Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

18 mars 2025 • interpellationsdebatt

Svar på interpellation 2024/25:436 om en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning

Protokoll 2024/25:85 Tisdagen den 18 mars
7 anföranden0 replikerÄrendet

Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid.

En effektiv insamling och ett effektivt tillhandahållande av publicerat material är av stor vikt för svensk forskning. Det insamlade materialet utgör också en del av vårt gemensamma kulturarv. Den nuvarande pliktlagstiftningen är inte anpassad till den digitala utvecklingen och det förändrade medielandskapet, och det är därför viktigt med ett nytt, rättssäkert och långsiktigt hållbart regelverk.

Utredningen bakom betänkandet Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) har lämnat förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende.

Detta är ett juridiskt och tekniskt komplicerat ärende som bereds inom R…

Visa hela anförandet

Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid.

En effektiv insamling och ett effektivt tillhandahållande av publicerat material är av stor vikt för svensk forskning. Det insamlade materialet utgör också en del av vårt gemensamma kulturarv. Den nuvarande pliktlagstiftningen är inte anpassad till den digitala utvecklingen och det förändrade medielandskapet, och det är därför viktigt med ett nytt, rättssäkert och långsiktigt hållbart regelverk.

Utredningen bakom betänkandet Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) har lämnat förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende.

Detta är ett juridiskt och tekniskt komplicerat ärende som bereds inom Regeringskansliet.

Anförande 89

Fru talman! Jag får börja med att tacka för svaret, även om det var med en viss förundran jag kunde konstatera att det var identiskt med de svar jag fått skriftligt de senaste åren av både statsrådet Mats Persson och statsrådet Johan Pehrson i frågan. Jag är förundrad eftersom den här frågan ju knappast är någon brännhet politisk fråga som skulle kunna skapa konflikter. Tvärtom borde den vara intressant för utbildningsministern eftersom den i hög grad rör en viktig myndighet, Kungliga biblioteket, och den framtida forskningen.

Som jag skrev i min interpellation är nuvarande pliktlagstiftning från 1993 respektive 2012, vilket normalt inte på något sätt är ålderstiget. Men just i detta avseende är lagstiftningen väldigt omodern och helt oanpassad till den digitala utvecklingen och det ständigt förändrade medielandskapet och har så varit ett bra tag.

Den mediala utvecklingen …

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag får börja med att tacka för svaret, även om det var med en viss förundran jag kunde konstatera att det var identiskt med de svar jag fått skriftligt de senaste åren av både statsrådet Mats Persson och statsrådet Johan Pehrson i frågan. Jag är förundrad eftersom den här frågan ju knappast är någon brännhet politisk fråga som skulle kunna skapa konflikter. Tvärtom borde den vara intressant för utbildningsministern eftersom den i hög grad rör en viktig myndighet, Kungliga biblioteket, och den framtida forskningen.

Som jag skrev i min interpellation är nuvarande pliktlagstiftning från 1993 respektive 2012, vilket normalt inte på något sätt är ålderstiget. Men just i detta avseende är lagstiftningen väldigt omodern och helt oanpassad till den digitala utvecklingen och det ständigt förändrade medielandskapet och har så varit ett bra tag.

Den mediala utvecklingen och de stora förändringarna i hur publicering sker ledde fram till direktiv för en utredning med uppdraget att få fram en ny och ändamålsenlig lagstiftning 2019. Dessförinnan hade Kungliga biblioteket av dåvarande regering fått i uppdrag att göra en utredning, vilket utmynnade i en rapport som hette Plikten under lupp. Kungliga biblioteket varnade där för vad som händer med ett pliktbibliotek om det insamlade materialet inte håller måttet.

Sedan kom då utredningen Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial 2021, där utredaren lämnade ett gediget förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende. Man kan väl kort säga att förslaget är en rejäl utvidgning av vad som ska samlas in, bevaras och tillgängliggöras som pliktexemplar. Pliktmaterialutredningen föreslår också att pliktlagstiftningens syfte ska framgå av lagens inledande bestämmelse.

Det har ju gått några år sedan utredningen lade fram sitt förslag. Som jag tidigare sa har jag ställt frågor i ärendet men bara fått till svar att arbete pågår i Regeringskansliet. Det kan jag förstå, men det känns onekligen lite fattigt att det inte finns någon vision om arbetets fortskridande. Ny lagstiftning ska naturligtvis göras ordentligt, men jag ställer ju frågan eftersom jag vet att detta ställer till det för Kungliga biblioteket, som får lägga väldigt mycket tid på att tolka den gamla lagstiftningen och inte ges möjlighet att samla in det material som nutiden förser oss med. Det kommer också att bli svårt för myndigheten Kungliga biblioteket att stödja forskningen adekvat om pliktlagstiftningen inte ger möjlighet att samla in relevanta medieformer.

Min fråga står alltså fast. Finns det någon plan?

