Johan Pehrson

Herr talman! Inte Liberalerna emot - vi behöver ha både solkraft, vindkraft och kärnkraft. Vattenkraft har vi. Vi måste fördubbla energiproduktionen i det här landet för att klara elektrifieringen och för att bli av med kolet, gasen, oljan, dieseln och bensinen. Vi måste bli gröna på riktigt, och då krävs det mycket mer energi.

Detta har stötts och blötts, och det har gjorts olika insatser för att driva på olika energislag. Till exempel har man infört massiv beskattning på el, som är fossilfri. Varför har man gjort det? Är det någonting som Magdalena Andersson kan tänka sig att medverka till att ta bort?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi vill ha raka och långsiktiga spelregler som gör att man kan investera i vindkraft. Högarna med ansökningar om vindkraft som väntar på godkännande är en halvmeter, eller säkert en meter, höga. Regeringen gör nu insatser för att snabba på denna process och till exempel öka möjligheterna att kommuner ska säga ja till investeringar i vindkraft.

Gärna vindkraft, men också kärnkraft!

(Applåder)

Herr talman! Snyggt, Magdalena Andersson!

(Applåder)

Det här med retorik är ju viktigt. Men vilka var det som styrde före dessa åtta år? Vilka var det som då lade grunden och skapade förutsättningar för att Sverige kunde bli ett ledande europeiskt föredöme i den gröna omställningen? Jo, det var Liberalerna.

(Applåder)

Långt innan dess, mina vänner, stod Socialdemokraterna för kärnkraften. Man var med och planerade för 24 reaktorer. Man var med och byggde 12 reaktorer. Nu är det bara 6 reaktorer kvar. Man var med på att köra igång ett svenskt kärnvapenprogram i en tid när kriget och hoten var som värst. Detta stoppades, och det kanske var bra. Nu är vi dock på väg in i Nato.

Vad vill Socialdemokraterna göra för att förbättra förutsättningarna för mer kärnkraft? Vill man sänka skatten eller öka stödet? Vad vill Socialdemokraterna göra? Vi måste ha mer kärnkraft. Den här generationen måste ha en fossilfri framtid.

Herr talman! Sverige är ordförande i EU, det mest centrala samarbetet för fred för frihet, hållbarhet och välstånd i vår del av världen. Nu har vi tillsammans, vi här inne och regeringen, uppdraget att samla Europa kring viktiga prioriteringar. Först och främst handlar det om ökad säkerhet, en grön omställning, fler jobb och ökat välstånd samt den centrala ödesfrågan om ett fortsatt och ökat stöd till frihetskämparna i Ukraina.

Sverige står bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också vår kamp. Sverige har tillsammans med andra EU-länder och allierade levererat ett historiskt starkt stödpaket, och mer kommer. Vi behöver också se till att prioritera Ukraina mer och starkare när vi lägger om den svenska biståndspolitiken.

Herr talman! Människors frihet i vardagen begränsas av utanförskap och inte minst av den grova organiserade brottsligheten. Vi har brottsutsatta områden där många människor inte längre vågar vittna på grund av hot och våld. Föräldrar oroar sig för om barnen är trygga på förskolan när det har skjutits eller sprängts kvällen innan. Den växande otryggheten måste mötas med både en stålhandske och en rejäl lovikkavante.

En lyckad skolgång är det överlägset bästa vaccinet mot brottsligheten på lång sikt, och regeringen genomför nu satsningar på skola och socialtjänst så att även gängens attraktionskraft för nya barnsoldater kan pressas tillbaka. Vi arbetar fram både skärpta straff och en kraftfull verktygslåda i kampen mot de laglösa, hänsynslösa och hämndlystna gången. Liberalerna tänker inte låta vare sig utanförskap, separatism eller våldsverkare begränsa friheten för människor i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Elräkningen för december har nu anlänt till brevlådan, och elpriserna fortsätter att tillsammans med kostnadskriser tugga sig in i svenska hushålls ekonomi. Regeringen har arbetat fram ett elprisstöd till hårt utsatta hushåll i alla delar av landet och presenterat akuta lättnader för företag. Vi är redo att där och när det är möjligt fatta beslut om att stödja familjer och företag ännu mer i dessa dyrtider.

