Ali Esbati

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024.

Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2024. Riksdagen välkomnar att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina och ökar trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner och rättsligt ansvarsutkrävande.

EU:s utvidgning är en investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Riksdagen understryker att EU ska bistå kandidatländerna i deras reformarbete, att utvidgningsprocessen ska vara meritbaserad och att EU:s grundläggande värden är hörnstenar för framtida medlemskap i EU. Att processen är meritbaserad innebär att ett kandidatlands framsteg i reformarbetet avgör takten i dess anslutningsprocess. Riksdagen anser att EU bör öppna anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien.

Riksdagen anser inte att utvidgningen kräver ändringar av EU:s fördrag. För att utvidgningen ska lyckas framhåller riksdagen i stället behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och att modernisera EU:s budget.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden.

Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden.

Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.

Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor.

Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik.

Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt.

Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.

Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik.

Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt.

Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden.

Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor.

Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg.

Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
• att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
• utvidgad expertskatt
• avskaffad skatt på plastbärkassar
• slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
• att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
• utvidgad expertskatt
• avskaffad skatt på plastbärkassar
• slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.