Simona Mohamsson

Fru talman! Tack, Annika, för frågan!

Jag kan inte kommentera enskilda fall, men generellt utvisar Sverige inte barn utan deras föräldrar eller om ett ordnat mottagande inte kan säkerställas.

De nuvarande reglerna är en följd av lagändringar som den förra regeringen genomförde. Samtidigt som vi är måna om att ha ett system som är enhetligt, förutsägbart och rättssäkert är vi medvetna om att de nuvarande reglerna kan skapa problem för skötsamma människor och familjer som har kommit hit och som följer regler och gör rätt för sig. Det är därför den här frågan är något vi tittar på, och vi hoppas hitta en hållbar, rättvis och långsiktig lösning.

Fru talman! Tack, Anders, för frågan! Den är otroligt viktig.

Vi har i dag ett grundläggande problem i skolan: att barn och unga inte har tillräckliga kunskaper för att klara resten av skolgången. Det finns barn som inte kan läsa ordentligt, som inte kan skriva ordentligt och som heller inte kan räkna ordentligt.

I den stora förändring vi gör av svensk skolpolitik är det helt avgörande att barn lär sig grunderna. Därför gör vi om läroplanerna så att de fokuserar på just barnens grunder och så att det blir tydligt vad barn ska lära sig och när. Detta innefattar även entreprenörskap. Jag tror att det är bra att det inte står i de inledande delarna av läroplanerna utan kommer att ingå i kursplanerna, för då blir det tydligt var och när elever ska lära sig det entreprenöriella.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en otroligt viktig fråga!

Sedan jag tillträdde som utbildningsminister har jag träffat och haft samtal med många unga, inte minst med många unga tjejer som har utsatts för sexuella trakasserier i skolan och till exempel blivit utnyttjade sexuellt eller smygfilmade av lärare eller annan personal. Så länge det finns barn som får en klump i magen av att gå till skolan på grund av att de inte känner sig trygga har vuxenvärlden ett jättestort arbete att göra.

Från regeringens sida skärper vi nu registerkontrollerna i skolan. Det är avgörande för att se till att vuxna som är olämpliga aldrig ens kommer till skolan. Vi inför också en offentlighetsprincip för friskolor som kommer att göra det möjligt för polisen att exempelvis förvarna. Den kommer också att göra det möjligt för omvärlden att se på friskolor som man ser på kommunala skolor. Detta är viktiga grundpelare för att få bort olämpliga personer från skolan.

Fru talman! Betänkandet om nationella minoritetsspråk i skolan, förbättrade förutsättningar för undervisning och revitalisering överlämnades till Gustav Fridolin redan 2017.

Förslaget i betänkandet om att elever i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola ska kunna läsa ett nationellt minoritetsspråk som modersmål utan krav på förkunskaper i språket har genomförts.

Förvaltningsmyndigheten har efter samråd om andra förslag i betänkandet gjort bedömningen att det inte är aktuellt att gå vidare med dessa. Det betyder inte att det inte finns saker man kan behöva göra framöver, men just nu går vi inte vidare med något i betänkandet. Det är så vi har bedömt och motiverat varför samråd inte har skett på annat sätt än brukligt i dessa frågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman och ledamoten! Jag vill framhålla att frågan om de nationella minoriteterna är viktig för regeringen. I nuläget är det inte aktuellt att gå vidare med några av förslagen i det betänkande som ledamoten lyfter fram, men regeringen har nyligen vidtagit olika åtgärder för att stärka bland annat undervisning i de nationella minoritetsspråken.

Jag nämnde några exempel tidigare. Statens skolverk har sedan 2023 haft i uppdrag att ansvara för nationell samordning av undervisning i de nationella minoritetsspråken. Det är viktigt med långsiktiga insatser. Från och med 2026 ingår därför uppdraget i en förordning med instruktioner till statens skolverk som innefattar att Skolverket också ska stödja undervisningen i nationella minoritetsspråk av god kvalitet och främja tillgången till läromedel.

