Camilla Mårtensen

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården.

Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är:

• Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser.
• Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården.
• Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos.

Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov.

Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel.

I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården.

Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är:

• Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser.
• Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården.
• Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos.

Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov.

Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel.

I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården.

Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är:

• Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser.
• Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården.
• Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos.

Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov.

Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel.

I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder.

Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.

De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt.

Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.

Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder.

Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.

De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt.

Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.

Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder.

Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.

De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt.

Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.

Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga.

Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer.

Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden.

Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga.

Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer.

Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden.

Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter

Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.

Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter

Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan.

För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar.

Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden.

Riksdagen anser att den så kallade PDA-förordningen, det vill säga den unionsordning för kontroll av produkter med dubbla användningsområden som bildades 2021, är ändamålsenlig och effektiv, samt att ansvarsfördelningen mellan medlemsstater och EU-kommissionen fungerar väl. Riksdagen håller med regeringen om att det behövs mer samarbete och samordning när det gäller kontroll av det som exporteras inom EU, samtidigt som det är viktigt att varje land har nationellt handlingsutrymme. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Detta kommer riksdagen fram till i sin behandling av kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.