Det är alltid lättare att riva ner det som skapats än att bygga upp något nytt. Liberalerna kommer att kämpa hårt för att återskapa den svenska elproduktionen med såväl kärnkraft som ny vind- och solkraft. Men ibland undrar jag: Var är alla de politiker i den här kammaren som jublade och klappade i händerna när man lade ner den svenska kärnkraften?

Herr talman! Nu sätter vi fokus på ordning och reda och kunskaper i den svenska skolan och i klassrummet. Vi lyssnar på forskning och sätter tydliga gränser för den alltför långt gångna digitaliseringsivern i den svenska skolan. Vi storsatsar i stället på fysiska läroböcker - tillbaka till framtiden. Elever ska för övrigt använda sig av papper och penna och inte fastna för skärmarnas apati dygnet runt.

Vi driver en liberal, grön klimatpolitik och prioriterar riktiga åtgärder som ger riktig effekt. Vi satsar på Klimat- och Industriklivet, infångning av koldioxid, nya gröna innovationer och spetsforskning.

Vi återupprättar arbetslinjen, inte minst där den kanske behövs som allra mest, nämligen i integrationspolitiken, för att minska utanförskapet. Människor i arbete får ökad egenmakt. Man får ökad delaktighet i samhället, och man kan bidra som nya samhällsbyggare till vårt gemensamma välstånd. Det arbetet har vi tagit på oss.

Den svenska befolkningen röstade i valet för en förändring. Det är den förändringen som vi nu arbetar för. Det handlar om att se till att vi ökar tryggheten, ökar effektiviteten i klimatpolitiken, tar oss ur energikrisen och återupprättar den svenska skolans förmåga. Det pratas en del i min roll som arbetsmarknadsminister om vad vi ska göra för att lösa kompetensbristen. Ja, vi måste ju framför allt se till att vi inte skapar nya kompetensbrister. Barn ska lämna skolan med godkända betyg och ha möjlighet att bygga sin egen framtid.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för en bra debatt. Jag fick genast uppslag om viktiga besök som jag själv kan göra för att på nära håll se framgångsrika insatser. Det är klart att det görs på många håll. Vi har ju fantastiska människor, inte minst de som jobbar med arbetsmarknadsutbildningar, som mäklar människor till deras egen bättre framtid. Man skapar också ökad växtkraft i Sverige i de företag, organisationer eller föreningar som behöver den här arbetskraften.

Visst är det ett stort fokus på utanförskapet. Jag är glad att vi efter tio års tid ändå har fått ned den tid det tar för människor att komma i sitt första jobb. Det är fortfarande alldeles för lång tid för människor som kanske har tagit sig från långt bort i världen till Sverige men där det sedan inte blivit så bra, för man kommer inte i jobb trots stark initiativkraft och förmåga.

Där måste vi själva titta på vad vi kan förbättra. Regeringen har gjort en begäran och följer upp de begäranden som har gjorts av den förra regeringen för att se varför det inte går fortare att få ned långtidsarbetslösheten.

Jag skulle vilja knyta an till den intervju i DN som Gunilla Svantorp läste ur. Det var dels jag och dels en socialdemokrat, vice ordföranden i arbetsmarknadsutskottet och kollega till er, som uttalade oss. Hon var väldigt tydlig med att man ska ställa tuffa krav på människor. Om man är vuxen, frisk och har försörjningsstöd kommer det numera att krävas från Socialdemokraterna att man gör en motprestation. Det är välkommet, tycker jag, för här handlar det om att hjälpa, facilitera och stödja men också vara tydlig med att det ställs krav på vuxna, friska människor.

Tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det sista Gunilla Svantorp nämnde är otroligt centralt, att upphandlingarna är korrekta och att man är på tårna från Arbetsförmedlingen. Det finns ingen annan åsikt. Det tycker Gunilla Svantorp, det tycker jag, det tycker talmannen och det tycker rimligen alla som jag någonsin har träffat.

Riksrevisionen har återkommande granskat Arbetsförmedlingen i det avseendet och kommit fram till en hel del kritik. Det tar jag naturligtvis på yttersta allvar. Vi från den politiska sidan går nu igenom granskningarna och exakt vad det är som har åtgärdats och vad som inte har åtgärdats för att till exempel komma till rätta med saker som man tror är mindre effektiva. Vi talar ändå om dessa miljarders miljarder skattepengar som vi satsar för att hjälpa människor, hjälpa branscher och få Sverige att funka, vilket är jätteviktigt. Då vill vi använda dem på mest effektiva sätt för att till exempel få mer effektivitet i upphandlingarna, som Gunilla Svantorp efterlyser.

