Mats Persson

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten och ledamoten för era frågor och debattinlägg.

Det är välkommet att vi kan ha en debatt i kammaren där vi inte beskyller varandra för att vara onda eller där den ena sidan ska vara den goda och den andra den onda. Vi vill i mångt och mycket samma sak, det vill säga få ett samhälle där människor jobbar. Sedan har vi olika verktyg och olika ideologiska utgångspunkter för att nå dit. Men låt oss ha respekt för att vi tycker olika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till att börja med vill jag understryka att Sverige är ett land att vara stolt över. Vi har väldigt hög sysselsättning. Vi är ett land där vi inte har hemmafruar. Kvinnor i Sverige jobbar i stor utsträckning, vilket gör att vi har en i grund och botten väl fungerande arbetsmarknad.

Just nu har vi ett utmanande läge därför att konjunkturen är utdragen. När den här regeringen tillträdde ärvde vi en inflation på 10 procent, vilket innebar att Riksbanken och många andra centralbanker fick höja räntorna. Det har lagt en våt filt över hushållen. Därmed har sysselsättningen gått tillbaka och arbetslösheten ökat.

Detta märks inte minst genom att det blir något svårare för ungdomar att få in en fot på första jobbet när det är lågkonjunktur och företagen inte anställer.

Viktigast i det här läget är att se till att de ekonomiska hjulen snurrar fortare och att företagen anställer. Vi behöver se till att det finns en framtidsoptimism och ekonomiska möjligheter för alla våra småföretagare och storföretag runt om i vårt avlånga land att anställa människor, inte minst ungdomar och inte minst i de branscher som traditionellt sett erbjuder många instegsjobb för unga människor. Jag tänker på hotell och restaurang och handel, för att ta två exempel som har varit mycket påverkade av konjunkturläget och de höga räntorna.

Nu ser vi att räntorna faller tillbaka. Riksbanken aviserade så sent som i dag att man sänker reporäntan ytterligare en gång.

Tillsammans med det vidtar regeringen och finanspolitiken stora insatser när det gäller att satsa på utbildning. Nästa år har vi 120 000 platser på yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb. Det finns stora möjligheter för den som vill och har behov av att utbilda sig att göra det nästa år. De har sällan varit större.

Fru talman! Det är också viktigt att vi har höga förväntningar på människor, oavsett om man är ung eller gammal. Vårt samhällskontrakt bygger på att den som kan försörja sig gör det. Och den som finansierar välfärdssamhället genom att gå till jobbet varje dag ska känna att de som inte jobbar gör sitt yttersta för att faktiskt ta ett arbete, söka arbete och gå utbildningar. Samhället ska präglas av höga förväntningar på våra medmänniskor, inte minst på arbetslösa.

Om jag får ha en liten randanmärkning är det väl ändå viktigt att säga att den här regeringen tror att vi behöver ha en aktiv politik som ger möjligheter att gå utbildningar. Vi tror på utbildning. Det är viktigt för den enskilda, och det är viktigt för samhället. Vi tror att det är den viktigaste vägen framåt. Den här bilden, som man har försökt sätta, av att vi inte har höga ambitioner på det området är helt fel. Det är precis tvärtom.

Herr talman! Jonathan Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända utvecklingen när det kommer till den stigande ungdomsarbetslösheten.

Den ökade arbetslösheten bedöms minska ungdomars möjligheter att få arbete. Unga i åldern 16-24 år som har varit arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst tre månader kan i dag erbjudas en plats genom jobbgarantin för ungdomar. Inom programmet erbjuds olika typer av insatser och stöd, till exempel praktik, arbetsträning, studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadsutbildning.

Herr talman! Den enskilt viktigaste insatsen för att ungdomar långsiktigt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden är dock utbildning. Utbildning av hög kvalitet stärker också individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och gör det möjligt att ta till vara allas kompetens.

De satsningar som gjorts på fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen förbättrar tillgången till utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiestöd, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning inom komvux, så kallat yrkesvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux. Satsningarna är avgörande både för Sveriges konkurrenskraft och för de individer som får bättre möjligheter att komma i arbete.

