Lotta Edholm

Herr talman! Jag delar verkligen Niklas Sigvardssons entusiasm över systemet. Jag tror att många fortfarande inte vet om att stödet finns, men när kännedomen ökar kommer fler människor och arbetsgivare att tycka att det är ett intressant system.

Sverige har fattat beslut om ett system där man får studiemedel för att mitt i livet kunna plugga vidare på rimliga villkor, och det är en innovation som vi verkligen ska vara stolta över. Men det har haft barnsjukdomar, och det har det säkert fortfarande. Vi ser nu att det är snabbare tempo i hur individer får avslag eller bifall på sina ansökningar, och det innebär att systemet verkligen går åt rätt håll.

De pengar som från början var avsatta räckte uppenbarligen inte. Därför har regeringen avsatt ytterligare 160 miljoner för att systemet ska fungera och så att de som söker stöd ska få besked innan kursen de har tänkt gå på börjar – men vi är inte riktigt framme än.

Nu ser vi att byråkratin håller på att förbättras. Det som jag tycker att vi nu bör fokusera mer på är hur vi ska få individer på arbetsmarknaden att se att systemet faktiskt finns och hur fantastiskt väl det skulle kunna fungera. Jag har funderat lite på det. Vad kan vi göra för att öka informationen om att detta omställningsstudiestöd finns och om vad som krävs för att man ska få det? Hur ska arbetsgivarna kunna se i större utsträckning att medarbetarna kanske skulle behöva lite extra utbildning?

Jag tror att de två frågorna hänger ihop. När det blir lite raskare tempo i om man beviljas eller får avslag kommer intresset för att ta del av den här viktiga möjligheten att öka så småningom.

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att omställningsstudiestödet används i den omfattning som riksdagen avsett och att fler som har rätt till stödet också söker det. Niklas Sigvardsson har också frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att CSN har tillräckliga resurser och administrativa förutsättningar för att handlägga ansökningar om omställningsstudiestöd utan att medel riskerar att frysa inne.

Regeringen har infört omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) som med stor majoritet antogs av riksdagen. Propositionen utgår i sin tur från den överenskommelse som träffats med parterna. Att regeringen inför reformen på det sätt som aviserades i propositionen innebär bland annat att stödet införs stegvis på så sätt att medel för stödet tillförs och skalas upp efter hand. Stödet ska vara fullt utbyggt till 2026.

Omställningsstudiestödet är ett nytt studiestöd, och administrationen av stödet har varit komplex och tidskrävande. Regeringen har därför vidtagit ett flertal åtgärder för att underlätta CSN:s hantering. Regeringen har till exempel arbetat intensivt med att genomföra regelförenklingar av stödet. CSN har också fått omfattande medel för utveckling och administration för att säkerställa att stödet kan fungera som avsett. Det är viktigt att poängtera att CSN har fått så mycket pengar som initialt beräknades, och regeringen har utöver detta tillfört ytterligare 160 miljoner kronor. CSN ska också enligt myndighetens regleringsbrev vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en effektiv handläggning av stödet. CSN fortsätter också att implementera ett digitalt systemstöd, vilket ytterligare underlättar handläggningen.

Att antalet studerande som studerat med omställningsstudiestöd har varit lägre än beräknat kan till stor del förklaras av tidigare långa handläggningstider och hög avslagsfrekvens. Handläggningstiderna hos CSN har nu förkortats avsevärt, vilket innebär att fler personer får möjlighet att studera med omställningsstudiestöd. De regelförenklingar som regeringen har genomfört innebär att fler studerande uppfyller villkoren för stödet. Andelen sökande som beviljas omställningsstudiestöd har också ökat successivt sedan stödet infördes.

Regeringens omfattande arbete tillsammans med det stora arbete som CSN gör för att effektivisera handläggningen innebär att det finns goda förutsättningar för en positiv utveckling framöver. Regeringen anser också att det är viktigt att arbetsmarknadens parter och omställningsorganisationerna på arbetsmarknaden fortsätter sitt arbete med att uppmärksamma sina medlemmar på omställningsstudiestödet. Regeringen följer löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog både med CSN och med parterna om hur reformen utvecklar sig.