Det är klart att pandemin har påverkat detta. Jag får uppgifter om det från branschen. Jag får mängder av påstötningar, inte bara från människor som har varit långtidsarbetslösa utan också från dem som vill anställa nya medarbetare. Branschen i Sverige har ett behov av 60 procent fler utbildade bussförare. Bristen riskerar att växa med åldersstrukturen när det gäller många duktiga bussförare.

Vi ska veta att det ändå finns över 111 000 personer med B-körkortsbehörighet men bara kring 23 000 aktiva bussförare. Här finns en uppmaning på temat: Kom tillbaka, jobba heltid, jobba deltid eller halvtid! Det finns en resurs här som går att använda. Detta måste jag också ta upp i de samtal som jag har med branschen, eftersom jag som arbetsmarknadsminister är en sorts mäklare mellan behov och människor som just nu inte kommer i anställning eller kan försörja sig själva.

Om vi tittar bredare på behovet av yrkesförare och transporter när det gäller våra lastbilar, som ser till att vi får ut sjukvårdsmaterial, mat och allt det som vi behöver ha för att Sverige ska fungera, finns det 247 000 människor som har C-körkort men bara 55 000 aktiva förare. Här finns också en enorm möjlighet att i den delen av transportsektorn se vad man kan göra. Sedan ska det väl understrykas att det är en del som har detta körkort för att kunna köra hästtransporter eller husbilar, och det är väl inte möjligt för alla att jobba lite extra eller byta karriär.

Jag tycker att det är viktigt att vi ser bredden på detta. Vi har nu fått information om att upphandlingarna kan behöva vässas, och jag är glad för att riksdagen och alla utskott är på myndigheterna om detta. Förutom att anslå pengar och stifta lagar efter riksdagens beslut har vi möjlighet att styra myndigheterna genom regleringsbrev och instruktioner. Men det är mycket svårt att säga exakt vilka utbildningar jag skulle vilja ha här och där. Grundlagen förhindrar mig att göra det, men jag är glad att riksdagens ledamöter kan peka med hela handen.

Fru talman! Riksdagen styr ju regeringen, och regeringen styr sedan våra myndigheter. Det är den detaljen som är lite knepig. När Arbetsförmedlingen för ett par månader sedan beslutade att inte förlänga arbetsmarknadsutbildningen till yrkesförare för buss på elva platser - Umeå, Sundsvall, Falun, min egen hemstad Örebro, Uddevalla, Skövde, Falkenberg, Linköping, Jönköping, Karlskrona och Kristianstad - beslutade man också att man skulle förlänga den i Luleå, Östersund, Gävle, Karlstad, Uppsala, Eskilstuna, Nyköping, Stockholm, Göteborg, Växjö, Helsingborg och Malmö.

Jag har kollat med myndigheten, som följer detta och har i uppdrag att fixa jobb och se till att matcha och rusta, och deras besked är att orsaken till detta beslut är att efterfrågan på dessa utbildningar är för liten. Det kan vi beklaga. Då måste vi se till att både parterna och gymnasieskolorna gör sitt och att man, som vi nyss pratade om, på olika sätt försöker rusta ännu fler människor som kanske står väldigt långt från arbetsmarknaden och inte direkt i morgon kan hoppa på en yrkesutbildning för att bli bussförare. Man måste möta detta så att behovet ökar. Detta är den orsak som har angivits.

Jag håller med om att detta är jättecentralt. Vi kan gå vidare även på andra områden i samhället. Vi kan prata om maskinförare i en annan interpellationsdebatt. Det är samma sak där - en bransch och en industri som bokstavligen skriker efter unga människor, som ni som sitter på läktaren, som behöver komma in på arbetsmarknaden. Där finns det hur mycket jobb som helst, men man har svårt att få sökande till denna typ av arbeten.

Då är det klart att vi måste fundera på vad vi kan göra tillsammans. Det finns som sagt 300 000 arbetslösa, men det är över 534 000 som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Vi har alltså en enorm resurs och reserv, om man ser det positivt, som måste komma in och få slippa smärtan i att vara arbetslös, sakna egenmakt och inte kunna känna stolthet över att tjäna sina egna pengar.