Jag förstår att ledamoten kanske inte helt delar min bild av hur samråden ska ske. I dag är Kulturdepartementet ansvarigt departement för minoritetspolitiken, och man håller årliga enskilda samrådsmöten med respektive nationell minoritet. Utbildningsdepartementet har deltagit vid samråd när frågor berör vårt ansvarsområde, bland annat då minoritetsorganisationer har lyft frågor om modersmålsundervisning. Jag skulle säga att det är ett tydligt bevis på att man också lyssnar när det efterfrågas diskussion om exempelvis modersmålsundervisning att Utbildningsdepartementet är närvarande på dessa samråd. Utbildningsdepartementet har utöver det också hållit samråd i särskilda frågor.

Fru talman! Tack, ledamoten, för denna viktiga fråga på denna viktiga dag!

Låt mig börja med att besvara frågan om samråd. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska förvaltningsmyndigheten ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Så långt det är möjligt ska man ha samråd med minoriteterna i sådana frågor. Det här tror jag att ledamoten och jag är överens om.

Inflytandeformerna bör anpassas efter vad som är bäst i varje situation. Kulturdepartementet är ansvarigt departement för minoritetsspråk och håller årligen enskilda samrådsmöten med respektive nationell minoritet.

Utbildningsdepartementet har deltagit vid samråd när frågor har berört vårt ansvarsområde. Det har bland annat handlat om att minoritetsorganisationer har lyft frågor om modersmålsundervisning. Utbildningsdepartementet har också hållit samråd i särskilda frågor inom utbildningsområdet.

Vidare frågar ledamoten vad regeringen har gjort under den senaste tiden för att stärka undervisningen i nationella minoritetsspråk. För att främja revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken har flera åtgärder vidtagits, fru talman. Författningsändringar har genomförts inom utbildningsområdet. Bland annat har rätten till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk stärkts för elever som tillhör de nationella minoriteterna i förhållande till annan modersmålsundervisning.

Skolverket har haft i uppdrag att ansvara för samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk. För att få en långsiktig förutsättning för insatser har regeringen nyligen beslutat att ändra detta uppdrag, och Skolverkets instruktioner ändras från och med 2026 för att tydliggöra sektorsansvaret för frågan om nationella minoriteter.

Jag vill också lyfta fram att statens skolverk från och med 2019 har haft i uppdrag att genom uppdragsutbildningar öka antalet behöriga lärare i samiska. Från och med 2025 ändras uppdraget till att även omfatta stärkande av kunskaperna i samiska för förskollärare. I sameskolan finns kursplaner i ämnet samiska både som första- och andraspråk, och den 1 juli 2024 utökades kursplanen i samiska med ett nytt spår om samiska som andraspråk för nybörjare.

Fru talman! Jag skulle säga att vi kan motivera svaren på både frågan om samråd och frågan om vad regeringen gör i dessa frågor med ett stort antal olika åtgärder.

Fru talman! Mirja Räihä har frågat mig om min bedömning kvarstår att det inte finns ett behov av ett samråd, och hur jag i så fall motiverar min bedömning när det gäller avskrivningen av betänkandet från Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk.

Ledamoten har också frågat mig om jag avser att gå vidare med några av förslagen och i så fall vilka av förslagen. Ledamoten har även frågat mig om jag och regeringen kommer att aktualisera ett samråd om regeringen går vidare med ett eller flera av förslagen som lämnats av utredningen.

Betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91) överlämnades till statsrådet Gustav Fridolin redan 2017. Förslaget i betänkandet om att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska kunna läsa ett nationellt minoritetsspråk som modersmål utan krav på några förkunskaper i språket har genomförts (prop. 2022/23:132, bet. 2023/24:UbU3, rskr. 2023/24:29).

Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor (5 § lagen [2009:724] om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Inflytandeformerna bör anpassas efter vad som är bäst för varje situation. Mot denna bakgrund och att förslagen kan aktualiseras igen har beslutet om att skriva av ärendet inte bedömts motivera samråd med de nationella minoriteterna.