Herr talman! Jag delar helt Niklas Sigvardssons syn på myndighetens ansvar kontra enskilda studenter. Det är otroligt viktigt att studenter får sina lån och bidrag utbetalade i tid eftersom många studenter ofta har det ganska knapert redan från början. Detta tror jag att vi alla är eniga om, men i det här fallet har de problem som myndigheten haft vid två tillfällen inte berott på brist på resurser utan på tekniska faktorer.

Det klart att det är otroligt viktigt att myndigheten nu ser vad man kan göra för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att alla myndigheter i Sverige har en beredskap för till exempel cyberattacker och så vidare. Det har också CSN, liksom andra myndigheter.

Reformen med omställningsstudiestöd blev dyrare än vad partierna i riksdagen trodde när beslut fattades. För att kompensera för detta har myndigheten tillförts 160 miljoner kronor. Vi ser nu att de resurserna kombinerat med regelförenklingar har lett till betydligt kortare handläggningstider.

Jag följer självklart den här frågan för att problemen inte ska upprepas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag har fullt förtroende för CSN och att man sköter sitt uppdrag utifrån regleringsbreven och inom den budget man har fått, och jag tycker att det är viktigt att poängtera att det inte finns något som tyder på att de problem man hade vid de två tillfällena berodde på bristande resurser.

Men precis som Niklas Sigvardsson säger blev reformen för omställningsstudiestödet mer kostsam, och därför har det också tillförts mer resurser.

Det handlar dock inte bara om detta utan också om exempelvis de regelförenklingar som myndigheten har jobbat hårt med att få på plats för att förenkla och snabba på processen.

Görs det en konsekvensanalys? Ja, inför varje budgetprocess görs detta regelmässigt för alla myndigheter i Sverige, och beroende på vilka uppdrag de har görs sedan en bedömning av hur mycket pengar myndigheterna ska få.

Herr talman! Frågorna rör en rad olika saker. När det gäller problemen med utbetalningarna har Utbildningsdepartementet givetvis haft en dialog med CSN, och myndigheten har meddelat att man arbetar för att detta inte ska hända igen. Det finns inget som tyder på att brist på resurser till CSN har lett till dessa problem. I november var det fel på en utbetalningsfil som skickades till banken, och nu i januari uppstod ett problem vid en automatisk körning på grund av ett felaktigt datum. Det hade alltså inget med resurser att göra.

När omställningsstudiestödet infördes utsattes CSN givetvis för en mycket större arbetsbörda än vad man hade tidigare. Niklas Sigvardsson pratar om förseningar, dröjsmål med mera. Detta har man successivt kommit till rätta med, och jag upplever att dessa problem inte är lika omfattande i dag. Myndigheten har jobbat väldigt hårt med att komma till rätta med detta.

Det är dock viktigt att säga att reformen från början var lite underfinansierad, och därför har den tillförts 160 miljoner. Detta har dock inget att göra med de problem som uppstod med utbetalningarna, för det är en annan problematik. Men det är givetvis viktigt att myndigheten får resurser så att man klarar sitt uppdrag, och min bedömning är att man verkligen gör det i dag.

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig hur jag agerar för att se till att fler utbetalningar inte blir försenade de kommande månaderna. Han har även frågat mig om jag och regeringen har gjort någon konsekvensanalys av finansieringen av myndighetens förvaltningsanslag och vad analysen i så fall har visat.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, har till uppgift att administrera studiestöd och andra stöd till enskilda. Det är CSN som ansvarar för att betala ut studiestöd till de studerande.

Vid två tillfällen under de senaste månaderna har CSN inte kunnat betala ut studiemedel till vissa studerande i tid. Myndigheten gick snabbt ut med information till de drabbade i sina olika kanaler, och studiemedlen kunde betalas ut till samtliga berörda ett par dagar senare. Det är självklart beklagligt att det är just studerande som har drabbats av sådana förseningar.

Utbildningsdepartementet har haft tät kontakt med CSN med anledning av förseningarna och kommer även fortsatt att ha en nära dialog med myndigheten vad gäller myndighetens möjlighet att framöver fortsätta att betala ut studiestöd i tid.

CSN har även, enligt sitt regleringsbrev, i uppdrag att redogöra för hur myndigheten har förvaltat och utvecklat sitt arbete med informations- och cybersäkerhet, inbegripet den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter, samt för hur myndigheten planerar att möta framtida behov inom informations- och cybersäkerhetsområdet.