Fru talman! Det är som Ewa Pihl Krabbe säger: Detta är ingen stor politisk stridsfråga. Det är vi helt överens om. Det finns andra saker som skiljer våra två partier åt. I detta kan vi nog förenas om vikten av att en sådan här lagstiftning är väl fungerande, rättssäker, ändamålsenlig och långsiktigt hållbar.

Behovet av en modern och ändamålsenlig pliktlagstiftning har funnits under en längre tid. Vi vill säkerställa att lagstiftningen fungerar i praktiken och inte skapar några oönskade konsekvenser, exempelvis när det gäller upphovsrättsliga frågor – något som gör detta särskilt komplext – eller ställer helt nya tekniska krav på leverantörer. Utvecklingen här går ju väldigt fort. Därför är det viktigt att analysen får fortgå av hur utredningens förslag kan genomföras på ett sätt som tar höjd inte minst för just den upphovsrättsliga komplexiteten.

När det gäller pliktinsaml…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det är som Ewa Pihl Krabbe säger: Detta är ingen stor politisk stridsfråga. Det är vi helt överens om. Det finns andra saker som skiljer våra två partier åt. I detta kan vi nog förenas om vikten av att en sådan här lagstiftning är väl fungerande, rättssäker, ändamålsenlig och långsiktigt hållbar.

Behovet av en modern och ändamålsenlig pliktlagstiftning har funnits under en längre tid. Vi vill säkerställa att lagstiftningen fungerar i praktiken och inte skapar några oönskade konsekvenser, exempelvis när det gäller upphovsrättsliga frågor – något som gör detta särskilt komplext – eller ställer helt nya tekniska krav på leverantörer. Utvecklingen här går ju väldigt fort. Därför är det viktigt att analysen får fortgå av hur utredningens förslag kan genomföras på ett sätt som tar höjd inte minst för just den upphovsrättsliga komplexiteten.

När det gäller pliktinsamlingen för framtiden är det bättre att det blir rätt än att det går fort. Det sista är det dock ingen risk att man kan bli beskylld för, och det har jag full förståelse för.

Vi följer beredningen noga. Det är komplicerat, vill jag understryka. Kungliga biblioteket har många viktiga uppgifter, till exempel den vi nu debatterar, och utför ett mycket angeläget arbete för att tillgängliggöra forskning för framtiden men också bevara vårt ständigt pågående utvecklande av vårt kulturarv.

Det frågades här om tidsplan. Jag hoppas att så snart som möjligt kunna återkomma med ett besked om just detta. Just nu pågår dock beredningen.

Anförande 91

Fru talman! Varför behöver då regeringen beakta Pliktmaterialutredningens förslag? Jo, en av Kungliga bibliotekets uppgifter är att samla in och bevara morgondagens kulturarv, precis som statsrådet sa nyss. Utifrån nuvarande pliktlagstiftning saknas stöd för insamling av viktiga delar av nuvarande och kommande generationers publicering och konsumtion av medier och nyheter, till exempel publiceringar på sociala medier.

Om man tittar på hur kanalval för samhällsnyheter skiljer sig åt mellan dem som är födda på l900-talet respektive 2000-talet ser man stora skillnader. De som är födda efter millennieskiftet har inte tv-kanaler som förstahandsval som befolkningen i stort, utan de tar främst del av samhällsnyheter i sociala medier. De använder också traditionella medier i betydligt lägre utsträckning än de som är födda på l900-talet. Faktum är att sociala medier sammantaget är den en…

Visa hela anförandet

Fru talman! Varför behöver då regeringen beakta Pliktmaterialutredningens förslag? Jo, en av Kungliga bibliotekets uppgifter är att samla in och bevara morgondagens kulturarv, precis som statsrådet sa nyss. Utifrån nuvarande pliktlagstiftning saknas stöd för insamling av viktiga delar av nuvarande och kommande generationers publicering och konsumtion av medier och nyheter, till exempel publiceringar på sociala medier.

Om man tittar på hur kanalval för samhällsnyheter skiljer sig åt mellan dem som är födda på l900-talet respektive 2000-talet ser man stora skillnader. De som är födda efter millennieskiftet har inte tv-kanaler som förstahandsval som befolkningen i stort, utan de tar främst del av samhällsnyheter i sociala medier. De använder också traditionella medier i betydligt lägre utsträckning än de som är födda på l900-talet. Faktum är att sociala medier sammantaget är den enda nyhetskälla som fler födda på 2000-talet använder jämfört med dem som är födda på 1900-talet.

Facebook är den tjänst på sociala medier som flest svenskar konsumerar samhällsnyheter på, följt av Instagram, Youtube och Twitter. Och av oss som är födda på l900-talet använder endast 1 procent Tiktok för samhällsnyheter.

En ny lagstiftning ger också långsiktiga samhällsekonomiska besparingar och innebär en anpassning till samhällets digitalisering. Om Kungliga biblioteket kan få laglig tillgång till digitala tryckfiler undviker man en framtida både kostsam och onödig digitiseringsprocess av böcker, tidskrifter, vardagstryck med mera, och processen kan då koncentreras till det historiska materialet.

