Mats Persson

Fru talman! Tack, frågeställaren, för frågan! Det är naturligtvis ett problem att vi har så stor variation i arbetslösheten i Sverige. Det är uppenbart att vissa delar inte har hängt med i den industriella omvandling som vi har sett ske inte minst i norra Sverige, där det nu finns väldigt mycket lediga jobb och industrin går starkt. Det finns delar av landet som inte har hängt med i detta.

Det viktigaste vi kan göra i det här läget är naturligtvis att se till att ekonomin börjar blomstra och att de ekonomiska hjulen snurrar fortare. Det kommer också att innebära att arbetslösheten kommer att minska och att vi får minskade regionala skillnader i vårt land.

Fru talman! Tack, Adrian Magnusson, för frågan, och tack för ditt engagemang i de här frågorna! Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, där vi har sett chockhöjd inflation och väldigt höga räntor, vilket naturligtvis har lagt en våt filt över den svenska ekonomin och också märks på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Låt mig komplettera frågeställarens bild något med att säga att det i dag finns 120 000 utbildningsplatser. Det är 120 000 svenskar som kommer att kunna gå en yrkesutbildning som leder till ett jobb i vården, i industrin eller i något av alla de bristyrken där man just nu skriker efter folk. Just nu ger vi fler människor möjlighet att utbilda sig till ett arbete.

Det är naturligtvis väldigt viktigt att alla gör sitt yttersta för att söka jobb och gå de utbildningar som nu erbjuds. Men vi ser också att konjunkturen vänder långt borta vid horisonten.

Fru talman! Tack till frågeställaren för en väldigt viktig fråga! Den handlar om att vi i Sverige måste ha ordning och reda på arbetsmarknaden. Vi vill inte ha en arbetskraftsinvandring som innebär att människor utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Det har vi dessvärre sett de senaste 10-15 åren.

Samtidigt vill vi att högkompetent arbetskraft - arbetskraft som Sverige behöver - på ett enklare sätt än i dag ska kunna komma hit. Det vi gör från regeringens sida är att strama åt reglerna så att de omöjliggör att människor från andra länder utnyttjas. Vi gör det även enklare och mer attraktivt för högkompetent arbetskraft att komma till vårt land. Det är människor som vill skapa sig en ny framtid, bidra till vår välfärd och bygga välstånd i Sverige.

Fru talman! Tack, Ciczie Weidby, för en utmärkt fråga!

Sverige är ett speciellt land. Vi har en egen arbetsmarknadsmodell där parterna tar väldigt stort ansvar för att se till att löntagare i Sverige får standardförbättringar och reallöneförbättringar. Man har ett ansvar för att se till att vi inte har för många strejker i Sverige. Man tar ett ansvar för att se till att arbetsmiljön fungerar bra på arbetsplatser och så vidare.

Det är en viktig del i den svenska modellen att parterna tar sitt ansvar. De har också fått mycket frihet från politikerna för att göra detta. Det är en modell som har tjänat Sverige väldigt väl.

Det finns även möjlighet att överklaga till domstol, och det har man gjort i det här fallet. Det är naturligtvis viktigt att domstolsprocessen får ha sin gång så att vi har ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Tack till Serkan Köse för initiativet till debatten! Det är tydligt att det finns ett vägval i svensk politik, och det handlar om den socialdemokratiska bidragslinjen mot den borgerliga regeringens arbetslinje. Det finns ett vägskäl som handlar om att tro på storskaliga socialistiska lösningar där man alltid tror på det statliga kontra att man, som undertecknad, tror på att det är småföretagare och hårt arbetande människor som bygger vårt samhälle starkt och att det är genom arbete vi lägger grunden till välfärd.

Det finns en stor ideologisk skiljelinje mellan dem som tror på olika typer av påhittade utbildningsformer eller arbetsmarknadspolitiska program och dem som tror på riktiga yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb i bristyrken. Det är det sistnämnda som regeringen driver och tror på. Det finns en tydlig skiljelinje i svensk politik, och den blir väldigt tydlig också för väljarna.