Allt detta är en jätteuppgift, och vi tittar nu brett på hur man ska kunna förstärka den nära utbildningen, framför allt på gymnasiet, som vi var inne på. Där har ju Gunilla Svantorp själv, inte minst i sitt tidigare uppdrag, bidragit aktivt till att vi nu kan ställa om och får en gymnasieskola som är bättre anpassad för detta; jag välkomnar det. Vi måste också jobba med att Arbetsförmedlingen, när det finns ett stort intresse och ett lokalt behov, ser till att människor får arbetsmarknadsutbildning till yrken där det råder brist.

Det finns i huvudsak tre vägar in. Förutom gymnasieskolan är det också möjligt via antingen den kommunala vuxenutbildningen eller arbetsmarknadsutbildningen. Man ska alltså inte glömma bort den kommunala vuxenutbildningen. Sedan är det ett fåtal som skaffar yrkeskompetensbevis på annat sätt, via privata trafikskolor och så, men generellt är också den kommunala vuxenutbildningen väldigt viktig.

Överallt där det finns en efterfrågan ställer man upp med de arbetsmarknadsutbildningar som behövs. De är nedlagda i de här fallen för att det saknades intresse, men de finns på många platser.

Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra behovet av utbildad personal som säkerställer att vår infrastruktur i hela Sverige fungerar.

Infrastruktur är ett mycket vitt och brett begrepp, men här utgår jag från att vi i huvudsak talar om transportnäringen. Visst är det så att väl fungerande transporter är avgörande för att hela landet ska kunna leva. För att transportföretagen ska kunna tillhandahålla sina viktiga, ofta samhällsviktiga, transporter är det centralt att de kan rekrytera utbildad personal med mycket god kompetens.

Kompetensförsörjningen innebär ofta ett samspel mellan olika parter, så även här. Gymnasie- och vuxenutbildningen utgör stommen när det gäller utbildningen av arbetskraft i Sverige. De lagändringar som träder i kraft till halvårsskiftet nästa år till följd av arbetet med en dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning förbättrar - det är min absoluta bedömning - förutsättningarna för att ytterligare stärka den reguljära utbildningens betydelse i denna fråga. Det handlar alltså om att man gör mer insatser för att se till att unga människor får goda förutsättningar att utbilda sig till yrken och kompetenser där det verkligen finns jobb, vilket är en grund för själva interpellationen.

Arbetsmarknadsutbildningen är ett komplement till den reguljära utbildningen och bidrar till kompetensförsörjningen inom transportnäringen på alla sätt. I fastställandet av arbetsmarknadsutbildningen ska Arbetsförmedlingen ha ett nationellt perspektiv men även ta hänsyn till det lokala utbildningsutbudet och till den lokala och regionala arbetsmarknaden.

Som jag nämnde nyss är gymnasie- och vuxenutbildningen viktiga för kompetensförsörjningen inom just transportområdet. Fordons- och transportprogrammet i gymnasieskolan har ökat i omfattning över tid och är i dag det tredje största yrkesprogrammet i den svenska gymnasieskolan.

För att öka attraktiviteten hos en viss bransch eller ett visst yrke är det viktigt att det finns utbildning, så att det inte blir för långa köer, att det finns en arbetsmiljö som är rimlig, att det finns en lön som anses vara attraktiv och att det finns andra aspekter som påverkar förutsättningar för vidareutbildning och annat.

Kompetensförsörjningen inom transportnäringen är ett gemensamt ansvar för alla berörda aktörer, men självklart också från regeringens sida och för Arbetsförmedlingen, som är den myndighet som vi försöker utveckla och styra för att nå detta ändamål.

Fru talman! Visst är Liberalerna djupt kritiska till att man har låtit långtidsarbetslösheten bita sig fast, men jag har ändå respekt för att man har gett ett uppdrag till myndigheten som jag nu förvaltar med stor respekt för myndigheten. Arbetsförmedlingen måste få en chans att fullfölja detta.

I den här delen kan man rimligen inte låta det finnas någon skillnad i åsikter i kammaren. Alla som kan jobba ska jobba; det är vi alla överens om. Vi skulle kunna rösta om det här inne, och då skulle det bli hundra mot noll, så att säga.

Vi är överens om att många kvinnor, inte minst de som har invandrat till Sverige och har utrikes bakgrund, står väldigt långt från arbetsmarknaden. Vi har ju även en särskild utredning som tittar på detta, beroende på att läget är så allvarligt. Det är ohållbart av både frihetsskäl och jämställdhetsskäl att kvinnor är så här utsatta, och det måste vi ändra på. Också detta råder det enighet om.