En annan vinst är att forskningen ges förutsättningar att förstå exempelvis hur information och desinformation sprids i samhället, kan synliggöra påverkanskampanjer, fake news, och vidare också ta del av digitala versioner av sådant som bara samlas in som fysiska böcker, exempelvis eböcker.

Så därför, fru talman, är det viktigt med en ny pliktlagstiftning.

Fru talman! Jag delar ledamotens uppfattning. Lagstiftningen bygger på att vi har tagit del av de erfarenheter som finns från andra länder där man har kommit något längre, och sedan har den anpassats till svenska förhållanden och vår rättsliga kontext.

Vi fortsätter att leta efter en reglering som snarare blir rätt från början än att man senare ska behöva justera den igen. Vi kan då balansera de motstående intressena på olika sätt. Upphovsrätten reglerar hur digitalt material får samlas in, lagras och tillgängliggöras. Här finns en avvägning mellan rättighetshavarnas intressen och samhällets behov av långsiktigt bevarande och forskningsåtkomst.

Jag kan inte nog betona hur komplex frågan om pliktinsamling är i samspelet mellan den svenska nationella lagstiftningen och EU:s upphovsrättsregler för att få lagen på plats på ett ändamålsenligt sätt.

Även om det finns öns…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag delar ledamotens uppfattning. Lagstiftningen bygger på att vi har tagit del av de erfarenheter som finns från andra länder där man har kommit något längre, och sedan har den anpassats till svenska förhållanden och vår rättsliga kontext.

Vi fortsätter att leta efter en reglering som snarare blir rätt från början än att man senare ska behöva justera den igen. Vi kan då balansera de motstående intressena på olika sätt. Upphovsrätten reglerar hur digitalt material får samlas in, lagras och tillgängliggöras. Här finns en avvägning mellan rättighetshavarnas intressen och samhällets behov av långsiktigt bevarande och forskningsåtkomst.

Jag kan inte nog betona hur komplex frågan om pliktinsamling är i samspelet mellan den svenska nationella lagstiftningen och EU:s upphovsrättsregler för att få lagen på plats på ett ändamålsenligt sätt.

Även om det finns önskemål kan jag inte ge en exakt tidsram, men arbetet pågår inom Regeringskansliet.

Anförande 93

Fru talman! Jag vill bara avsluta med att citera årsredovisningarna från de senaste åren.

I 2023 års årsredovisning står följande: ”KB:s insamling speglar för närvarande inte dagens medielandskap då insamlingen är begränsad av de materialtyper som omfattas av nuvarande pliktlagstiftning.”

I årsredovisningen för 2024 står följande: ”För att KB ska klara uppgiften att utgöra en nationell forskningsinfrastruktur och verka för en demokratisk samhällsutveckling behöver dock pliktlagstiftningen revideras.”

Jag ska inte trötta statsrådet med fler detaljer. Jag hoppas bara att det framgår att landet behöver en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning snart – fast helst i går.

Fru talman! Jag kan understryka att det här inte är en fråga som tröttar, utan det här är en ytterst angelägen fråga för det viktiga uppdrag och arbete som Kungliga biblioteket utför i detta avseende.

Jag har återigen tittat på det regleringsbrev som regeringen har gett för innevarande år för Kungliga bibliotekets arbete för att stärka skyddet för informations- och cybersäkerhet samt för att titta på det angelägna uppdraget att arbeta tillsammans med andra myndigheter för att uppmärksamma 250 år av judiskt liv i Sverige. Ett tidigare uppdrag där Kungliga biblioteket har ett särskilt ansvar kommer att redovisas under året, nämligen det om bibliotekstjänster runt om i hela landet.

Det här är komplexa frågor. Jag hoppas att vi, utan att kunna ange en exakt tidsram, kan återkomma snarast möjligt för att få fram rutiner för att effektivare använda de omfattande hundratals miljo…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag kan understryka att det här inte är en fråga som tröttar, utan det här är en ytterst angelägen fråga för det viktiga uppdrag och arbete som Kungliga biblioteket utför i detta avseende.

Jag har återigen tittat på det regleringsbrev som regeringen har gett för innevarande år för Kungliga bibliotekets arbete för att stärka skyddet för informations- och cybersäkerhet samt för att titta på det angelägna uppdraget att arbeta tillsammans med andra myndigheter för att uppmärksamma 250 år av judiskt liv i Sverige. Ett tidigare uppdrag där Kungliga biblioteket har ett särskilt ansvar kommer att redovisas under året, nämligen det om bibliotekstjänster runt om i hela landet.

Det här är komplexa frågor. Jag hoppas att vi, utan att kunna ange en exakt tidsram, kan återkomma snarast möjligt för att få fram rutiner för att effektivare använda de omfattande hundratals miljoner som Kungliga biblioteket får i anslag från denna kammare varje år för detta viktiga och angelägna uppdrag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.