Frågor som rör myndighetens finansiering diskuteras löpande och hanteras i den sedvanliga budgetprocessen. Det är viktigt att poängtera att regeringen under mandatperioden har tillfört 160 miljoner kronor till myndigheten utöver de medel som initialt beräknades för omställningsstudiestödet.

Fru talman! Vi har lagt till utbildningsplatser på civilingenjörsutbildningarna. Vi har dessutom lagt till pengar för att till exempel öka undervisningstiden. Jag utesluter inte heller att vi ska utöka antalet platser. Jag tror att det är viktigt, precis som Anders Ådahl säger. Men vi måste också se till att genomströmningen blir större. Det är klart att om man tar in fler studenter och andelen som tar examen ändå sjunker ytterligare har vi inte vunnit särskilt mycket. Fler av dem som påbörjar de här ganska krävande utbildningarna måste även slutföra dem.

Jag noterar att Anders Ådahl har ett ganska högt tonläge, särskilt med tanke på att Centerpartiet inte lägger en krona mer på civilingenjörsutbildningar i sin alternativa budget. Det beror naturligtvis på att den här diskussionen är ganska ny. Vi har ju lagt till mer pengar under mandatperioden och kommer säkert att behöva utöka antalet platser ännu mer. Jag menar dock att vi måste göra det med viss precision, exempelvis genom att se till att fler slutför sina utbildningar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! När vi pratar om kvalitet handlar det ju om att varje utbildningsplats ska få mer pengar. Den satsningen sjösätter vi nu, bland annat mot bakgrund av att vi har väldigt stora avhopp. Många studenter efterlyser till exempel mer undervisningstid. Sverige är ett av de länder i Europa som har lägst antal undervisningstimmar i högre utbildning. Vi har under väldigt många år haft en satsning på kvantitet snarare än kvalitet. Den förra regeringen byggde ut antalet platser väldigt kraftigt men tillförde inte motsvarande medel för att se till att studenterna fick en bra utbildning, till exempel i form av väldigt mycket mer undervisningstid.

Jag menar att vi måste göra någonting åt detta. Om man kommer in på en högre utbildning är det viktigt att till exempel få mycket undervisningstid, inte minst för att vi ser att en del av de studenter som kommer in på civilingenjörsutbildningarna inte har de kunskaper i matematik med sig som man skulle kunna förvänta sig. På det sättet är kvalitetsfrågan otroligt viktig.

Som jag sa utesluter jag naturligtvis inte fler platser på civilingenjörsutbildningarna. Men vi har lagt på både i antal platser och i pengar per student just för att kunna höja kvaliteten i våra utbildningar. Det är också viktigt att påpeka att även lärosätena har ett ansvar för att se till att studenterna kommer igenom utbildningen. Som jag sa är det 56 procent i snitt som tar sin examen på civilingenjörsprogrammet inom åtta år. På Chalmers och KTH är det något högre, 60 procent. Men det är ändå under snittet för samtliga utbildningar på universitet och högskola. Detta måste man göra någonting åt.

Jag tycker också att det skulle vara intressant att ha en dialog med industrin i de här frågorna. Anledningen till att en del aldrig plockar ut sin examen är ju att de har fått jobb och att premien i form av mer pengar i lönekuvertet är väldigt liten om man skulle plocka ut sin examen. Det här borde vi kanske titta på gemensamt, statsmakten och näringslivet. Det är ju viktigt att man tar sin examen.

Fru talman! Tack till Anders Ådahl både för en väldigt viktig interpellation och för att han försöker förklara vad takbelopp och så vidare är för någonting! Det är inte helt lätt.

Vi har ett stort behov av fler civilingenjörer. Det håller jag verkligen med om. Samtidigt har regeringen gjort stora satsningar, både när det gäller fler platser på civilingenjörsutbildningarna och mer pengar till dessa utbildningar för att man ska kunna stärka kvaliteten. Det är viktiga satsningar, och jag utesluter absolut inte att vi måste fortsätta på den vägen. Det är inte så att jag rakt av säger nej till KTH och Chalmers; man ska inte utesluta att vi behöver öka antalet platser.