Jag vill bara få fört till protokollet att den breddning som nu görs av omställningspaketet också är en del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, även om det sker under kontroll av parterna. Vi har i budgeten skjutit till resurser, och nu får vi se exakt vad överenskommelsen kostar. Det här är för analys, men det kommer förhoppningsvis att vara en del av detta framgent. Vi har i alla fall räknat på det.

Liberalerna har i många år varit kritiska mot Arbetsförmedlingen av effektivitetsskäl. De opinionsmätningar som åberopas här har ju inte vi gjort, utan det är andra som har redovisat att det blir för lite jobb för pengarna.

Det var därför vi tillsammans med Socialdemokraterna gjorde ett reformarbete för att se till att få mer fokus på arbetsplatsnära verksamhet i Arbetsförmedlingen och på att andra aktörer kan delta. Det hoppas jag att Socialdemokraterna i dag står fast vid också i opposition.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det var hårda ord - slaktas. Om man ser på anslaget för förvaltning till Arbetsförmedlingen och till det som görs brett i hela den samlade aktiva arbetsmarknadspolitiken vet jag inte om begreppet slakt är relevant eller rimligt, men det får stå för Jim Svensk Larm.

Jag tycker att vi ska vara noga med att läget är bekymmersamt. Vi befinner oss i mängder av samverkande kriser. För bara några månader sedan företrädde interpellanten och Jim Svensk Larm den regering som, mycket bekymmersamt, såg hur den egna politiken ledde till att inte minst långtidsarbetslösheten bet sig fast.

Det var därför, gissar jag, som Socialdemokraterna i februari mars i år tänkte att nu minsann ska vi göra någonting för att komma till rätta med långtidsarbetslösheten. Och det är ju bättre att man gör det ett halvår före valet än inte alls, brukar jag säga.

Arbetsförmedlingen har då fått uppdraget att se hur man ska kunna förstärka stödet till personer som är just långtidsarbetslösa, inte minst människor i socioekonomiskt utsatta områden med särskilda utmaningar. Man försöker också analysera behoven som finns och hur långt från arbetsmarknaden personerna verkligen står och se vilka nya åtgärder man behöver vidta.

Det här är alltså ett uppdrag som Arbetsförmedlingen har fått av Socialdemokraterna. Jag förstår det, och jag stöder detta till fullo. Jag vill vänta in de förslag som nu kommer eftersom jag tycker att Socialdemokraterna gjorde en klok beställning, och den måste väl även Socialdemokraterna i opposition i riksdagen i dag bejaka, kan man tycka.

Det allmänna läget är svårt att bedöma. Vi ser en oroande ökning av varslen, men vi ser också att arbetslösheten ännu inte har ökat. Det beror på att det också finns en omfattande kompetensbrist, vilket delvis ska diskuteras i en kommande interpellation här i dag. Det finns alltså många lediga jobb, men det finns inga som kan ta dessa jobb. Det leder till frågan om vad det är som är drivkraften. Men jag vill inte föregripa den interpellationsdebatten; frågorna kommer delvis att gå in i varandra.

Vi menar att det omställningsstöd som nu via paketet är på plats också är en del av den aktiva politik som parterna hjälper till med - den partsmodell som åtminstone vi från Liberalerna tycker är så viktig att värna. Den kommer också att ge ett starkare stöd för att hjälpa människor ur en risk för arbetslöshet eller till att helt enkelt utveckla sig själva under sitt yrkesliv för att med en ökad kompetens kunna välja en ny karriär eller en ny arbetsgivare. Vi har ju länge pratat om det livslånga lärandet, men nu har vi ett system på plats som gör det möjligt på riktigt.

Här kommer som en sista pusselbit något som vi nu bereder och som vi nog kommer att behöva bereda ett tag: förslaget till en överenskommelse om etableringsjobb. Det är också en del av en aktiv arbetsmarknadspolitik som vi nu för in och som vi menar är ett mycket bättre stöd än extratjänsterna. Vi såg inte att de hade den effekt som vi hade önskat, och det finns rätt mycket kritik mot hur de användes.

Fru talman! Jag återkommer med svar om Liberalernas hemsida.

Fru talman! Tack för de mycket viktiga inläggen i interpellationsdebatten!