Herr talman! Tack till Sara Gille för en utmärkt och mycket angelägen fråga!

Vi har en utveckling av parallellsamhällen i Sverige. Där finns det områden med mycket stark social kontroll, och inte minst kvinnor kommer i kläm på grund av klanstrukturer och hedersförtryck som gör att alla inte får leva ett liv i frihet.

Det är helt avgörande att alla myndigheter i kontakten med människor med rötter i andra länder inte utövar kulturrelativism utan är mycket tydliga med att liberala, demokratiska värderingar gäller i Sverige och att man förväntas leva upp till den svenska demokratin. Alla människor har rättigheter i Sverige men också skyldigheter. En sådan rättighet är att kvinnor har rätt att leva ett liv i frihet med samma möjligheter som män har.

Herr talman! Jag tackar Saila Quicklund för en utmärkt fråga.

Det handlar om legitimitet för hela vårt samhälle. Det är alla som går upp tidigt på morgonen och även i mörker och rusk envetet går till sina jobb i exempelvis vård eller skola eller till sina företag som bygger vårt samhälle, och dessa människor förtjänar och förväntar sig att alla som inte arbetar ändå gör sitt yttersta för att försörja sig själva.

Alla kan inte leva på bidrag, men alla kan bidra med något. Vi tror att alla människor kan växa genom höga förväntningar, och vi accepterar inte att människor år efter år lever på bidrag utan att göra en motprestation.

Regeringen går nu fram med nya förslag som handlar om att ställa högre krav på människor som lever på bidrag, för alla kan vara med och bidra till vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Sara-Lena Bjälkö för en utmärkt fråga.

Det här är en verksamhet som får växande betydelse i ett Sverige där regeringen vill att yrkesutbildningar ska bli viktigare. Vi bygger nu ut antalet platser mycket kraftigt, för vi tror helt enkelt att unga men också vuxna lär sig på en arbetsplats, på jobbet, och behöver mycket praktiska inslag i sin utbildning. Det handlar inte bara om teoretiska kunskaper utan också om praktiska kunskaper.

Idén om lärlingssystem och idén om att man kan få ett "riktigt" jobb genom att man går en utbildning som ligger nära arbetsmarknaden är väldigt viktig. Just därför är det viktigt att vi har kontroll på systemen och att fusk och oegentligheter kan tas om hand. Våra myndigheter, Skolinspektionen med flera, arbetar intensivt för att höja kvaliteten och se till att den här typen av avarter i systemet försvinner.

Herr talman! Jag tackar Ciczie Weidby för frågan.

Jag tror att vi här i riksdagen, brett över partigränserna, delar synen att det är viktigt att fler människor får ett jobb att gå till och att vi i bred gemenskap - brett över de politiska blockgränserna - kan hitta lösningar för att göra Sverige bättre. Vår uppgift är trots allt inte att bråka med varandra utan att försöka lösa de problem Sverige har.

Ett stort problem är ju arbetslösheten. Vi ser att den har vuxit efter Putins invasion. Den höga inflationen och de höga räntorna har lagt en våt filt över den svenska ekonomin, vilket har gjort att arbetslösheten har gått upp.

Nu ser vi att det ljusnar vid horisonten. Räntorna sjunker väldigt snabbt, och svenska folket får det mycket bättre.

Vi behöver också göra mer för att det alltid ska löna sig mer att arbeta. Alla människor som arbetar i Sverige får med regeringens politik en skattesänkning som gör att det alltid lönar sig att jobba.

(Applåder)

Herr talman! Tack till Adrian Magnusson för en mycket välformulerad och angelägen fråga.

Att vara en ung människa, få in sin första fot på arbetsmarknaden och få den känsla av gemenskap det ger att sitta i ett fikarum och tjata med sina kollegor - och känslan av att göra skillnad och att kunna växa som människa, och inte minst att tjäna pengar så att man kan stå på egna ben - kan aldrig överskattas.