Kulturdepartementet är ansvarigt departement för minoritetspolitiken och håller årliga enskilda samrådsmöten med respektive nationell minoritet. Utbildningsdepartementet har deltagit vid samråd när frågorna berört vårt ansvarsområde, bland annat då minoritetsorganisationer har lyft frågor om modersmålsundervisningen. Utbildningsdepartementet har också hållit samråd i särskilda frågor, och skulle regeringen gå vidare med ytterligare förslag i betänkandet kan ett samråd övervägas.

Jag vill framhålla att frågor om de nationella minoritetsspråken är viktiga för regeringen. I nuläget är det inte aktuellt att gå vidare med något av de andra förslagen i betänkandet, men regeringen har nyligen vidtagit olika åtgärder för att stärka undervisningen i de nationella minoritetsspråken.

Statens skolverk har sedan 2023 haft i uppdrag att ansvara för nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk. Det är viktigt med långsiktiga insatser. Från och med 2026 ingår därför uppdraget i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk och innefattar att stödja en undervisning i nationella minoritetsspråk av god kvalitet och främja tillgången till läromedel (18 § 4).

Vidare beslutade regeringen våren 2025 förordningen (2025:359) om statsbidrag för fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk som trädde i kraft den 1 juli 2025. Syftet med bidraget är att fler elever ska kunna få tillgång till fjärrundervisning i något av de nationella minoritetsspråken.

Fru talman! Det är glädjande att vi är överens om att kulturarv och tradition är en viktig del av skolans uppdrag. Även om jag kan förstå att man kan känna frustration är det pågående arbete jag har nämnt med läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer avgörande. Det kommer i dessa läroplaner att bli mycket tydligare när man ska lära sig vad. Det kommer också att bli tydligare vad elever ska lära sig och i vilka ämnen. Huruvida det kommer att påverka vad eleverna exempelvis ska lära sig i musiken som kan vara kopplat till luciafirande är för tidigt att säga. Just nu pågår arbetet med att ta fram kursplaner utifrån de läroplaner regeringen har beslutat.

Jag är glad över att vi nu ser till att stärka det uppdrag som kommer att vara avgörande för integrationen i alla våra skolor. I dag finns inget som säger att man inte kan genomföra ett luciafirande i skolor. Jag tycker att vi ska komma åt grundproblemet om skolor väljer bort luciafirandet av tidsbrist eller för att det inte finns tillräckligt många lärare. Även om det kan kännas frustrerande att det inte går fortare att ändra läroplanerna, så att de ska ha ett bättre fokus på elevens kunskapsutveckling, kommer det att ta tid att få fler att välja läraryrket och få fler att stanna i yrket.

Vi gör det som är nödvändigt nu för att man förhoppningsvis inte ska behöva ha denna debatt i framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Inledningsvis vill jag bara säga att jag är glad att fler vill debattera skolan, så välkommen in i skoldebatten!

Som jag nämnde är det skolans rektor och huvudmännen som avgör hur utbildningen och undervisningen ska utformas och bedrivas i enlighet med de bestämmelser som vi lägger fast. Det gäller även traditioner på skolan, exempelvis luciafirandet.

I dagsläget finns det inga planer på att ändra detta genom bestämmelser på nationell nivå. Jag vill dock uppmärksamma ledamoten på att vi gör jättestora förändringar av svensk skola, inte minst när det gäller läroplaner och kursplaner, som kommer att vara avgörande för att få en större likvärdighet och därmed också rättvisa i våra skolor.

Jag instämmer med ledamoten i att skolan är nyckeln till integration. Det har varit avgörande för den här regeringen att tydligt påvisa att de går hand i hand. Om vi lyckas väl med eleverna i skolan och inte lämnar någon efter kommer vi också att lyckas med integrationen så att barn inte hamnar i utanförskap.