Det viktigaste är dock att regeringen är beslutsam om att vi ska trycka tillbaka arbetslösheten och att fler människor ska kunna försörja sig själva. Det bygger på att vi ställer höga krav på människor. Man ska lära sig svenska språket, och man ska göra allt man kan för att försörja sig. Man får många utbildningsmöjligheter i vårt land, inte minst genom yrkesutbildningar. Vi ser till att den som jobbar och sliter får sänkt skatt så att det alltid lönar sig bättre att jobba än att leva på bidrag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag noterar ett mönster i den här debatten som i så många andra debatter: När den som lyssnar inte får höra det som hen önskar få höra är svaret att det inte kommer några förslag.

Sanningen är den att det är de förslag som den borgerliga regeringen lägger fram som Socialdemokraterna inte tycker om. När vi nu sänker skatten kommer de som jobbar i Sverige vid nästa löneutbetalning i slutet av januari att få behålla mer pengar i plånboken. Vi sänker skatten för alla människor som jobbar i Sverige. Det är att stärka arbetslinjen, och det röstar Socialdemokraterna nej till.

Vi höjer kraven på människor som är arbetslösa. Det röstar Socialdemokraterna nej till. Vi ser till att fler människor får en möjlighet att gå en yrkesutbildning som leder till ett riktigt jobb. Det kritiserar Socialdemokraterna.

På punkt efter punkt lägger vi nu om politiken, där vi har en utgångspunkt som är icke-socialistisk. Vi tror att det är enskilda människor och enskilda företag och företagare som skapar jobb i Sverige. Det är när vi ser till att vi har en ekonomisk politik med låga räntor och en växande ekonomi där man känner framtidstro som man vågar anställa människor. Det är hårt arbetande människor som försörjer sig själva genom ett arbete som får en skattesänkning, för det ska alltid löna sig bättre att jobba än att leva på bidrag.

Detta är en inriktning som Socialdemokraterna alltid är emot, i varje läge. Det är inte konstigt. Vi har olika uppfattningar. Men det är tydligt att vi nu har en ny politik i Sverige som steg för steg kommer att se till att vi pressar tillbaka arbetslösheten.

Fru talman! Tack, Jonathan Svensson och Serkan Köse, för era utmärkta inlägg och för ert engagemang i den här typen av frågor!

Det är uppenbart att det finns en tydlig ideologisk skillnad i synen på vad som bygger Sverige starkt. Vi må ha samma engagemang för att trycka tillbaka arbetslösheten och få fler människor i jobb; jag tvivlar inte på att Socialdemokraterna har ett starkt engagemang för detta. Men våra vägar för att nå dit är väldigt olika.

När jag lyssnar på Socialdemokraterna blir det väldigt tydligt att ni inte ser de stora reformer som vi gör just nu när det handlar om att ställa högre krav på människor. Vi vill att människor ska ta ett större eget ansvar för att hitta arbete, och vi ger stora möjligheter genom att se till att det finns många olika utbildningsmöjligheter runt om i vårt land.

En väldigt hög andel av dem som inte har ett jobb är födda i ett annat land och har invandrat till Sverige. Därför är det viktigt att vi de kommande åren för en stram invandringspolitik där vi får färre asylsökande till Sverige - gärna mer högutbildad och högkvalificerad arbetskraft, men vi vill ha färre asylsökande som kommer just till Sverige. Sverige kan inte ta lika många som andra länder i Europa kan göra. Vi behöver också ha en kravbaserad integrationspolitik, där vi ställer krav på att man lär sig svenska språket. Man ska heller inte kunna leva på bidrag år efter år.

Jag noterar att Socialdemokraterna inte tycker om den politiken, och det är inte så förvånande eftersom vi under åtta år såg dem fortsätta i samma invanda hjulspår med förödande effekter, det vill säga stora integrationsproblem och en arbetsmarknad som lämnade väldigt många människor utanför.

Regeringen vänder nu den utvecklingen. Vi lägger fram förslag efter förslag som handlar om fler utbildningsplatser, att se till att arbetslinjen fungerar bättre och att ställa högre krav på människor. Det är rimligt att man lär sig svenska om man bor i Sverige, och det är orimligt att man kan leva på bidrag år efter år utan att göra en motprestation.

Vi ändrar allt detta, och det är en viktig reform för att pressa tillbaka arbetslösheten.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska arbetslösheten och förbättra situationen för de långtidsarbetslösa.

Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, men under 2025 väntas en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden. Den sammantagna bilden är att lågkonjunkturen dröjer sig kvar men att den ekonomiska återhämtningen är i sikte. Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden. Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, reformer för en ökad tillväxt och att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.

Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa och att prioritera kostnadseffektiva åtgärder, insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. I 2025 års budgetproposition gör regeringen satsningar som innebär sänkt skatt på arbete samt omfattande satsningar på utbildning. Regeringen har också ökat Arbetsförmedlingens resurser för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande. Regeringen har en bra grund för att möta arbetslösheten och följer och analyserar hela tiden utvecklingen på arbetsmarknaden för att kunna föra en effektiv arbetsmarknadspolitik, vars insatser ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

Fru talman! Tack, Eva Lindh, för interpellationen!

Jag håller med om att det är viktigt att vi i bred enighet gör det vi kan för att pressa tillbaka arbetslösheten, få igång ekonomin och se till att den svenska tillväxten ökar. En bra förutsättning för det är att räntorna nu sjunker väldigt kraftigt, väldigt snabbt. Det gör att företag kommer att investera och anställa, och hushållen kommer att börja konsumera i högre utsträckning. Detta kommer att pressa tillbaka arbetslösheten.

Vi behöver se till att fler människor har möjlighet att gå en utbildning. Vi behöver också se till att vi har en skola som har högre förväntningar på eleverna, ordning och reda och tydliga kunskapskrav, där lärarna har befogenhet att agera i klassrummet mot stökiga elever och där den som behöver få mer hjälp kan få mer hjälp. På det sättet kan vi också pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten, för skolan är det viktigaste för att en ung människa ska kunna försörja sig själv och hitta ett arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till interpellanterna för era inlägg!

Vi hade en liten debatt före pausen, och debatten om ungdomsarbetslöshet är viktig därför att det är ett växande problem. Vi ser att arbetslösheten ökar och att sysselsättningen minskar därför att vi är inne i en lågkonjunktur. Inte minst bland många av de unga människor som inte kommer in på arbetsmarknaden, som inte får in en första fot i samhället och som inte kan försörja sig själva är detta naturligtvis ett väldigt stort problem. Det är därför regeringen vidtar många olika åtgärder för att förbättra sysselsättningen och trycka tillbaka arbetslösheten.

Tillsammans med Riksbanken har regeringen bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik som gör att vi nu ser att räntorna sjunker, vilket gör att de ekonomiska motorerna kommer igång. Parallellt med det har regeringen gjort stora investeringar i utbildning, inte minst när det gäller yrkesutbildningar. Under det här året kommer 120 000 svenskar att kunna gå en yrkesutbildning. Det finns gott om möjligheter att utbilda sig inom flera av de bristyrken vi ser i det svenska samhället. På punkt efter punkt genomför nu regeringen en rad olika reformer för att förbättra ekonomin, få ned räntorna och se till att det finns möjligheter för svenskar att utbilda sig och ta de lediga jobb som finns.

Småföretagare runt om i vårt land - i Sjuhäradsbygden, i Östergötland eller någon annanstans - skriker efter kompetent arbetskraft men kan inte hitta det eftersom alltför många lämnar skolan utan fullständiga betyg och eftersom vi har haft för få yrkesutbildningar i Sverige. Nu gör regeringen historiskt stora satsningar som skapar väldigt stora möjligheter för väldigt många människor, inte minst ungdomar.

Herr talman! Tack, deltagarna i interpellationsdebatten, för era inlägg!

Det är helt klart så att Sverige är ett land att vara stolt över. Sverige är ett land där folk jobbar, där vi har en mycket hög sysselsättningsgrad, där kvinnor inte är hemmafruar utan står till arbetsmarknadens förfogande men där matchningen mellan arbetsgivarna och arbetstagarna inte fungerar fullt så bra som den borde.

Ett grundproblem är att för många unga människor lämnar skolan utan fullständiga betyg. Om man inte har gymnasiebehörighet är det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det är därför som regeringen lägger om utbildningspolitiken - för att på så sätt få fler unga att vara rustade för de krav som samhället och arbetsmarknaden ställer. Det är också därför som regeringen satsar stora pengar på yrkesutbildningar. Det här året kommer det att vara ungefär 120 000 platser på våra yrkesutbildningar runt om i Sverige.