Vi kan ha seminarieövningar om huruvida ungdomsarbetslösheten i Sverige är 25 procent eller 9 procent, beroende på hur man definierar, men det är inte det viktiga i frågan. Det viktiga i frågan är att vi behöver göra mer så att fler ungdomar har möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringen tar detta på mycket stort allvar. Vi har en stor arsenal av åtgärder som nu gör att vi erbjuder utbildningsmöjligheter. Nästa år blir det 120 000 platser på yrkesutbildningar som skapar många möjligheter för unga människor.

Fru talman! har frågat mig vad jag avser att göra för att rätta till utbetalningsglappet mellan akassa och aktivitetsersättning. Jag har uppfattat frågan som att den avser det glapp som kan uppstå mellan utbetalning av arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, och mitt svar utgår från det.

Arbetslöshetsersättning utbetalas veckovis av arbetslöshetskassorna, medan aktivitetsstöd utbetalas månadsvis av Försäkringskassan. Den situation som Åsa Eriksson beskriver kan uppstå eftersom de olika ersättningarna betalas ut på olika sätt men också genom övergången mellan olika ersättningssystem och olika utbetalare.

När den nya arbetslöshetsförsäkringen träder i kraft nästa år kommer även arbetslöshetsersättningen att prövas och beräknas månadsvis i efterskott. Därmed kommer ersättningen att betalas ut med samma frekvens som den månadslön som de flesta arbetslösa har förlorat. Den här förändringen innebär att arbetslöshetsförsäkringen bättre kommer att följa andra närliggande system, exempelvis utbetalning av aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Detta kan även motverka glapp i ersättningen för den som exempelvis övergår från arbetslöshetsförsäkringen till ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Fru talman! Jag hoppas att Heléne Björklund vill snällyssna när jag nu upprepar vad jag sa i mitt tidigare inlägg, nämligen att vi jobbar med en rad olika åtgärder och kontinuerligt ser över vilka hinder som finns i Öresundsregionen och andra gränsregioner. Det kan krävas en palett av åtgärder för att steg för steg ta ned alla de hinder som finns och få arbetspendlingen mellan de olika länderna att fungera bättre. I detta ligger naturligtvis också frågan om annonser och vilka språk man använder.

Det finns i dag inga hinder för att göra detta. Vi arbetar brett med en rad olika insatser, och jag utesluter inte att detta är en fråga som kommer att komma högre upp på den politiska dagordningen. Jag vet att Arbetsförmedlingen har ett utvecklingsarbete där man generellt ser över olika saker som kan bli bättre i verksamheten. Detta är en fråga man har på sin agenda.

Fru talman! Tack, Heléne Björklund, för ditt engagemang!

Undertecknad var i Köpenhamn i förra veckan och tog del av samma problematik som ledamoten har tagit del av. Jag har också fått informationen sedan tidigare. Övergripande kan man säga att vi nu har en situation där Danmark, precis som Heléne Björklund beskriver, har mycket låg arbetslöshet och en nästintill dopad ekonomi driven av Europas högst värderade bolag, läkemedelsbolaget Novo Nordisk. Det gör att den danska ekonomin suger upp egentligen all befintlig arbetskraft.

Det är klart att detta skapar stora möjligheter för Sverige. Det skapar stora möjligheter för södra Sverige, inte minst Skåne, om fler människor kan pendla över bron för att ta de lediga jobb som finns på den danska sidan. Från regeringens sida ser jag stor potential i detta; jag ser att det finns stora vinster för både Danmark och Sverige om vi kan få arbetspendlingen att fungera bättre.

Jag ser framför mig att det kan krävas en palett av åtgärder för att steg för steg, långsamt, förbättra möjligheterna till pendling - det är inte så att det inte fungerar i dag, men det kan bli påtagligt bättre - och den problematik som Heléne Björklund tar upp är någonting som jag vet att Arbetsförmedlingen har ögonen på. Som undertecknad angav i svaret finns det i dag inget hinder för Arbetsförmedlingen att ändra detta, och jag vet att det är en fråga man har med sig i sitt kommande utvecklingsarbete.