Då är det skolans olika delar som är avgörande. Det kan gälla förmedlandet av traditioner eller gemenskapsbyggande aktiviteter, men en avgörande del är såklart också lärandet, vad som händer i klassrummet.

Där går det inte att komma ifrån att det mest avgörande är att vi får fler som vill bli lärare och vara med och ta ansvar för nästa generation som ska ta sig an Sverige. Då kommer de reformer och förändringar vi gör att vara avgörande, inte minst när det gäller läraryrket. Det kommer även att gälla exempelvis musiklärare.

Att reglera undervisningsuppdraget och höja kvaliteten på lärarutbildningen kommer också att ge stöd för både lärare och rektorer att inte bli stressade av sådana här traditioner och gemenskapsbyggande aktiviteter utan snarare omfamna dem och göra tid för dem.

Avslutningsvis ska vi komma ihåg att det faktiskt är möjligt att ha luciafirande på skolor, vilket många skolor i dag också har. Dock behöver vi som sagt ta oss an grundproblemet. Om man i dag avstår från luciafirande på grund av tidsbrist, lärarbrist eller andra hinder är det naturligtvis olyckligt, och då är det detta grundproblem som vi behöver hantera.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tror också att många har något kärt minne från något luciafirande, kanske när man gick i skolan eller fick lussa på något äldreboende. Kanske har man också sett förskolebarn i sina små pepparkaksdräkter försöka hålla takten. Detta är en viktig del av det svenska kulturarvet.

Kulturarv och traditioner är en del av skolans uppdrag men ska alltid förmedlas inom ramen för skollagens krav på icke-konfessionell utbildning och undervisning.

Det är naturligtvis olyckligt om skolor helt och hållet avstår från traditioner och gemenskapsskapande aktiviteter på grund av lärarbrist, tidsbrist eller andra hinder. För att verksamheten i skolan ska hålla hög kvalitet är det av stor vikt att fler personer vill arbeta inom förskolan och skolan, exempelvis som musiklärare. Likaså är det viktigt att de lärare som i dag arbetar i skolan trivs och vill fortsätta inom sitt yrke så att det inte väljs bort för att man känner stress eller tidsbrist.

Skolan är och kommer att förbli en av regeringens främsta prioriteringar. Regeringen arbetar med många och omfattande åtgärder för att förbättra den svenska skolan och öka läraryrkets attraktivitet. Bland annat har regeringen beslutat om en ny läroplan, som jag nämnde i interpellationssvaret, som ska göra det tydligare vad man ska lära sig och när samt stödja lärare i deras uppdrag. Vi inför ett nytt betygssystem, ökad trygghet och studiero, ett nytt stödsystem, reglerad tid för undervisningsuppdraget och höjd kvalitet på lärarutbildningen.

Allt detta gör vi just för att skolan ska kunna vara det där kittet som håller ihop samhället – en skola där alla barn får samma möjligheter och ingen lämnas efter och där man får med sig ett bagage som är viktigt både inför fortsatt utbildning och som en guide i livet.

Fru talman! Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på att fler elever och föräldrar inte får ta del av ett traditionellt luciafirande och om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stärka luciafirandet i skolorna.

Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 22) är skolans uppdrag bland annat att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Enligt läroplanen är utbildning och fostran i djupare bemärkelse en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Samtidigt fastslås det att den undervisning som ges ska vara icke-konfessionell.

Luciafirandet kan ses som en del av det svenska kulturarvet och kan därför uppmärksammas som en kulturell tradition på skolorna. Det är samtidigt upp till varje skola och dess huvudman att avgöra hur utbildningen ska bedrivas enligt gällande författningar. Således beslutar de om luciafirande ska genomföras eller inte.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen, som en del av ett omfattande reformarbete för att förbättra hela skolsystemet, arbetar för att skolan ska få nya läroplaner med en tydligare kunskapsinriktning. Inom ramen för den processen beslutade regeringen den 18 december 2025 om ett uppdrag till Skolverket om att förbereda för en tioårig grundskola med nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan (U2025/02427). I uppdraget ingår bland annat att Skolverket utifrån Läroplansutredningens förslag i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) ska ta fram förslag på nya läroplaner, inklusive kursplaner, som regeringen sedan ska besluta om.