Samtidigt har vi - och har haft - en mycket, mycket tuff ekonomisk situation. Vi är inne i en lågkonjunktur med höga räntor och med en svår omvärld. När vi nu ser att räntorna faller, eftersom regeringen och Riksbanken tillsammans har bedrivit en ansvarsfull politik, ser vi också hur småföretagare de kommande åren kommer att ha mer råg i ryggen när det gäller att anställa och att även anställa unga människor så att de kan få sitt första jobb och etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället.

Men min tydliga uppmaning till alla Sveriges ungdomar som inte har ett arbete och som vill jobba är: Ta de möjligheter som finns! Det finns gott om utbildningsmöjligheter i vårt avlånga land. Det finns goda möjligheter att utbilda sig till yrken och till lediga jobb, som gör att du kan försörja dig själv och stå på egna ben.

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag anser att ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett problem och om jag avser att vidta några åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten.

Unga är en konjunkturkänslig grupp på arbetsmarknaden och riskerar därmed att bli arbetslösa tidigt i en ekonomisk nedgång. Samtidigt har unga med fullföljd gymnasieutbildning ofta ett bra utgångsläge på arbetsmarknaden när konjunkturen vänder uppåt. Enligt regeringens senaste prognos i december 2024 kan en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden påbörjas redan under 2025.

Unga i åldern 16-24 år som har varit arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst tre månader under en fyramånadersperiod kan erbjudas en plats i jobbgarantin för ungdomar. Inom programmet erbjuds olika typer av insatser och stöd, till exempel arbetspraktik, arbetsträning, studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadsutbildning.

Den enskilt viktigaste insatsen för ungdomar för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är dock utbildning, eftersom det stärker individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har gjort satsningar på fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen för att förbättra tillgången till utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete. Regeringen har en bra grund för att möta ungdomsarbetslösheten, och jag kommer att fortsatt noga följa frågan.

Fru talman! Tack till Sofia Amloh för debatten!

Det är uppenbart att vi tycker lite olika om vilka verktyg vi ska använda. Regeringen tyckte inte att de extratjänster som Socialdemokraterna införde fungerade eftersom de inte ledde till att människor kunde stå på egna ben och försörja sig själva.

I stället har vi en kravbaserad integrations- och arbetsmarknadspolitik som ger människor möjligheter men som också innebär att vi har mycket höga förväntningar på människor. Man kommer inte att kunna leva år efter år på bidrag utan att göra en motprestation. Det är en linje som har oerhört stort folkligt stöd och som vi vet kommer att leda till påtagliga effekter både för den enskilde och för samhället och de skattebetalare som finansierar välfärdsstaten.

Vi ser nu hur det ljusnar vid horisonten och hur sysselsättningen kommer att öka och arbetslösheten minska längre fram. Lågkonjunkturen är mer utdragen, och regeringens politik är mycket tydlig. Vi stimulerar hushållen. Alla svenskar som arbetar får en skattesänkning som tillsammans med räntesänkningar innebär att hushållens köpkraft kommer att stärkas påtagligt. 120 000 svenskar kommer nästa år att kunna gå en yrkesutbildning som leder till riktiga jobb och som även löser välfärdens och företagens kompetensbrister.

Detta är en politik som steg för steg gör Sverige starkare. Den förstärker sysselsättningen och pressar tillbaka arbetslösheten. Det är en politik där arbetslinjen är stark och där vi har rättigheter men också mycket tydliga skyldigheter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag förstår faktiskt inte riktigt vad det är vi debatterar. Jag håller mer eller mindre med om allting Sofia Amloh sa.

Vi ska ha ett samhälle där man får möjligheter: Man får möjlighet att vara på en arbetsplats, gå en praktik eller få en förberedande insats, för att sedan kunna ta ett arbete.

Allt det som Sofia Amloh beskrev är det som sker i Sverige just nu. Människor erbjuds väldigt många utbildningsmöjligheter i vårt land. Om de inte har förutsättningar att ta ett jobb utan subvention erbjuds de ett jobb med subvention.

Det är faktiskt så att regeringen lägger mer pengar på subventionerade anställningar än vad Socialdemokraterna gör. Utöver det ger vi mer pengar till Arbetsförmedlingen för att den ska kunna ha fler förberedande insatser.