Stort tack för ditt engagemang i den här frågan, Heléne Björklund!

Fru talman! Heléne Björklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för arbetsgivare i gränsområden att annonsera på sitt hemspråk så att fler småföretagare kan annonsera i Sverige och rekrytera svenskar. Heléne Björklund har också frågat hur jag och regeringen ser på möjligheten att anpassa språkkraven i jobbannonser för att främja arbetsmarknaden och integrationen i denna gränsregion.

Jag vill först och främst inleda med att understryka vikten av att värna den gemensamma nordiska arbetsmarknad som funnits sedan 1954. Det ska vara enkelt att leva, studera, arbeta och driva företag i hela Norden och över gränserna. Den nordiska arbetsmarknaden är på många sätt välintegrerad. Att arbeta på andra sidan gränsen är för många människor naturligt.

Samtidigt ligger Norden under det europeiska snittet vad gäller just gränspendling. För att vi gemensamt ska leva upp till vår målsättning och ta till vara den potential som en fullt ut integrerad region erbjuder behöver vi öka takten i arbetet med att undanröja gränshinder. Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2024 arbetar regeringen aktivt för detta i berörda ministerrådskonstellationer och i Gränshinderrådet.

Som en del av det svenska ordförandeskapet arrangerades i början av sommaren en konferens i Malmö för att uppmärksamma 70 år av en gemensam nordisk arbetsmarknad. Ljuset riktades mot vad den gemensamma arbetsmarknaden har betytt för Norden men framför allt mot vad vi behöver vidareutveckla för att säkerställa ökad gränsöverskridande arbetskraftsmobilitet samt ta itu med gemensamma utmaningar som kompetensbrist och matchning. Här lyftes även särskilda utmaningar för Öresundsregionen fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att få fler att jobba över gränserna i Öresund har under senare år flera gemensamma jobbmässor arrangerats av olika aktörer i regionen, bland annat Arbetsförmedlingen, Styrelsen för arbetskraft och rekrytering, Greater Copenhagen, Öresunddirekt, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Helsingborgs stad och Helsingörs kommun. Under jobbmässorna har danska och svenska arbetsgivare fått möjlighet att träffa arbetssökande från hela regionen.

Öresundsregionen är en motor för svensk och dansk tillväxt. Varje dag korsar tiotusentals pendlare Öresund och bidrar med viktig nyckelkompetens för både Sverige och Danmark. Därför är det viktigt att Öresundsregionen också har en väl fungerande arbetsmarknad.

Den 10 juni i år undertecknade Sverige och Danmark ett nytt Öresundsavtal som kommer att innebära stora förbättringar för både gränspendlare och deras arbetsgivare och skapa en bättre arbetsmarknad i Öresund. Det nya avtalet kommer att göra det mer attraktivt att gränspendla då det blir enklare för danska arbetsgivare att anställa pendlare från Sverige och smidigare för pendlare att arbeta hemifrån. Ambitionen är att avtalet om möjligt ska träda i kraft 2025.

Fru talman! Vad gäller möjligheterna att annonsera efter arbetskraft respektive söka arbete över landsgränserna finns redan i dag många möjligheter till detta, både via Arbetsförmedlingens plattform Platsbanken och andra svenska jobbförmedlingstjänster, i Danmark via statliga Jobcenter samt via Eures. Gemensamt för Platsbanken, Jobcenter och Eures är att arbetsgivare kan välja att skriva annonserna på det nationella språket eller på engelska. Det finns dock ingen författning som hindrar Arbetsförmedlingen att ta emot annonser på andra språk, och jag vet att myndigheten har med sig frågan i sitt utvecklingsarbete.

Jag konstaterar sammanfattningsvis att mycket har gjorts och görs för att främja arbetsmarknaden och integrationen i Öresundsregionen, inte minst nu under vårt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Jag följer pågående arbete med stort intresse, och regeringen är inte främmande för att överväga ytterligare åtgärder för att fler ska erbjudas arbetsmöjligheter över gränserna.

Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för hennes engagemang. Jag uppfattar att det finns en bred samsyn kring vikten av detta. Sedan är vi inte helt överens om exakt vilka verktyg som vi ska använda. Det är komiskt att höra en socialdemokrat som andas lite skepticism mot Arbetsförmedlingen. Det var uppfriskande. Men jag bedömer att ledamoten och regeringen i mångt och mycket delar engagemanget och synen på att detta är viktigt och på flera av de verktyg som vi har att använda. Sedan kan vi alltid diskutera om verktyg X eller verktyg Y behövs. Men låt denna diskussion fortsätta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för denna interpellationsdebatt. Jag tycker att vi ska vara stolta över Sverige. Vi har så mycket att erbjuda och att känna stolthet över när det gäller hur vi behandlar människor som har en tuff ekonomisk situation och en tuff social situation. Det finns få länder i världen som har så många och så stora insatser som Sverige. Det finns det en bred politisk samstämmighet kring, och jag tycker att vi ska vara väldigt stolta över det.

För en lokal företagare i Västmanland finns det redan i dag en rad olika möjligheter att få stöd för att anställa någon som står långt från arbetsmarknaden. Man kan ta hjälp av en subventionerad anställning. Om man är en idrottsförening kan man få hjälp med lönebidrag för att på det sättet ha möjlighet att bidra och anställa fler.

Från regeringens sida är vi naturligtvis beredda att lyssna på alla förslag som handlar om att göra detta ännu bättre. Men jag tycker att det är viktigt att säga att det redan i dag finns ett antal aktiviteter som vi som land gör och som syftar till att ta hand om människor som har en tuff ekonomisk situation och en tuff social situation.

På punkt efter punkt har vi alltså insatser. Och jag är naturligtvis beredd att lyssna på alla goda förslag. Men det är viktigt att säga att det inte är så att vi inte gör någonting.

Fru talman! Tack, Åsa Eriksson, för ditt engagemang i denna fråga! Jag tycker att man känner av det här i kammaren.

Det är viktigt att säga att regeringen vill att vi ska ha olika typer av insatser som gör det lättare för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, något som jag bedömer att det finns ett brett stöd för i riksdagen. Vi ska inte bara ha en enda modell för detta, utan vi ska så att säga låta tusen blommor blomma när det gäller att få till många olika insatser lokalt, nära medborgarna, för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan handla om sociala projekt kopplat till föreningslivet eller idrottslivet. Det kan handla om projekt kopplat till olika typer av sociala företag som bedriver olika slags aktiviteter för att ge människor som står långt ifrån arbetsmarknaden en chans att komma in.

Från regeringens sida prioriterar vi nu i budgeten att Arbetsförmedlingen får bättre förutsättningar att prioritera dem som står väldigt långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har ett antal olika aktiviteter som handlar om att ge människor en plats i samhället.

Regeringen har också under året gett ett antal myndigheter i uppdrag att ta fram innovativa arbetssätt kring den sociala ekonomin för att se till att olika aktörer kan samarbeta för att bättre nå denna typ av grupper.

Vi ska vara stolta över Sverige. Sverige är ett land som har som utgångspunkt att ta hand om alla människor och att ge alla människor en chans. Vi har en rad olika insatser runt om i vårt land som alla syftar till att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden för dem som står långt ifrån. Inte minst gäller det den sociala ekonomin och att ta till vara den kraft som finns i Föreningssverige för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att även Sverige ska få en nationell handlingsplan för den sociala ekonomin.

Jag vill till att börja med betona att EU:s rådsrekommendation om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin berör många politikområden. Den sociala ekonomin omfattar olika företags- och organisationsmodeller som prioriterar samhälleliga ändamål, inbegripet sociala och miljömässiga mål, framför vinst.

Jag vill också påminna om att Sverige fick ett stort gehör för sina ståndpunkter i förhandlingarna.