Fru talman! Grundfrågan var vad regeringen gör för att öka kompetensförsörjningen och höja resultaten. Jag tycker att jag har uppgett många reformer och förslag på vad regeringen gör för att se till att stärka lärarna i deras uppdrag och för att se till att läraryrket återgår till att bli Sveriges viktigaste yrke, bland annat genom att reglera lärarnas undervisningstid och planeringstid. Jag har också berättat att regeringen gör direkta satsningar och förstärkningar i kunskapsbidraget, så att man kan stärka huvudmännen och därmed också eleverna.

Det finns inget som är så viktigt för att elever ska kunna klara sig i skolan som att de har lärare, riktigt duktiga lärare. Man kan tycka att det är en petitess att göra om lärarutbildningen, och man kan tycka att det är en petitess att reglera lärarnas undervisningstid. Men det är helt avgörande för viljan att bli lärare och för lärarnas vilja att stanna i yrket.

Jag frågar mig fortsatt om vi ska tolka ledamoten som att man är emot reglerad undervisningstid för lärare och emot en ny lärarutbildning men att man öppnar upp för ett förstatligande av skolan. Om så är fallet tror jag att många lärare, elever och föräldrar blir oroliga över att man inte tar lärarnas undervisningsuppdrag på allvar och förstår hur viktigt det är. Men om ledamoten och Socialdemokraterna öppnar upp för ett förstatligande av skolan skulle det glädja mig.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Som jag sa inledningsvis gör regeringen historiska förstärkningar och satsningar på skolan. I regeringens budgetproposition för 2026 finns stora satsningar på skolan. Bland annat föreslås en förstärkning av kunskapsbidraget med 1,8 miljarder kronor för 2026, som fördelas i enlighet med index och som speglar de resursbehov som huvudmännen har. Det betyder att huvudmän som har en högre andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. Kunskapsbidraget innebär att stora satsningar görs på dem som behöver det allra mest.

Jag är glad över att ledamoten lyfter fram behovet av attraktivitet hos lärarjobbet. För att undervisningen ska kunna hålla en hög nivå behöver både förskollärare och lärare få bättre förutsättningar för sin undervisning. Regeringen vidtar därför flera olika åtgärder för att förbättra förskollärarnas och lärarnas yrkesförutsättningar så att fler vill utbilda sig och fler vill stanna kvar.

Regeringen föreslår därför att lärarnas och förskollärarnas arbets- och undervisningstid och undervisningsuppdrag ska regleras genom att det sätts en högre gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha och en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för planering.

Jag undrar om ledamoten är emot att vi ska reglera förskollärarnas och lärarnas undervisningsuppdrag, för så låter det i den här debatten. Tycker man inte att det är det bästa sättet att höja attraktiviteten hos jobbet och få fler att vilja söka sig till yrket men också stanna kvar där, oavsett var i landet det är?

Vidare är jag glad att vi nu ser till att lärarutbildningen görs om så att den fokuserar på att ge lärare de bästa förutsättningarna när de sedan kommer ut och möter elever på våra skolor. Även där antyder ledamoten att man är emot att vi ska ha en ny lärarutbildning. Det hade varit intressant att höra om ledamoten tycker att vi inte ska ha en ny lärarutbildning som fokuserar på kunskap och på att ge rätt redskap.

Avslutningsvis skulle det glädja mig om jag hörde rätt här under interpellationsdebatten. Var det så att ledamoten öppnade upp för ett förstatligande av skolan? Detta skulle jag inte ha något emot, men i dag ligger det huvudsakliga ansvaret för finansieringen och bedrivandet av skolor på huvudmännen i kommunerna.

