Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att minska Sveriges fossilberoende och stärka inhemsk produktion av hållbara bränslen i akt och mening att stärka Sveriges totalförsvar. Hanna Westerén har även frågat mig om jag och regeringen kommer att efterfråga hållbara bränslen i utbyggnaden av svensk militär förmåga.

Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt allvarligt, och totalförsvaret står inför en historisk uppbyggnad. Försvarsbesluten för åren 2025–2030 innebär att Försvarsmakten kommer att bedriva utökad verksamhet på sina övnings- och skjutfält samt flottiljflygplatser.

Försvarsmateriel är dyrt och används under lång tid, ofta under flera decennier. Detta gäller även Försvarsmaktens fordon, vilket innebär en fortsatt användning av fossila bränslen. Myndigheten är även beroende av drivmedel som kan lagras länge, och av bland annat det skälet har Försvarsmakten varit undantagen från reduktionsplikten.

En robust energiförsörjning är central för att samhället ska fungera även vid höjd beredskap och i krig. Möjlighet till förhandslagring av drivmedel är viktigt inom ramen för Sveriges värdlandsstöd i Nato. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att utveckla drivmedelsberedskapen. Det handlar exempelvis om stöd till laddinfrastruktur och elfordon samt förlängt och ökat stöd för biogasproduktion.

Regeringen har även tillsatt Styrmedelsutredningen, som bland annat ska analysera olika styrmedel för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Produktion av hållbara bränslen kan få stöd från både Industriklivet och Klimatklivet. I budgetpropositionen för 2026 har regeringen förstärkt Klimatklivet med ytterligare 1,5 miljarder kronor för 2026, 2027 och 2028.

I maj 2025 tillsatte Regeringskansliet en bokstavsutredning med uppdrag att främja tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfart och luftfart. Analysen ska bland annat beakta totalförsvarets behov av hållbara och fossilfria drivmedel, inklusive lagringsmöjligheter för det civila och militära förvarets behov. Uppdraget ska redovisas i april 2026.

Fru talman! Tack för interpellationen, Hanna Westerén!

Styrkan i den svenska försvarspolitiken är just den breda samlingen, och den har vi återkommande visat – både när riksdagen den 17 december fattade ett nytt totalförsvarsbeslut som alla partier stod bakom och i beslutet att lägga 5 procent av bnp på försvaret, varav 3,5 procent ska avsättas till det militära försvaret och 1,5 procent ska avsättas till det civila försvaret, infrastruktur och Ukrainastöd. Den styrkan är signifikant, och den har noterats av vår omvärld.

Sedan kan vi ha lite olika synpunkter på hur man lägger upp enskilda arbeten med detta inom Försvarsmakten. Till stora delar är detta ett myndighetsuppdrag, men jag ska försöka bemöta och resonera kring de frågeställningar som Hanna Westerén tar upp och som jag tycker är viktiga och relevanta.

Bara för att sätta saker lite grann i perspektiv kopplat till Försvarsmaktens eget ansvar på området: För några år sedan gjordes bedömningen, efter mätning, att Försvarsmakten stod för under 1 procent av de totala utsläppen. Sedan har Försvarsmakten förstås att systematiskt arbeta med hållbarhetsfrågor men också forskning och utveckling när det gäller inte minst drivmedel.

Att Försvarsmakten inte träffas av reduktionsplikten är någonting som Hanna Westeréns partis regering fattade beslut om 2021. Det beslutet stöder vi; vi tycker att det är rimligt att Försvarsmakten inte ska omfattas av reduktionsplikten. Anledningen är just att de biodrivmedel som det kan handla om under nuvarande förutsättningar inte kan långtidslagras och ibland inte klarar kyla. Så länge den teknikutvecklingen inte går framåt är det alltså svårt att tillmötesgå reduktionsplikten, och jag tycker att det är rimligt.

Just förhandslagring av drivmedel är rätt centralt för Sverige nu när vi är en Natoallierad, för det gör att vi måste kunna förhandslagra drivmedel inte bara för den svenska försvarsmakten utan också för andra länders försvarsmakter. Försvarsmaktens bedömning var att det skulle ske på bekostnad av den militära förmågan, och det finns det inte riktigt utrymme för i det allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget där vi ska utöka vår försvarsförmåga väldigt snabbt på kort tid.