Jag är lite förbluffad. Ledamoten borde vara nöjd med det som sker eftersom det mer eller mindre är precis i linje med exakt det som Sofia Amloh beskrev. Det är någonting jag inte förstår, och jag vill gärna förstå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller kvinnor och insatser är det otroligt komplext. Hur kommer det sig att vi har en jämställdhetsproblematik i de arbetsmarknadspolitiska insatserna? Hur kommer det sig att vi inte får fler framför allt utrikesfödda kvinnor att gå olika typer av utbildningar?

Jag misstänker att det har att göra med regelverket om barnafödande. Därför ändrar vi det nu så att det blir mer tillåtande och underlättar för kvinnor som är föräldralediga att också kunna behålla möjligheten att få gå en utbildning.

Men det finns uppenbarligen också strukturer. Inte minst när det handlar om människor som kommer från andra länder som kulturellt ligger långt ifrån den nordiska välfärdsmodellen är det uppenbarligen så att det finns värderingar och normer som vi behöver arbeta med för att komma längre fram.

Fru talman! Det är riktigt att arbetslösheten stiger. Jag tror att det är viktigt att vi är snälla mot varandra och ärliga med att det är ett problem som vi har haft länge i Sverige.

Vi har en strukturell arbetslöshet med grupper som står mycket långt från arbetsmarknaden, ofta från utomeuropeiska länder. Den tidigare socialdemokratiska regeringen förlorade valet för att man inte lyckades hantera det på ett klokt sätt.

Den här regeringen har bestämt sig för att ta frågan på allra största allvar. Vi kommer att se till att man inte kan gå på bidrag år efter år utan att göra en motprestation. Det kommer att vara mycket höga krav. Vi erbjuder utbildningar, men vi kommer att ha höga förväntningar på alla människor.

Att arbetslösheten just nu stiger hänger naturligtvis ihop med den inflationschock som startade efter Putins invasion i Ukraina, de chockhöjda räntorna och den svaga europeiska ekonomin.

Nu gör regeringen stora insatser för att få de ekonomiska hjulen att snurra snabbare och på det sättet få upp sysselsättningen så att arbetslösheten sjunker.

Men jag tycker att vi ska vara ärliga och också säga att det sker saker som är utom både Socialdemokraternas och regeringens kontroll som ställer vårt land inför nya frågor som vi måste hantera på ett klokt och bra sätt. Jag hoppas kunna göra det i så bred politisk enighet som det bara är möjligt.

Fru talman! Låt mig börja med att tacka Sofia Amloh för interpellationen och för hennes inlägg. Hennes engagemang i de här frågorna är glädjande att ta del av. Jag tycker att det är viktigt att det finns ledamöter i riksdagen som lyfter de här frågorna, inte minst kopplat till jämställdhet.

Det är ingen hemlighet att Liberalerna och Socialdemokraterna har olika syn på hur jobbpolitiken ska utformas. En bärande idé i regeringens politik är att vi tror på utbildningar som leder till riktiga jobb som löser de kompetensbrister vi ser på arbetsmarknaden och i samhället. Det är kopplat till välfärdens behov och också kopplat till den gröna omställningen och industrins behov.

Regeringen tycker att det är viktigare än att bedriva en arbetsmarknadspolitik där man riskerar att ha program eller insatser som inte leder till riktiga jobb. Om man tar exemplet med extratjänster vet vi att det var en insats där väldigt få människor gick från den insatsen till ett jobb där de försörjde sig själva och stod på egna ben. Den borgerliga regeringens inriktning är att vi vill ha yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb. Det är fokus för regeringens arbete.

Det är också viktigt att säga att Sverige är ett samhälle där man får väldigt många möjligheter. Det är inte så att vi inte har gott om möjligheter. Man får utbilda sig flera gånger, och man får ersättning från samhället.

Men man har också skyldighet att stå till arbetsmarknadens förfogande och göra sitt yttersta för att försörja sig själv och på det sättet skaffa sig ett jobb. Det är ett samhälle som präglas av rättigheter men som också präglas av skyldigheter.

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att arbetsmarknadsinsatserna både ökar i antal och blir mer varierande, i syfte att stärka sysselsättningen och förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden.

Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa samt prioritera kostnadseffektiva åtgärder, insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. Höga krav ska ställas på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser. Bland åtgärder som redan vidtagits vill jag framhålla ökade resurser till Arbetsförmedlingen för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande samt ett uppdrag till Tillväxtverket att genomföra insatser som stimulerar kvinnors entreprenörskap och företagande. Vidare har ett flertal myndigheter fått i uppdrag att genomföra en myndighetsgemensam plan för att fler utrikes födda kvinnor ska etablera sig på arbetsmarknaden.