Fru talman! Tack, ledamot Linus Sköld, för denna mycket viktiga fråga! Jag instämmer: Det är viktigt för verksamheten i förskolan och skolan att man håller en hög kvalitet. Då är det viktigt att man har utbildad personal.

Grunden för att få förskollärare och lärare att trivas och fortsätta inom yrket handlar om att öka yrkets attraktivitet. Det är vidare avgörande att förskollärar- och lärarutbildningarna förbereder studenter väl inför framtidens yrkesutövning. Det kan också vara avgörande för att nyutbildade förskollärare och lärare ska vilja fortsätta inom just dessa yrken.

Regeringen har fattat flera beslut om att anpassa lärarutbildningar efter de olika behov och förutsättningar som råder på skolor i dag, vilket också lyfts fram av ledamoten. Förändringarna innebär att vi också ska ha skarpare antagningskrav, ett reformerat utbildningsinnehåll och ökad samverkan mellan lärosäten och lärarutbildningar.

Under 2026 avsätts 7 miljoner kronor för att lärosätena ska kunna utveckla utbildningssamarbeten och fortsätta att ha ett utbud av lärarutbildningar i hela landet. Dessutom avsätts 1 miljon kronor för att kartlägga lärarutbildning i små ämnen där studentunderlaget är för litet för att lärarutbildning ska kunna anordnas.

Det är helt avgörande att vi ökar attraktiviteten hos läraryrket så att fler väljer att bli lärare men också så att fler stannar. Kommunen har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva förskola och skola, men oavsett vilket vill jag understryka att regeringen tar situationen i förskolan och skolan på största allvar. Som jag nämnde inledningsvis har regeringen därför vidtagit flera åtgärder, däribland förstärkningar av kunskapsbidraget och ett generellt statsbidrag till kommuner och regioner.

Regeringen arbetar också med att underlätta för kommunerna att ta del av statsbidragen i syfte att minska deras antal och förenkla de riktade statsbidragen. Där initierar regeringen en översyn och anpassning av befintliga anslagsstrukturer och anslagsändamål. Syftet är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. Återigen: Det är viktigt för att göra det enkelt för kommuner att ta sitt huvudsakliga ansvar, nämligen att bedriva förskola och skola utifrån de behov som finns i deras kommun.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att skolverksamheter i Malmfälten framöver ska kunna klara sin kompetensförsörjning och höja sina resultat.

Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen). Det innebär att alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med hög kvalitet, så att de fastställda målen för utbildningen kan nås oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i.

Regeringen arbetar intensivt med att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan. Från och med hösten 2028 kommer grundskolan i Sverige att göras tioårig för att ge eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Regeringen har även aviserat införandet av nya läroplaner med större fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter. Vidare vill regeringen införa stödundervisning som en ny stödinsats från hösten 2028, för att förbättra stödet i skolan. Dessutom föreslår regeringen att obligatoriska standardiserade tester ska införas. Testerna kan bidra till att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser.

Regeringen gör i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) historiska satsningar på skolan. Bland annat föreslås en förstärkning av Kunskapsbidraget med 1,8 miljarder kronor 2026 som fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. På så vis innebär Kunskapsbidraget att stora satsningar kan göras där de behövs som bäst. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är kommunerna som har huvudansvaret för att garantera alla barn och elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

För att undervisningen ska hålla en hög kvalitet måste förskollärare och lärare få bättre förutsättningar att fokusera på undervisningen. Regeringen vidtar flera åtgärder för att förbättra förskollärar- och läraryrkets förutsättningar, så att fler utbildar sig och stannar kvar i yrket.

Regeringen föreslår att tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag regleras. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning. Syftet är att förskollärare och lärare ska få bättre förutsättningar att koncentrera sig på sitt kärnuppdrag. En god arbetsmiljö med mer tid att ägna sig åt att planera, genomföra och efterarbeta undervisningen kommer förhoppningsvis också att få fler att söka sig till och välja att stanna kvar i yrket.

Fru talman! Hade man kunnat ge bort 15 sekunder hade jag gärna gjort det.