När det gäller ekonomin har vi haft en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering i åtta år. Den har valt att i högsta grad regera frivilligt. Den har kämpat hårt för att till varje pris vara kvar. Effekterna har vi nu sett.

Mycket viktigt arbete har gjorts. Liberalerna har till exempel under en del av den här tiden varit med och bidragit till att upprusta Arbetsförmedlingen tillsammans med den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Vi satsar rätt många miljarder på Arbetsförmedlingen för att ha en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi satsar ännu mer när vi ser till alla program och alla olika former av arbetsmarknadsutbildning. Lägger vi till yrkesvuxutbildningen och komvux blir det ännu mer.

Det är aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi lägger till allt från introduktionsjobb och lönebidrag till nystartsjobb. De har just nu särskilt stöd. I dagarna fick vi reda på att parterna har kommit överens om etableringsjobb. Det är något som vi nu bereder från regeringens sida. Allt det görs för att hjälpa människor att komma i arbete.

Vi vet ju att den långa arbetslösheten är särskilt besvärlig. Det har under åtta år byggts upp en stor och omfattande arbetslöshet bland människor som av olika skäl har svårt att själva ta steget in. Där görs alla de här programmen och insatserna för att hjälpa dem, och det ska fortsätta. Det är ingen tvekan om det.

När det gäller själva frågan om vad Arbetsförmedlingen ska göra följer vi noga vad de har redovisat, och vi har nu omsatt detta i en ny instruktion genom en förordning. Där - det vill jag upprepa, fru talman - ska man samverka med kommunerna. Det är jätteviktigt att man hjälps åt, för detta är ju personer som på olika sätt kan vara föremål för diverse sociala insatser eller annan omsorg från kommunerna, inte minst när det gäller unga personer. Samverka ska man göra. Man ska samverka med en rad myndigheter, med arbetsmarknadens parter, med branschorganisationer och med idéburen sektor - allt för att samla den kraft som behövs och för att vara många tillsammans för att minska den smärta som finns i långtidsarbetslöshet och i arbetslöshet generellt.

Det här är centralt för regeringen, och vi kommer att fortsätta det med all kraft. Vår bedömning är att den förtätning Arbetsförmedlingen nu tänker göra också innebär att jobba närmare personer som är arbetslösa, i den egna kommunen eller i en grannkommun, och ordna personliga möten, vilka ofta riktar sig till individer som har större behov av en tät mänsklig kontakt rent fysiskt. Där går det inte att ägna sig åt de digitala lösningar som ändå har växt fram på ett bra sätt på senare tid. Detta har man för avsikt att förstärka.

Jag vill alltså understryka att den arbetsmarknadspolitik som är till för att minska smärtan i arbetslöshet i allmänhet och i långtidsarbetslöshet i synnerhet är i högsta grad aktiv.

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen kommer att säkerställa att Arbetsförmedlingen har fysisk närvaro i alla kommuner, hur jag och regeringen avser att säkerställa Arbetsförmedlingens samverkan med kommuner och arbetsgivare samt om jag och regeringen kommer att fullfölja uppdraget att förstärka Arbetsförmedlingens närvaro i områden med hög långtidsarbetslöshet.

Arbetsmarknadspolitiken behöver definitivt bli mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete. Matchningen behöver förbättras och kompetensbristen motas i hela vårt land. Långtidsarbetslösheten behöver minska. För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva och ständigt utvärderas.

Arbetsförmedlingen ska ha en ändamålsenlig lokal närvaro - i egen regi, genom servicekontor eller genom samverkan med kommunerna. Enligt Arbetsförmedlingens nya instruktion, som trädde i kraft den 1 december i år, ska myndighetens organisation lokalt, regionalt och nationellt utformas så att de arbetssökande som behöver fysiska möten ska få det, så att ändamålsenliga arbetsgivarkontakter säkerställs och så att samverkan med kommuner och andra aktörer möjliggörs.

Arbetsförmedlingen redovisade den 26 oktober det uppdrag i regleringsbrevet för 2022 som gäller likvärdigt stöd och likvärdig service i hela landet. I rapporten framgår tydligt att det finns 88 fast bemannade arbetsförmedlingskontor, 24 kontor som myndighetens personal reser till och 104 samarbetslösningar med andra, till exempel Statens servicecenter och kommuner. Det innebär att Arbetsförmedlingen kan träffa arbetssökande och arbetsgivare fysiskt på 216 platser i landet i 209 av landets kommuner. I de kommuner där det saknas arbetsförmedlingskontor eller samarbetslösning kan fysiska möten erbjudas i grannkommunen. Antalet servicekontor kommer att öka under 2023. I och med utbyggnaden av ytterligare servicekontor kommer det bland dessa att ges ytterligare möjligheter för fysiska möten.