Vad som också är viktigt att komma ihåg är att endast 56 procent fullföljer en civilingenjörsutbildning i Sverige i dag, efter åtta år. Det är alltså bara drygt hälften som fullföljer sin utbildning mot ungefär 70 procent i snitt för alla högskoleutbildningar. Detta måste vi också adressera. Det är ju ingen idé att ta in väldigt många fler som vill läsa till civilingenjörer om det leder till att andelen som fullföljer utbildningen sjunker ytterligare. Lärosätena måste försöka få sina studenter genom utbildningarna.

Det finns såklart olika skäl till att man inte fullföljer sin utbildning. Dels sker avhopp som beror på att man kanske upptäcker att det här inte är för mig, dels vittnar lärosätena själva om att en del av studenterna har för dåliga kunskaper och färdigheter i bland annat matematik – man klarar helt enkelt inte utbildningarna. Det är egentligen inte ett problem för lärosätena utan för grundskolan och gymnasieskolan. Det finns också sådana som egentligen inte har hoppat av utbildningen men som har fått jobb och därmed inte tagit de sista poängen.

Icke desto mindre är det viktigt att fler faktiskt går igenom hela utbildningar. Jag utesluter dock inte på något sätt att vi måste satsa på ännu fler platser än vad vi har gjort hittills.

Fru talman! Anders Ådahl har frågat mig hur jag avser att agera för att höja takbeloppen i allmänhet och för Chalmers och KTH i synnerhet och därigenom se till att fler kan gå en STEM-utbildning.

För att möta den snabba utvecklingen inom teknik och naturvetenskap och för att Sverige även framöver ska vara en innovativ tekniknation i framkant krävs fler utbildade inom STEM-ämnena. Regeringen har i sin STEM-strategi presenterat åtgärder som omfattar hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning, i syfte att stärka utbildningar inom just naturvetenskap och teknik.

Redan i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2024/25:60) tillförde regeringen medel för ett omfattande ingenjörspaket. Paketet innehöll såväl satsningar på fler platser inom ingenjörsutbildningar som satsningar på stärkt kvalitet i utbildningarna. Civilingenjörsutbildningen är i dag en av landets största. Under läsåret 2024/25 påbörjade närmare 8 700 nya studenter ett civilingenjörsprogram, och ytterligare 4 100 började på ett högskoleingenjörsprogram. Men antalet studenter som slutför en ingenjörsutbildning och som tar en examen är fortsatt alltför lågt. En avgörande faktor för att Sverige ska få fler ingenjörer är att en större andel av dem som påbörjar en sådan utbildning också fullföljer den.

För att stärka förutsättningarna för hög kvalitet i utbildningen har regeringen höjt ersättningsbeloppen per student inom utbildningsområdena natur och teknik i syfte att möjliggöra mer lärarledd tid och förbättrade utbildningsmiljöer. Kvalitetssatsningar har delvis finansierats genom att medel har omfördelats mellan lärosäten. Vidare har regeringen satsat på högskolepedagogisk utveckling i ingenjörsutbildningarna och byggt ut basårsutbildningar, det senare med förhoppningen att fler studenter ska fortsätta på bland annat ingenjörsutbildningar efter basåret. Allt det här skapar goda förutsättningar för att öka genomströmningen och minska avhoppen. På sikt innebär det att en större andel av de studenter som påbörjar civilingenjörsprogrammet också fullföljer sina studier och tar examen, vilket i sin tur leder till fler utbildade ingenjörer och därmed högre kvalitet i svensk industri och svenskt näringsliv.

Det är viktigt att poängtera att det inte enbart är antalet utbildningsplatser som är av betydelse, utan även utbildningarnas kvalitet och deras inriktning. Syftet med omfördelningen är att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud med hög kvalitet. Med höjd kvalitet och förbättrade förkunskaper hos studenterna kan vi på sikt se en ökad kvarvaro inom utbildningarna, vilket kan påverka behoven av takbelopp för vissa lärosäten. Regeringen följer därför frågan som en del i uppföljningen av STEM-strategin, inte minst för att säkerställa en ökad genomströmning i utbildningarna.

Herr talman! Man får ju inte olika svar när man ställer samma fråga. Det hoppas jag att ledamoten förstår.

Jag har här försökt redovisa vad regeringen gör åt de brister som vi ser i friskolesektorn. Vi gör nu de största förändringarna på 30 år. Jag har till exempel redovisat att vi nu har lagt fram förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla också friskolorna. Det är ett förslag som den här regeringen ger. Vi kommer också att lägga fram förslag när det gäller vinstintresset i friskolesektorn.