I dag har regeringen beslutat om flera lagrådsremisser som kommer att göra verklig skillnad i skolan. De kommer att vara viktiga för att inget barn ska lämnas efter. Det handlar bland annat om nya läroplaner, tidiga stödinsatser, förbättrad trygghet och studiero.

Regeringen genomför nu stora satsningar för att åtgärda de omfattande brister inom skolområdet som har funnits under alldeles för lång tid. De nya läroplanerna är ett viktigt steg för att skapa en stark kunskapsskola. Undervisningen ska utgå från den kognitiva förmågan och se till att eleverna får de grundläggande kunskaper som är avgörande under resten av skolgången och livet, nämligen att läsa, skriva och räkna. Särskilt viktigt är det i de yngre åldrarna.

Regeringen kommer också att föreslå att ny stödundervisning införs i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik från hösten 2028 för att förbättra stödet i skolan.

Jag ser fram emot och hoppas att den enighet som vi hört i denna debatt från ledamoten Wiking och Socialdemokraterna kommer att synas även när regeringens alla förslag hamnar på riksdagens bord. Detta är stora reformer för den svenska skolan, och det vore bra om det fanns en stor politisk bredd bakom dem. Det kommer att spela roll i varje unges och varje lärares vardag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack återigen, ledamoten Wiking, för att du lyfter upp frågan!

Jag håller med; det finns ett grundläggande systemfel i den svenska skolan. Det har gjort att elever inte får stöd i tid, att var fjärde 15-åring inte kan läsa ordentligt och att vi ser att otryggheten skenar. Lärares arbetsmiljö påverkas, och hot och hat har blivit dubbelt så vanligt under de senaste tio åren.

Allt det här är anledningen till att vi nu gör om den svenska skolan i grunden. Vi gör om den genom nya läroplaner som ska fokusera på barns kognitiva förmågor och kunskaper. Vi gör om den genom ett helt nytt stödsystem som jag tror kommer att vara helt avgörande för att hjälpa alla barn att nå kunskapsmålen och för att inget barn ska känna att man hamnar efter – eller, än värre, sätts längst bak i ett klassrum med ett par hörlurar och en Ipad i stället för att lära sig läsa på riktigt.

Vi gör också om den genom att se till att det finnas speciallärare som jobbar elevnära. Det kommer att vara avgörande att eleverna har tillgång till vuxna som är utbildade och som kan gå in och hjälpa till.

Utöver det benet ser vi också till att svensk skola ska vara präglad av ordning och reda. Det gör vi genom ett mobilförbud i hela grundskolan, genom tydliga förväntansdokument som skrivs mellan elever, skola och lärare samt genom att vi visar att vi inte tolererar hot och trakasserier utan att det finns disciplinära åtgärder om elever skulle ägna sig åt sådant.

Men vi har också det ben som ledamoten Wiking tar upp. Det är jätteviktigt att hela samhället gemensamt går in med full kraft och stöder de elever som behöver det, exempelvis med en elevhälsa som är värd namnet – inte en kurator som kommer in en halvtimme varannan torsdag – och med skolsociala team som gemensamt arbetar runt ett barn och där socialtjänsten, skolan och elevhälsan kan hjälpas åt.

Allt det jag beskriver är de största reformerna av svensk skola på över 30 år. Vårt varför är väldigt tydligt, nämligen att det har funnits ett systemfel i svensk skola. Vi har haft en inkluderingstanke som har lett till exkludering. Alla barn har tryckts in i ett klassrum med orimliga möjligheter för lärarna att hjälpa de elever som allra mest behöver hjälp och att upprätthålla ordning och reda i sina klassrum.

Fru talman! Tack, ledamoten Wiking, för den här viktiga frågan och för att du belyser detta!

De elever som har koncentrationssvårigheter, exempelvis elever med NPF, drabbas hårt, förmodligen hårdare än någon annan, av att vi har röriga klassrum. Det är därför viktigt att vi är tydliga med vilka skolregler som gäller. Alla ska känna till dem, och vi ska upprätthålla reglerna och göra allt vi kan för att se till att ha god studiero i alla klassrum.