Fru talman! När det gäller uppdraget till Arbetsförmedlingen att minska långtidsarbetslösheten (A2022/00330), som lämnades till myndigheten den 2 mars i år, har Arbetsförmedlingen redovisat att man avser att inkomma med en återrapport senast den 15 mars nästa år. Vi får alltså vänta ytterligare ett par månader. Regeringen inväntar svaret från myndigheten innan regeringen kan ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som behövs.

Herr talman! Det märks på många sätt att det har varit ett regeringsskifte. Socialdemokraterna har glömt bort att de har regerat i åtta år. Minnesbilden av vad man har medverkat till har bleknat ganska snabbt, hör jag.

Vi i Liberalerna och regeringen menar att de åtgärder som har genomförts kommer att tjäna medborgarna väl för det fall att de drabbas av arbetslöshetens smärta. Mycket av kritiken handlar om att det finns åtgärder eller resurser som inte har använts under det innevarande året. Det har inte varit ovanligt att man också under tidigare år har skickat tillbaka pengar till staten beroende på att regleringsbreven från den socialdemokratiska regeringen har varit för svaga och att fokus på jobb och på jobbskapande, nära insatser har varit för svagt.

Detta kan vi prata mycket om. Jag vill påstå att de fantastiska medarbetarna på Arbetsförmedlingen är väl rustade och har bra program och garantier.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Regeringen gör stora satsningar på utbildningsväsendet för att se till att fler unga människor söker sig till bland annat de utbildningar som ger jobb inom äldreomsorg med mera. Vi prioriterar detta.

Vi ser också till att människor som är föremål för den breda paletten av åtgärder inom Arbetsförmedlingen ska styras dit där det finns ett skriande behov av arbetskraft.

Som jag inledde frågestunden med är 534 000 människor inskrivna på Arbetsförmedlingen - en effekt av de framgångsrika år frågeställaren refererade till. Jag vill nu se till att man gör allt man kan för att dessa personer kommer i de arbeten som efterfrågas. Då kan de vara föremål för olika former av utbildningar eller omställning mitt i livet.

Det är denna väg vi vill gå. Jobben finns, och vi måste stödja människor så att fler vågar söka sig till denna verksamhet.

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för en viktig fråga! Vi bär ju tillsammans ett ansvar för hur vårt ordförandeskap går och framför allt för de beslut vi tar, som är viktiga för Europa och för vår framtid.

Vi har sagt att vi samarbetar också i EU-frågor på de områden som berörs av det avtal som regeringen har med Sverigedemokraterna. Det är ju helt självklart. Det kan ju vara en hel del kantbollar där som vi får döma av. Där det inte är så är det helt självklart att vi antingen måste söka stöd hos Sverigedemokraterna utanför avtalet eller från Socialdemokraterna i EU-nämnden. Därför är Socialdemokraterna i högsta grad delaktiga i hur det här går.

Vi planerar och har fullt upp med att förbereda ordförandeskapet på olika ställen. Vi kommer att försöka ta vid efter det tjeckiska ordförandeskapet och ta så mycket som det bara går i mål. Det är viktigt. Resten lämnar vi med varm hand över till spanjorerna efter oss, men det här är ett mycket viktigt halvår inte bara för regeringen utan också för Sverige och Europa.

Herr talman! Jag har ju haft förmånen att före min nuvarande roll ha varit riksdagsledamot. Jag minns när jag satt ute i kammaren och Mona Sahlin stod här i talarstolen. Ämnet var: Ska vi prata svenska i Sverige?

Mitt svar var: Självklart! Det var dock inte så att alla riksdagens partier då tyckte att det var självklart, utan det blev en väldigt lång debatt. Jag är därför väldigt glad att vi nu förtydligar något som jag gärna vill trycka på i integrationspolitiken, nämligen att den som har rätt att komma till Sverige - och kommer till Sverige - ska vara välkommen och välkomnas med tydlighet.

