Fru talman! Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på att fler elever och föräldrar inte får ta del av ett traditionellt luciafirande och om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stärka luciafirandet i skolorna.

Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 22) är skolans uppdrag bland annat att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Enligt läroplanen är utbildning och fostran i djupare bemärkelse en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Samtidigt fastslås det att den undervisning som ges ska vara icke-konfessionell.

Luciafirandet kan ses som en del av det svenska kulturarvet och kan därför uppmärksammas som en kulturell tradition på skolorna. Det är samtidigt upp till varje skola och dess huvudman att avgöra hur utbildningen ska bedrivas enligt gällande författningar. Således beslutar de om luciafirande ska genomföras eller inte.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen, som en del av ett omfattande reformarbete för att förbättra hela skolsystemet, arbetar för att skolan ska få nya läroplaner med en tydligare kunskapsinriktning. Inom ramen för den processen beslutade regeringen den 18 december 2025 om ett uppdrag till Skolverket om att förbereda för en tioårig grundskola med nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan (U2025/02427). I uppdraget ingår bland annat att Skolverket utifrån Läroplansutredningens förslag i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) ska ta fram förslag på nya läroplaner, inklusive kursplaner, som regeringen sedan ska besluta om.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tror också att många har något kärt minne från något luciafirande, kanske när man gick i skolan eller fick lussa på något äldreboende. Kanske har man också sett förskolebarn i sina små pepparkaksdräkter försöka hålla takten. Detta är en viktig del av det svenska kulturarvet.

Kulturarv och traditioner är en del av skolans uppdrag men ska alltid förmedlas inom ramen för skollagens krav på icke-konfessionell utbildning och undervisning.

Det är naturligtvis olyckligt om skolor helt och hållet avstår från traditioner och gemenskapsskapande aktiviteter på grund av lärarbrist, tidsbrist eller andra hinder. För att verksamheten i skolan ska hålla hög kvalitet är det av stor vikt att fler personer vill arbeta inom förskolan och skolan, exempelvis som musiklärare. Likaså är det viktigt att de lärare som i dag arbetar i skolan trivs och vill fortsätta inom sitt yrke så att det inte väljs bort för att man känner stress eller tidsbrist.

Skolan är och kommer att förbli en av regeringens främsta prioriteringar. Regeringen arbetar med många och omfattande åtgärder för att förbättra den svenska skolan och öka läraryrkets attraktivitet. Bland annat har regeringen beslutat om en ny läroplan, som jag nämnde i interpellationssvaret, som ska göra det tydligare vad man ska lära sig och när samt stödja lärare i deras uppdrag. Vi inför ett nytt betygssystem, ökad trygghet och studiero, ett nytt stödsystem, reglerad tid för undervisningsuppdraget och höjd kvalitet på lärarutbildningen.

Allt detta gör vi just för att skolan ska kunna vara det där kittet som håller ihop samhället – en skola där alla barn får samma möjligheter och ingen lämnas efter och där man får med sig ett bagage som är viktigt både inför fortsatt utbildning och som en guide i livet.

Fru talman! Inledningsvis vill jag bara säga att jag är glad att fler vill debattera skolan, så välkommen in i skoldebatten!

Som jag nämnde är det skolans rektor och huvudmännen som avgör hur utbildningen och undervisningen ska utformas och bedrivas i enlighet med de bestämmelser som vi lägger fast. Det gäller även traditioner på skolan, exempelvis luciafirandet.

I dagsläget finns det inga planer på att ändra detta genom bestämmelser på nationell nivå. Jag vill dock uppmärksamma ledamoten på att vi gör jättestora förändringar av svensk skola, inte minst när det gäller läroplaner och kursplaner, som kommer att vara avgörande för att få en större likvärdighet och därmed också rättvisa i våra skolor.

Jag instämmer med ledamoten i att skolan är nyckeln till integration. Det har varit avgörande för den här regeringen att tydligt påvisa att de går hand i hand. Om vi lyckas väl med eleverna i skolan och inte lämnar någon efter kommer vi också att lyckas med integrationen så att barn inte hamnar i utanförskap.

Då är det skolans olika delar som är avgörande. Det kan gälla förmedlandet av traditioner eller gemenskapsbyggande aktiviteter, men en avgörande del är såklart också lärandet, vad som händer i klassrummet.

Där går det inte att komma ifrån att det mest avgörande är att vi får fler som vill bli lärare och vara med och ta ansvar för nästa generation som ska ta sig an Sverige. Då kommer de reformer och förändringar vi gör att vara avgörande, inte minst när det gäller läraryrket. Det kommer även att gälla exempelvis musiklärare.

Att reglera undervisningsuppdraget och höja kvaliteten på lärarutbildningen kommer också att ge stöd för både lärare och rektorer att inte bli stressade av sådana här traditioner och gemenskapsbyggande aktiviteter utan snarare omfamna dem och göra tid för dem.

Avslutningsvis ska vi komma ihåg att det faktiskt är möjligt att ha luciafirande på skolor, vilket många skolor i dag också har. Dock behöver vi som sagt ta oss an grundproblemet. Om man i dag avstår från luciafirande på grund av tidsbrist, lärarbrist eller andra hinder är det naturligtvis olyckligt, och då är det detta grundproblem som vi behöver hantera.

Fru talman! Det är glädjande att vi är överens om att kulturarv och tradition är en viktig del av skolans uppdrag. Även om jag kan förstå att man kan känna frustration är det pågående arbete jag har nämnt med läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer avgörande. Det kommer i dessa läroplaner att bli mycket tydligare när man ska lära sig vad. Det kommer också att bli tydligare vad elever ska lära sig och i vilka ämnen. Huruvida det kommer att påverka vad eleverna exempelvis ska lära sig i musiken som kan vara kopplat till luciafirande är för tidigt att säga. Just nu pågår arbetet med att ta fram kursplaner utifrån de läroplaner regeringen har beslutat.

Jag är glad över att vi nu ser till att stärka det uppdrag som kommer att vara avgörande för integrationen i alla våra skolor. I dag finns inget som säger att man inte kan genomföra ett luciafirande i skolor. Jag tycker att vi ska komma åt grundproblemet om skolor väljer bort luciafirandet av tidsbrist eller för att det inte finns tillräckligt många lärare. Även om det kan kännas frustrerande att det inte går fortare att ändra läroplanerna, så att de ska ha ett bättre fokus på elevens kunskapsutveckling, kommer det att ta tid att få fler att välja läraryrket och få fler att stanna i yrket.

Vi gör det som är nödvändigt nu för att man förhoppningsvis inte ska behöva ha denna debatt i framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.