Bakgrunden är de internationella studier som visar att det finns problem med bristande studiero. Det gör att elever mår sämre, och kunskapsutvecklingen blir sämre. Det är viktigt att alla elever får möjlighet till en god studiero, men det gäller framför allt de elever som har det största behovet av att kunna koncentrera sig.

I dag fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss om förbättrade förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Genom förslaget förtydligas rektors och huvudmannens ansvar för arbetet med trygghet och ansvar i våra klassrum. Alla som verkar i skolan – elever, lärare och övrig personal – måste kunna känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö och studiero i klassen och i skolan. Det gynnar alla elever, inte minst dem vi diskuterar i dag.

Jag håller med Mats Wiking om att det är många elever som inte får det stöd som behövs och som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Regeringen har därför beslutat om en lagrådsremiss med förslag till ändringar i skollagen som syftar till att förbättra stödet för elever i skolan.

Rätt stödinsatser, som syftar till att förbättra stödet för elever i skolan, sätts många gånger in alldeles för sent. De ska nu sättas in i tid. Det kan exempelvis handla om extra färdighetsträning, enskilt eller i mindre undervisningsgrupper. Elever med mer omfattande stödbehov har rätt till särskilt stöd. Elever i behov av särskilt stöd får inte alltid sådant stöd i tid. Elevers behov av särskilt stöd ska utredas av en lärare eller mentor när man ser att eleven inte når upp till kraven eller behöver extra hjälp.

Det ska inte finnas krav på att andra stödinsatser, som extra anpassningar, ska prövas först, utan man inför standardiserade tester som ska hjälpa till att identifiera barn mycket tidigare. Vi behöver se till att ge det stöd som behövs för alla våra barn och elever så tidigt som möjligt så att ingen lämnas efter.

Fru talman! Mats Wiking har frågat mig hur jag avser att säkerställa att elever med NPF får det stöd de behöver i skolan för att uppnå kunskapsmålen och må bra. Mats Wiking har även frågat mig hur jag tänker förbättra samverkan mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att barn med NPF ska slippa falla mellan stolarna.

Enligt skollagen (2010:800) ska det i utbildningen tas hänsyn till barns och elevers olika behov (1 kap. 4 §). Elever som till följd av funktionsnedsättningar har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 §).

Jag och regeringen instämmer i att mer behöver göras för att alla elever ska få en lyckad och bra skolgång. Dagens läroplaner har omfattande krav på abstrakt tänkande, reflektion, analys och självständigt arbete, vilket för många elever innebär betydande svårigheter. Därför driver regeringen flera stora reformer för att återuppbygga en stark kunskapsskola med bland annat läroplaner som är bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling och särskilda förutsättningar.

I betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) lämnar Läroplansutredningen förslag om att läroplaner och kursplaner för grundskolan och motsvarande skolformer ska anpassas bättre efter barns kognitiva utveckling och olika kognitiva förutsättningar, vilket kan skapa bättre förutsättningar för elever med NPF-diagnoser. Utredningen föreslår även ett ökat fokus på grundläggande kunskaper och mer lärarledd utbildning. Regeringen beslutade den 18 december 2025 att ge ett uppdrag till Statens skolverk om att utifrån Läroplansutredningens betänkande ta fram förslag på nya läroplaner, inklusive kursplaner (U2024/02427).

I delbetänkandet Förbättrat stöd i skolan (2025:44) föreslår Utredningen om en förbättrad elevhälsa att stödundervisning ska införas tillsammans med bland annat obligatoriska standardiserade tester som kan bidra till att vi tidigt identifierar elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning. I november 2025 tog regeringen emot slutbetänkandet En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) av samma utredning. Utredningen lämnar i slutbetänkandet bland annat förslag som syftar till att underlätta samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.