och måla upp elever med utländsk bakgrund som någonting misstänkt och dåligt men samtidigt vara okej med att bolag i Qatar, Indien och andra länder äger skolföretag i Sverige. Man kan undra hur det kommer sig att vi har partier som pratar om att vi behöver lugn och att vi behöver studiero men som är med och spär på den rasistiska ton som även elever i Sverige känner av. Man kan undra hur det kommer sig att vi har politiker som står här och sprider osanningar om hur det ser ut i det svenska skolväsendet och skyller alla samhällsproblem, inklusive skolans, på elever med utländsk bakgrund, när vi vet att majoriteten av dem som söker sig till högre utbildning är tjejer med utrikes bakgrund. Vad är det om inte faktaresistens, och vad är det om inte att inte lyssna på professionen?

År efter år under de senaste tio åren, då jag har suttit här i riksdagen, har jag talat om konsekvenserna av skolmarknaden. Jag har pratat om konsekvenserna av nedskärningarna och kritiserat olika regeringar, men vi befinner oss faktiskt i ett helt annat läge nu än vad vi har gjort tidigare. Jag kritiserade Socialdemokraterna för att inte ta tag i problemen tillräckligt mycket. Jag ansåg att mer satsningar behövde göras på skolan, vilket jag fortfarande anser. Men jag inser att det som händer i dag är någonting som saknar motstycke i svensk modern historia. Det är en kunskapsfientlighet som inte leder oss till en framtida jämlik kunskapsnation.

Det kommer att leda till att företag får anställda som inte har den kompetens de bör ha. Det kommer att leda till att miljö- och klimatomställningen försvåras på grund av glädjebetygen. Det kommer att leda till att barn med olika bakgrunder inte kan verka tillsammans utanför skolan i fritidslivet och senare i arbetslivet. Det kommer att leda till att klyftorna ökar rejält under de kommande åren, vilket vi också har sett dem göra under de senaste åren. Och ojämlika samhällen mår inte bra. Ojämlika samhällen minskar inte brottsligheten. Ojämlika samhällen bygger inte bort bostadsbrist. Ojämlika samhällen leder inte till något positivt.

På grund av detta är det viktigt för Vänsterpartiet att vi samlar oss inför valet och att vi redan nu från oppositionen börjar bilda ett alternativ till denna blåbruna regering. Vi har mycket gemensamt inom oppositionen, och vi är beredda att samarbeta på de punkterna. Vi är beredda att samarbeta i frågan om offentlighetsprincipen i skolan. Vi är beredda att samarbeta om att få bort skolmarknaden som den ser ut. Vi är beredda att vara med och leda skolan i en mer jämlik riktning mot det som den svenska skolan var en gång i tiden, men med ännu bättre system än tidigare.

Precis som jag sa i debatten om högskoleområdet: Vi står bakom all vår politik inom skolväsendet och har ett särskilt yttrande. Det finns inga reservationer, så vi kommer att avstå i voteringen om utgiftsområde 16.

Fru talman! Som vanligt fortsätter Patrick Reslow och Sverigedemokraterna att prata om allt förutom sanningen. Patrick Reslow säger att han skulle dö för Sverige och att han älskar vårt land.

Sanningen är att Patrick Reslow och Sverigedemokraterna älskar marknadiseringen av skolan och friskoleägarna. Sanningen är att Patrick Reslow och Sverigedemokraterna älskar dem som ska få rot- och rutbidrag år efter år eller överklassen som ska få sina skatter sänkta år efter år mer än vad de älskar den svenska skolan och det svenska samhället. Sanningen är att Sverigedemokraterna mycket väl vet att det svenska välfärdssamhället inte skulle gå runt utan människor som ser ut som bland annat jag.

I sin rasistiska politik och ideologi kan Sverigedemokraterna ändå inte låta bli att prata om detta. Det ger såklart regeringen problem, för det finns delar av högern - om än väldigt få numera - som å ena sidan vill ha marknaden men som å andra sidan inte vill blanda ihop den med Sverigedemokraternas rasism.

Detta gör att det talas på olika sätt från regeringspartierna nu. De som sitter och styr och leder Ulf Kristersson, det vill säga Sverigedemokraterna, fortsätter att komma med faktaresistens och att tala emot professionen, samtidigt som de andra regeringspartierna behöver parera detta.

Jag undrar återigen: Varför är det så viktigt för Sverigedemokraterna att sänka skatten för miljonärer i stället för att ge resurser till skolan och att ta bort resurser från elevhälsan och diverse annat för att ge rot- och rutbidrag till överklassen, samtidigt som man beskyller modersmålsundervisningen för att kosta något?

Den totala budgeten för modersmålsundervisningen är 0,6 procent av skolutgifterna i Sverige - 0,6 procent! Det går inte ens att jämföra med Sverigedemokraternas skattesänkningar för miljardärer år efter år under de senaste åren. Även Patrick Reslows före detta parti Moderaterna har sänkt skatterna tidigare.