Det ska vara tydligt: Här jobbar vi, här pratar vi svenska och här sköter vi oss. Gör man inte det måste man möta tydliga drivkrafter att göra det ändå. Min uppfattning är att detta i 99,9 procent av fallen även ligger i individens intresse. Vem kommer till ett land utan att vilja bli en del av landet?

Vi gör stora förändringar på integrationsområdet, och det är jag glad för.

Herr talman! Jag tackar för att, precis som har varit fallet i de andra frågorna, en synnerligen viktig sak tas upp. Hur ser vi till att detta värdskap får medarbetare i tillräcklig omfattning för att Sverige ska vara ett land dit man kommer för att turista och där människor reser runt för att få den fantastiska rekreation som vårt vackra land erbjuder?

Ja, det handlar ju om att öka attraktionen i dessa utbildningar så att fler ungdomar känner att detta är viktigt att utbilda sig för. Där har vi haft en diskussion, och inte minst från Liberalernas sida - även om vi står samlade - står vi bakom det nya regelverket för gymnasieskolan som innebär att man kan välja bort delar av det teoretiska om det skulle vara aktuellt för en sådan utbildning. Det handlar om att snabbt kunna komma ut i jobb och om att få en examen över huvud taget.

Det stora problemet är att det är för många ungdomar som aldrig ens kommer till gymnasiet eller har svårt att komma in därför att de går ut nian med otillräckliga betyg, så det är ett starkt fokus. Sedan måste vi göra mer för att se till att arbetsmarknadsutbildningarna matchar det som behövs.

Jag tror att min talartid är slut, herr talman. Annars kan jag prata väldigt länge - det är inga problem! Men jag stannar där, helt enkelt.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Ja, vad gör man med den enorma mentala fattigdom som så många barn uppenbart befinner sig i? Det är fråga om ekonomisk och mental fattigdom. De har inget tillträde till vettiga fritidsaktiviteter - det som annars skulle stödja en ung människa som har det tufft.

Regeringen satsar på föräldrastödsinsatser för att tidigt nå fram till de familjer som har det jobbigt. Även inom skolan jobbar vi med tanke på att fler sociala team ska skapas för att verkligen nå fram till killen med en V8 i bröstet som måste få hjälp - kanske i en mindre undervisningsgrupp i skolan.

Vi gör också insatser för att agera tidigare och tydligare med lite tvång, så att säga, från socialtjänsten. Det kan handla om saker som börjar riktigt tidigt. Vi stärker också förutsättningarna för barn- och ungdomspsykiatrin.

Herr talman! Många av de satsningar som har funnits på plats sedan den stora katastrofen när många människor tvingades att fly, inte minst från Syrien, och sedan kom till vårt land håller man nu på och anpassar till en ny situation. Vi står som bekant inför en mycket smalare migration, något som har debatterats här i kammaren i andra sammanhang.

Det är många som måste hjälpa till, för även om det är enkelt sagt är detta komplicerat, och jag har hört många från i stort sett alla partier här i kammaren säga att alla vuxna som kan jobba också ska jobba.

Herr talman! Det är ett fantastiskt viktigt uppdrag som jag har i min roll som arbetsmarknadsminister. Det handlar om att både rusta och matcha människor till ett jobb, människor som kanske under väldigt lång tid har befunnit sig i ett ganska besvärligt utanförskap där smärtan har blivit ett ok som blir svårt att bära och som påverkar hela familjer. Sanningen är den att vi har områden i Sverige där många människor är utsatta för samma smärta, vilket kan leda till andra sociala problem i form av utanförskap.

Vårt mål är att jobba brett och se till att många olika aktörer, inte minst ideella sådana, medverkar till att i olika program och åtgärder försöka att steg för steg flytta en människa in i egenmakten, bort från den smärtsamma arbetslösheten och det utanförskap som det innebär att vara arbetslös väldigt länge.

Herr talman! Det gör vi i regleringsbrevet i den nya förordningen för Arbetsförmedlingen som nu kommer på plats, faktiskt i dag. Det är viktigt.

Det är också centralt att fundera på hur kontrollen sker på plats, alltså vilket förarbete som görs innan människor kommer ut på olika former av praktik som vi tycker ska vara väldigt arbetsplatsnära. Är det här en bra arbetsplats? Är det här okej?

Vi genomför också förstärkningar för att stötta andra aktörer i att kunna göra kontroller tidigt och tydligt för att ingen ska utnyttjas men även så att personer själva inte gör något fel.