Men det är också viktigt att påpeka att den här frågestunden riktar sig till oss som företräder regeringens åsikter och det som regeringen ämnar göra. Jag tycker att det är viktigt att hålla fast vid den principen, som faktiskt har slagits fast av den här församlingen.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Vi i regeringen gör nu de största förändringarna av friskolesektorn på 30 år, det vill säga sedan friskolereformen tillkom. Det gör vi för att vi ser att det finns stora brister.

Vi gör det genom reformer som är riktade både till det kommunala skolväsendet och till de fristående skolorna. Det handlar till exempel om nya läroplaner och ett nytt betygssystem som kommer att göra det omöjligt att konkurrera med glädjebetyg.

Vi styr upp och reglerar svensk skola på ett sätt som aldrig skulle ha skett med socialdemokratisk politik. Till exempel reglerar vi tillgången till riktiga läroböcker och bemannade skolbibliotek.

Vi gör också förändringar som är riktade direkt mot friskolesektorn. Det första förslaget är nu lagt på bordet och handlar om offentlighetsprincipen. Vi har också ett antal förslag som handlar om precis det som ledamoten är ute efter, alltså reglering av vinster. Vi kommer att återkomma i den frågan.

Herr talman! Svaret blir samma som tidigare. Vi jobbar nu med den största förändringen av friskolesektorn sedan friskolorna infördes på bred front för mer än 30 år sedan. Vi har påbörjat arbetet med att bland annat genomföra att offentlighetsprincipen också ska gälla fristående skolor framgent.

Vi jobbar med en rad olika förslag som kommer att stoppa vinster när man till exempel har stora kvalitetsproblem i friskolorna, och vi kommer att fortsätta det arbetet. Vi har just tagit emot den senaste utredningen på det området.

Jag kan konstatera att under de åtta år då Socialdemokraterna var ansvariga för detta gjorde de mycket lite åt de problem som man redan då kunde se.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först konstatera att fusk med hjälp av generativ AI inte på något sätt förbättrar en students kunskaper eller genererar mer kunskap i samhället. Fusk är fusk, oavsett hur man går till väga.

Vi har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur lärosätena jobbar med den här frågan. Det är glädjande att se hur hårt man nu anstränger sig för att till exempel lägga om examinationer. Vi ser fler gammaldags salstentor, muntliga examinationer och så vidare för att man ska komma till rätta med det här.

Lärosätena håller själva, genom SUHF, på att se över om det behövs gemensamma nationella riktlinjer på det här området. Jag är glad att kunna säga att det sker väldigt mycket nu. Fusk är fusk, oavsett hur det sker.

Herr talman! Det var en mycket fin fråga, Mats Berglund, som din praoelev ställde till mig.

Folkbildningen är en viktig demokratisk institution i Sverige. Den vilar på olika fötter, och den vilar också på olika typer av finansiering. När det gäller till exempel folkhögskolorna har vi lagt till pengar, bland annat för att man ska kunna bedriva mer utbildning riktad till människor med utländsk bakgrund som har svårt att komma in på arbetsmarknaden men också till människor med en funktionsnedsättning. Där satsar vi mycket pengar.

Det är viktigt att komma ihåg att folkbildningen inte enbart vilar på statlig finansiering. Vi har sett att kommunerna har skurit ned väldigt mycket på folkbildningen de senaste åren. Därför har jag bjudit in Sveriges Kommuner och Regioner för att diskutera frågan.

Herr talman! Den här frågan berör många olika områden, men jag tror att det för de flesta är ganska självklart att vi måste skapa ordning och reda i invandringen till Sverige. Vi har alldeles för många som lever i ett skuggsamhälle. Det talas om uppemot 100 000 människor som befinner sig i Sverige utan att ha rätt att göra det. Det måste vi göra någonting åt. Vi måste samtidigt locka och attrahera kompetent arbetskraft till Sverige.

Som jag var inne på tidigare måste vi inte bara locka hit forskare och studenter utan också se till att de vill vara kvar i Sverige. Det är i skenet av det som vi lägger fram en rad olika förslag till riksdagen om hur detta ska bli möjligt.