Fru talman, åhörare och kollegor! Tänka sig att jag har två föräldrar med utländsk bakgrund utan att jag har blivit misstänkt för flera fall av bedrägeri. Tänka sig att jag har två föräldrar med utländsk bakgrund men ändå har förmåga att läsa forskningsrapporter och dessutom lyssna på professionen när det kommer till skolan. Tänka sig att jag har två föräldrar med utländsk bakgrund och ändå lyckas prata om de viktiga punkter som gäller svensk skola och se vad som är viktigt i stället för att prata på ett sätt som för bort fokus från de verkliga problemen.

Jag undrar varför Sverigedemokraterna och Patrick Reslow hatar Sverige så mycket. Jag undrar varför Sverigedemokraterna och Patrick Reslow inte ser att vi lever i ett samhälle där människor har förmåga att leva sida vid sida oavsett vilken hårfärg, hudfärg, tro, icke-tro eller sexuell läggning de har. Jag undrar varför Sverigedemokraterna är faktaresistenta när det kommer till frågan om skolan och för övrigt mycket annat också.

Niels Paarup-Petersen pratade om 60-talet här, men vi vet alla vilket årtal Sverigedemokraterna egentligen tänker på.

Återigen: Forskningen är tydlig - modersmålsundervisning berikar elever och leder till att de presterar bättre i svenska och andra ämnen. Annars får Sverigedemokraterna bli svaret skyldiga. Vilken forskningsrapport talar emot detta?

En annan fråga blir: Varför svälter Sverigedemokraterna ut den svenska skolan å ena sedan och skyller allting på barn som ser ut som jag å andra sidan?

Fru talman! Jag noterar att Fredrik Malm står och ljuger rakt ut när det kommer till vad Liberalerna gör i olika kommuner. Alla som någonsin varit kommunpolitiker eller varit engagerade i kommunpolitiken vet att Liberalerna knappast slåss för skolan på det sättet att de faktiskt satsar tillräckliga medel på skolan - förutom när de möjligtvis är med i samarbeten där vi rödgröna partier tvingar Liberalerna att göra detta.

Fredrik Malm undvek den andra frågan. Jag förstår att detta är jobbigt, för - om vi ska återgå till namnet - det är kanske inte så liberalt att gå ifrån det som forskning och fakta har visat under decennier. Man menar att om elever lär sig sitt modersmål bra har de lättare för att lära sig det svenska språket men också andra ämnen. De presterar då bättre till och med i matematik. De presterar då bättre i olika ämnen som är väldigt viktiga.

Fredrik Malm valde att inte säga någonting om det. Jag hoppas på att få höra någonting i det andra svaret, men jag förstår att detta är svårt. Det här är inte det enda område där Liberalerna tvingas till någon typ av tystnad eller skämskudde för att man samarbetar med ett parti som enbart vill fokusera på repression och på rasistiska förslag, som man lägger fram titt som tätt.

Samtidigt säger Fredrik Malm att kommunerna faktiskt kan satsa pengar på den svenska skolan och prioritera skolan högre. Nästan alla kommuner lägger en stor andel, om inte störst andel, av sina pengar på skolan. Men det räcker inte, på grund av underfinansieringen från staten. Det räcker inte, på grund av att rotbidrag och rutbidrag till överklassen prioriteras framför pengar till skolan. Det räcker inte, eftersom skattesänkningar för miljonärer prioriteras framför en stärkt elevhälsa och bemannade skolbibliotek, vilket man inte finansierar. Vi har ju också brist på skolbibliotekarier.

Vilka är svaren från Fredrik Malm? Jag tror att kommunpolitikerna från Liberalerna väntar på dessa svar.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag får påminna om att vi gärna håller oss till det som beslutas inom riksdagen.)

Fru talman! Fredrik Malm har från talarstolen pratat väldigt brett om skolan. Det är mycket som jag tror att vi alla kan stå bakom och hålla med om. Men det återstår ett antal frågor.

En fråga handlar om underfinansieringen, som diskuterades alldeles nyss. Sveriges Kommuner och Regioner har varit väldigt tydliga med att det med den borgerliga regeringens budget kommer att bli nedskärningar i den svenska skolan.

Liberalerna är med och styr i 90 av dessa kommuner. Före det förra valet var Liberalerna med och styrde i cirka 150, tror jag, av kommunerna. Liberala kommunpolitiker ser nu hur den budgetslakt som pågår år efter år leder till att lärare måste sägas upp, att personalen inom elevhälsan måste sägas upp, att man inte kan ha lika många modersmålslärare som förut eller att man inte kan ha studiehandledning på modersmålet och så vidare.

Samtidigt går Liberalernas samarbetsparti, Sverigedemokraterna, ut och gör det som man alltid gör, nämligen lägger skulden för samtliga samhällsproblem och budgethål på människor som råkar se ut som jag. Denna gång gör man det genom att ifrågasätta modersmålsundervisningen.

Jag undrar: Hur kommer det sig att Liberalerna inte tänker på alla dessa 90 kommuner, där Liberalerna själva är med och styr, när det gäller budgeten? Majoriteten av de kommunerna har nu svårt att få det att gå ihop.