Regeringen har i årets höstbudget, som börjar gälla vid årsskiftet, föreslagit att 900 miljoner kronor tillförs regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux, vilket innebär cirka 11 000 fler utbildningsplatser, samt att en betydande resursförstärkning till Arbetsförmedlingen görs för stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov. Vad gäller jämställdhet på arbetsmarknaden vill jag understryka att regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Jonathan Svensson för interpellationen och för en givande och välkommen debatt.

Sverige är ett fantastiskt land. Vårt samhälle bygger på rättigheter och skyldigheter. Det bygger på möjligheter men också att man gör sin plikt.

Det finns få länder i världen där man i skolan eller i utbildningssystemet kan få en första chans, en andra chans, en tredje chans, en fjärde chans och en femte chans att testa olika utbildningar och olika yrken. I regel betalar man inte någonting i Sverige. Samhället bekostar utbildningen. Det finns få länder i världen där man har så stora möjligheter att få testa sig fram och misslyckas och få utbilda sig genom hela livet. Dessutom betalar skattebetalarna kalaset. Det är fantastiska möjligheter.

Men man har också skyldigheter. Det är ju detta arv i Socialdemokratiska arbetarepartiet som har eroderats och inte längre finns kvar. Det är med sorg jag noterar att Socialdemokratiska arbetarepartiet har blivit ett bidragsparti. Varje gång den här borgerliga regeringen lägger fram förslag om att ha högre förväntningar på svenska folket och våra medmänniskor röstar Socialdemokraterna nej.

Är det rimligt att år efter år leva på bidrag utan att göra en motprestation? Är det rimligt att vi i Sverige 2024 kan ha människor som år efter år blir försörjda av andra människor i samhället och inte gör någonting för att få det bidraget? Jag tycker inte det. Därför ändrar nu regeringen på den bidragspolitik vi haft i Sverige under alldeles för många år. Det är inte en dag för tidigt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig vara tydlig: Regeringen gör inga neddragningar inom jobbpolitiken. Däremot har vi en annan principiell syn, eller åtminstone en annan verklighetsuppfattning, på vilka slags utbildningar vi vill satsa på. Vi har ett väldigt stort fokus på yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb och som är riktade till de branscher och sektorer som i dag upplever att det är oerhört svårt att hitta kompetent arbetskraft. Vi ser till att utbilda människor till exakt dessa sektorer och branscher.

Eftersom regeringen vill satsa på yrkesutbildningar innebär det att vi har valt att minska volymerna inom andra typer av arbetsmarknadsutbildningar. Jag skäms inte över denna prioritering, utan tycker att den är helt rimlig i ett läge där välfärden och den gröna omställningen har stora behov och då vissa företag skriker efter kompetens och har gjort så under väldigt många år. Hela utgångspunkten att man kan lära sig på jobbet eller gå en utbildning helt eller delvis på en arbetsplats, lära sig de sociala koderna och framför allt lära sig hantverket är otroligt viktigt för mig.

Fru talman! Jag tror inte att Socialdemokraterna har problem med att det kommer för få politiska förslag. När jag ser Socialdemokraternas agerande tolkar jag det som att de helt enkelt inte gillar de förslag som regeringen lägger fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När regeringen lägger fram förslag om en ny a-kassa som skärper kraven på de arbetslösa, eftersom samhällskontraktet bygger på det, röstar Socialdemokraterna nej. När vi röstar för arbetslinjen genom att sänka skatten för alla som arbetar röstar Socialdemokraterna nej. När vi vill höja kraven på bidragstagare röstar Socialdemokraterna nej. Min analys är att det inte är aktiviteten eller regeringen som Socialdemokraterna har problem med, utan det är att de helt enkelt inte håller med om de förslag som vi lägger fram - fair enough!

Vi kommer från olika ideologisk bakgrund och har olika syn på hur vi vill att samhället ska vara. Vi har olika visioner. Det har jag inga problem med. Men låt oss vara ärliga med er problembild: Ni vill ha en annan politisk inriktning och har röstat emot de förslag som handlar om att ställa hårdare krav på människor, ha en kravbaserad jobbpolitik och ha en politik där det lönar sig bättre att jobba än att leva på bidrag.