Jag vill ändå påminna om att Försvarsmakten löpande bedriver ett omfattande arbete när det kommer till just miljö- och hållbarhetsfrågor. Man deltar också i en rad olika forskningsprojekt både nationellt och internationellt. FOI, som är en internationellt ledande försvarsforskningsmyndighet, har arbetat med studier kopplade till energiförsörjning.

Jag vet också att Försvarsmakten nu bedriver ett arbete där man testar elfordon. Det görs bland annat i Umeå, i Kungsängen och i Skövde, där man tittar på alternativa sätt att försörja fordonsflottan med energi. Allt annat lika kan eldrift ibland vara attraktivt även på slagfältet eftersom sådana motorer är tystare än exempelvis en dieseldriven motor.

Det sker alltså ett rätt omfattande arbete för att bejaka teknikutvecklingen. Jag har också själv, i min tidigare roll som ordförande i försvarsutskottet, tittat på möjligheterna med biogas och om den går att använda för framdrivning av Försvarsmaktens olika fordon. Sverige ligger alltså rätt långt fram i teknikutvecklingen.

Fru talman! Den främsta prioriteringen, med utgångspunkt i det totalförsvarsbeslut vi har fattat, är en snabb uppbyggnad av totalförsvaret och en snabbare utveckling av starkare krigsförband. Det är kärnverksamheten i Försvarsmaktens uppdrag.

Med det sagt tycker jag att det är viktigt att ta fasta på några saker. I förarbetena till miljöbalken konstateras att krig är ett av de allvarligaste miljöhoten. Detta framgår också i själva miljöbalken. Vi behöver bara titta på erfarenheterna från kriget i Ukraina för att se vilka fruktansvärda konsekvenser det skulle medföra för miljön om vi inte längre skulle ha förmånen att leva i fred. Margot Wallström har på ett förtjänstfullt sätt gjort ett väldigt omfattande arbete med ekocid.

Jag vill ta fasta på vikten av en snabb uppbyggnad av försvaret. Detta syftar ytterst till att vi och våra allierade ska kunna få leva i fred.

Försvarsmakten följer de instruktioner och förordningar som finns på miljöområdet. Miljöbalken är naturligtvis en sådan. Man är anmodad att arbeta med utgångspunkt i de millenniemål som har slagits fast. Försvarsmakten har också ett omfattande arbete på hållbarhetsområdet. Man har en hållbarhetsstrategi och arbetar systematiskt med uppföljning. Detta redovisar man i den resultatredovisning som man skickar till regeringen i mars varje år.

Det sker alltså ett omfattande miljöarbete inom myndigheten, vilket är viktigt. Jag vågar påstå att den svenska försvarsmakten i en internationell jämförelse ligger långt fram när det gäller att arbeta med miljö- och hållbarhetsmål.

Detta är i grunden den ansats man har. Man har som sagt prov- och testverksamhet med nya drivmedel och med elbilar. Jag vet att man även tittar på biogas och ett antal andra alternativ.

Försvarsmakten arbetar med ett stort intentionsdjup. Man följer sina instruktioner och arbetar enligt de uppgifter som vi har gett Försvarsmakten på detta område. De är naturligtvis helt centrala.

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för debatten!

Jag tror inte att det finns några stora politiska skiljelinjer här. Jag har försökt att ge uttryck för den avvägning som man ibland måste göra vid tillämpningen av vissa drivmedel som kan minska Försvarsmaktens tillgänglighet och operativa förmåga. Till exempel kan problemen med att långvarigt lagra biodrivmedel i stark kyla minska tillgängligheten på våra krigsförband.

Med detta sagt arbetar Försvarsmakten med forsknings- och utvecklingsprojekt som har koppling till alternativa drivmedel. Detta är uppmuntrande. FOI, som tittar på energiförsörjningen ur ett totalförsvarsperspektiv, gör ett viktigt arbete. Försvarets materielverk har utvecklat hållbarhetskriterier för upphandling, vilket jag tycker att det finns anledning att både välkomna och uppmuntra.

Vi ser alltså ett ganska omfattande arbete för att minska beroendet av fossila bränslen i akt och mening att Försvarsmakten ska spela en konstruktiv roll i detta.

Vi befinner oss dock i allvarstider. Det säkerhetspolitiska omvärldsläget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Vårt främsta fokus nu är att se till att vi får starka krigsförband och att vi har förmåga att bedriva avskräckning och försvar tillsammans med våra allierade. Därför måste vi ibland göra avvägningar i bedömningen av hur snabbt vi kan tillmötesgå ny teknik som är fossilfri.

Jag tackar än en gång Hanna Westerén för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.