Rådsrekommendationen är inte rättsligt bindande utan ger vägledning till medlemsstaterna i att fokusera på området social ekonomi och socialt företagande för att främja tillgång till arbetsmarknaden, social inkludering, kompetensförsörjning samt social innovation och ekonomisk utveckling. Medlemsstaterna har därmed utrymme att ta större hänsyn till nationella omständigheter för att nå både nationella mål och EU:s sociala mål till 2030.

Det var särskilt viktigt för Sverige under förhandlingarna om rådsrekommendationen att medlemsstaterna inte skulle styras alltför detaljerat i sitt nationella arbete. Medlemsstaterna kom också överens om att kraven på återrapportering till Europeiska kommissionen inte skulle bli alltför långtgående. För att begränsa den administrativa bördan bestämdes att medlemsstaterna i sin återrapportering kan nyttja befintliga verktyg och ta hänsyn till nationella omständigheter.

Regeringens politik ligger i mångt och mycket i linje med rådsrekommendationen. Regeringen har därför ingen avsikt att ta fram en nationell handlingsplan för den sociala ekonomin.

Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för en utmärkt debatt! För den som lyssnar och tar del av debatten är det tydligt att det finns en tydlig konflikt i svensk politik: den mellan arbetslinjen, som regeringen står för, och bidragslinjen, som Socialdemokraterna står för.

Varje gång vi lägger fram förslag i riksdagen - det kan handla om förbättrad akassa med bättre drivkrafter för att jobba - röstar Socialdemokraterna nej. När vi lägger fram förslag i riksdagen som gör det mer lönsamt att jobba röstar Socialdemokraterna nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I grund och botten handlar detta om en ideologisk syn på samhället - vilket samhälle vi ska ha. Tror vi att jobben skapas av kommunbyråkrater eller fackförbund, eller tror vi att de skapas av enskilda företag och hårt arbetande människor? Tror vi att välstånd byggs av höga bidrag, eller tror vi att det handlar om att företag kan anställa och att vi kan bygga framgångsrika företag i Sverige?

Fru talman! Det har varit en mycket tydlig debatt mellan olika skiljelinjer, där regeringen står för en arbetslinje och där Socialdemokraterna på ett tydligt sätt står för en bidragslinje.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ardalan Shekarabi har ju själv varit statsråd i två tidigare socialdemokratiska regeringar under de senaste åtta åren. Han är väl medveten om det regelverk som gäller för statsråd. Mig veterligen tog Ardalan Shekarabi under de åtta åren som minister i de två - eller tre - regeringarna inte några initiativ för att ändra det regelverk som gäller för statsråd som Ardalan Shekarabi.

Jag tänkte komma tillbaka till den sakfråga som interpellationen handlar om. Jag är väldigt förvånad över att Socialdemokraterna när vi röstade om detta här i kammaren valde att säga nej till den förändring i akassan som vi just nu genomför. Den förändring som vi genomför i akassan innebär ju att vi höjer taket till 34 000 kronor i början av akassan. Vi stärker alltså tryggheten och ersättningen för att man i början när man blir arbetslös ska kunna känna sig trygg och kunna få en ersättning som är högre än den är i dag. Men därefter ser vi till att ersättningen trappas ned stegvis i en trappa, eftersom vi vet att det finns en risk för att människor fastnar i arbetslöshet och inte kommer ut på arbetsmarknaden. Åren går, år efter år, och man kommer inte ut och kan försörja sig själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är inte någonting som Mats Persson eller Ardalan Shekarabi har hittat på, utan de bästa svenska forskarna visar i forskning att det är så den bästa försäkringen bör vara utformad. Det är också ett sätt att se till att vi ger legitimitet till systemet och att det svenska folket känner att det här systemet, och de skattepengar de betalar in till akassan, används och betalas ut till människor som gör sitt yttersta för att söka ett arbete. Vi får också en bra trygghet och en bra grund att stå på i en försäkring som vi alla kan känna oss väldigt stolta över.