Jag undrar också: Hur ser Liberalerna - som fortfarande kallar sig för Liberalerna, vilket kan anses vara märkligt - på att man har ett samarbetsparti, som är det största partiet i regeringsunderlaget, som ifrågasätter forskning och fakta när det gäller vikten av modersmålsundervisning för barn som är mångspråkiga eller dubbelspråkiga?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka skolministern för svaren i dag. Jag vill också säga att Vänsterpartiet delar uppfattningen att det är staten som ska ha huvudmannaskapet för den svenska skolan. Där är vi överens. Skillnaden är väl att Liberalerna tycker att olika typer av vinstdrivande företag ska få finnas inom det systemet. Vi anser att skattemedel ska gå till det som de är avsedda för och inte till annat.

Men jag ska hålla mig till ämnet. Då vill jag upplysa skolministern och andra om att frågan om rasism och diskriminering inte enbart handlar om trygghet och studiero. Även i de lugnaste klassrum och skolor förekommer rasism och diskriminering.

När det gäller diskriminering av afrosvenska barn, muslimska barn, judiska barn och samiska barn - det handlar om alla barn som utsätts för olika typer av diskriminering - blir det fel, menar jag, att prata om detta bara som ett brett trygghetsproblem. Det är nämligen inte det. Det handlar inte bara om studiero.

Vad det handlar om är att tusentals elever går runt med ont i magen för att de blir dömda på olika sätt - av personal eller andra skolelever. Det handlar om att elever tappar framtidstron när de inte känner sig som en del av gemenskapen i vårt samhälle. Detta förvärras såklart av att vi har en regering som är högernationalistisk.

Men skolministern är överens med oss om att vi ska göra något åt detta. Jag ser fram emot att vi kan sitta ned tillsammans och prata om och komma fram till olika åtgärder. Jag ser fram emot att skolministern lovar att det inte blir så att ett visst parti som regeringen vilar på får bestämma att så inte får ske. Rasismen måste upphöra i skolan nu.

Herr talman! Jag vill fortsätta där jag var i mitt tidigare anförande. Vi har alltså en situation där olika organisationer, statliga myndigheter, civilsamhället - som ministern själv nämnde - och olika organ har kikat på detta. De har kommit fram till exakt samma sak, nämligen att rasismen är ett stort samhällsproblem i Sverige och att skolan inte är en isolerad ö, vilket leder till att rasismen också är ett stort problem i skolan.

Vänsterpartiet har tidigare lagt fram förslag som handlar om att ge Skolinspektionen olika uppdrag om att jobba mot diskrimineringen men också om jämlikhetsdata, som Nadja Awad nämnde tidigare. Då har regeringspartierna röstat nej.

Diskrimineringsombudsmannen skriver väldigt tydligt att diskriminering fortfarande är ett stort och allvarligt problem i samhället. Minst 500 000 människor upplever sig diskriminerade varje år. När man har gått in och kikat på detta har man på olika sätt grupperat vilka som påverkas mest av diskrimineringen. Där kunde man konstatera att både elever med funktionsnedsättningar och elever med utländsk bakgrund råkade illa ut väldigt ofta.

Apropå att skolan inte är en ö som är isolerad från resten av samhället kan man fråga sig hur barn i ett land där statsministern säger att islamofobi inte är lika farligt som antisemitism ska känna sig trygga. Hur ska barn i ett land där regeringen föreslår angiverilagar, som i en hel del auktoritära och icke-demokratiska stater, känna att de är säkra och inte utsatta för diskriminering? Hur ska barnen vars modersmålsundervisning just nu ifrågasätts känna sig hemma i Sverige, när det största partiet i regeringsunderlaget säger att barn inte ska få lära sig annat modersmål än svenska? Barn kollar på en politisk debatt från riksdagen och hör denna regering prata om återvändarbidrag och om att sätta in visitationszoner där poliser ska få göra lite som de vill, lite när de vill och lite var de vill - fast vi vet att "var" är i förorten. Hur ska de barnen få känna att de inte är utsatta för diskriminering?

Jag menar att frågan om diskriminering och afrofobi i skolan inte är en fråga som enbart handlar om diskriminering och afrofobi i skolan. Den handlar om det samhällsklimat som har byggts upp. Sverige gick från att absolut inte vara perfekt - vi har också en mörk historia av rasism gentemot samer och många andra grupper - till att ändå bli ett välfärdssamhälle som stod upp för jämlikhet och allas lika värde. Vi blev kända för det över hela världen och sågs som ett föredöme när det gäller frågan om antirasism. Vi har gått från det till att vara ett land där politiska företrädare med ena handen säger att de har gett uppdrag till Forum för levande historia för att jobba mot rasismen och med andra handen själva institutionaliserar rasismen så att den blir en del av det här samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte värdigt ett land som Sverige att ha politiker och en regering som låter politiken vila på ett parti som har rötterna i nazismen. Det är klart att elever är utsatta för afrofobi, islamofobi och antisemitism i ett sådant land.