Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av det ökande antalet gps-störningar i Östersjön.

Ledamoten lyfter ett problem som är angeläget för oss att motverka. Radiofrekvensstörningar som påverkar satellitnavigeringssystem, GNSS, i Östersjöregionen har ökat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Störningarna ingår i ett sammanhang av ökad osäkerhet och ökad oförutsägbarhet i Sveriges närområde.

Sedan slutet av 2023 sker de allt oftare, täcker allt större områden och är allt intensivare. Samtidigt har rena störsignaler till del ersatts av så kallad spoofing – medveten förfalskning av avsändarinformation för att vilseleda mottagaren.

De störningar vi nu ser kan få långtgående konsekvenser och öka risken för olyckor. Det är således av vikt att det finns en god motståndskraft mot sådana störningar, vilket regeringens försvars- och säkerhetsstrategi för rymden stakar ut vägen för. Berörda myndigheter har en upparbetad och återkommande samverkan om störningarna, och regeringen har för 2026 gett de sektorsansvariga myndigheterna i uppdrag att stärka motståndskraften mot hybridhot.

Tillgång till alternativa lösningar kan öka motståndskraften. Luftfarten kan till exempel navigera säkert genom andra typer av system än gps. Dessutom kan flygplan i svenskt luftrum få radarledning från trafikledning. Sverige har också gott om markbundna traditionella inflygningshjälpmedel, vilket ger en robusthet. Fartyg ska kunna navigera säkert även utan stöd av GNSS-system. Redundans finns genom terrestra såväl som astronomiska navigationsverktyg samt radarsystem och ekolod.

Sverige är också aktivt inom EU och internationella organ. Till exempel har Sverige varit med och drivit på i Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, i frågan om motståndskraft mot GNSS-störningar. Sverige välkomnar den resolution i ICAO:s generalförsamling som fördömer Ryssland för återkommande GNSS-störningar vilka undergräver flygsäkerheten och tryggheten i internationell civil luftfart. Även ITU, Internationella teleunionen, utreder störningar som strider mot radioreglementet och har uppmanat Ryssland att omedelbart upphöra med störningarna.

Vi har beredskap för att omvärldssituationen i vårt närområde kommer att innebära att denna typ av hot, störningar och påtryckningar fortsätter.

Fru talman! Jag ska alldeles strax ge svar angående de åtgärder som har vidtagits rent konkret, inte bara i ord utan också i handling, för att komma till rätta med problemet.

Vi ser detta som hybridoperationer. De ska ses i ett större mönster av vad som nu sker på Östersjön. Det är ett antal saker som sker på Östersjön samtidigt. För det första sker naturligtvis återkommande kabelbrott. Kritisk infrastruktur på botten påverkas uppenbarligen av åtgärder som vidtas. Det måste vi ha koll på. För det andra sker GNSS-störningar men också ren spoofing, det vill säga att man projicerar en bild av ett fartyg någon annanstans än där det verkligen är. För det tredje påverkas dynamiken på Östersjön av arbetet med den ryska skuggflottan. För det fjärde ser vi att den ryska Östersjömarinen har agerat mer offensivt mot oss och våra allierade under det senaste året.

Det är alltså ett mönster som återkommer. Vi är glasklara när det gäller att vi fördömer och är kritiska mot Rysslands agerande vid det här laget.

Man kan diskutera om det ska vara en terrorklassning eller inte, men vi måste komma åt detta. Vi har det som heter motverkanspolitik mot Ryssland, där vi ska begränsa och försvaga Ryssland, som en konsekvens av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Man brukar anföra att det finns tre övergripande skäl till att Ryssland gör detta. I vissa fall kan det nog handla om skyddsåtgärder. Man är naturligtvis stressad över de ukrainska framgångsrika angreppen på ryska militära installationer men också på civil infrastruktur. Det kan alltså vara en skyddsåtgärd som man vidtar. Och man kan öva. Men vi vet också att detta görs medvetet, riktat mot oss och våra allierade. Jag tycker att det är viktigt att ta den bilden med sig.

Den 15 december förra året beslutade Europeiska rådet att lista Rysslands 142:a telekrigsbataljon i Kaliningrad inom ramen för den så kallade hybridsanktionsregimen. Genom att använda sanktionsinstrumentet – jag tror att det är det som Peter Hultqvist också egentligen är ute efter – kan vi få omfattande inreseförbud, in i EU, för enskilda personer. Vi kan frysa tillgångarna för personer och enheter samt få ett förbud mot penningmedel eller ekonomiska resurser som är tillgängliga för dem som innefattas i den här bataljonen.

Det här var ett litauiskt initiativ som Sverige gav starkt stöd för. Det ligger precis i linje med motverkanspolitiken, där vi försöker begränsa och försvaga ryskt agerande. Det är en konkret handling och en konkret åtgärd som gör att vi kan bekämpa den typ av hybridoperationer som Ryssland riktar mot Sverige och andra allierade.

Fru talman! Jag har givetvis gjort det. Jag har lyft den här frågan i den nordiska kretsen, inom ramen för Nordefco. Jag har också lyft det i det som heter NB8-formatet. Som Peter Hultqvist vet träffas de fem nordiska länderna och de tre baltiska länderna emellanåt för att diskutera vägen framåt.

Sverige är bland dem som upplever större problem än andra i det här sammanhanget, men det är välkänt också utmed den finska gränsen och uppe i Kirkenes i Norge att detta är ett växande problem.

Med det sagt har vi nu vidtagit åtgärder, men vi har använt begreppet hybridhot snarare än terrorklassning. Det var ett litauiskt initiativ, och jag tycker att det är bra att man gjorde detta mot den 142:a telekrigsbataljonen i Kaliningrad. Det vi efterfrågar är muskler, och det får man genom sanktionsinstrumentet. Det kan nog vara liknande om det är kopplat till terror som det är när det gäller hybridoperationer. Men då får du alltså frysningarna av de ekonomiska tillgångarna. Du får inreseförbuden. Du får ett antal begränsningar för alla som ingår i bataljonen.

Vi utesluter inte alls möjligheten att den här typen av verksamhet kan behöva riktas mot fler aktörer, för det här är ett växande problem. Det märkte vi framför allt någon gång i början av 2023, när detta började växa i styrka och omfattning, inte minst i vårt eget närområde.

Det handlar också om att öka vår egen motståndskraft. Peter Hultqvist är inne på en hel del av de åtgärder och de handlingar som vi gör för att stärka vår resiliens mot detta. Det handlar om investeringar i markbaserade system för att man inte ska vara beroende av gps-systemet. Det gäller också andra omfattande system, som Galileosystemet, som också kan ge oss resiliens, så att man inte bara är beroende av gps-systemet. Det handlar, som Peter Hultqvist också var inne på, om att man måste kunna klara vanlig manuell navigering.

Det enda som är positivt i detta är att vi än så länge inte har haft några större tillbud. Men med det sagt är vi djupt kritiska mot det djupt vårdslösa ryska agerandet. Vi har lyft det vid ett antal tillfällen. Vi har jobbat tillsammans med Litauen i EU. Vi har lyft det i den nordiska kretsen. Vi har lyft det i NB8-kretsen. Vi har också lyft det i International Telecommunication Union och i ICAO. Regeringen är aktiv i den här frågan och ser detta som ett växande problem.

Fru talman! Den rent legala diskussionen kopplat till om det är statsterrorism eller hybridoperationer behärskar jag inte själv. Jag tycker att det låter mer som hybridoperationer, men låt oss i så fall spara det till en annan diskussion.

Vad som är viktigt och vad som har åstadkommits nu är att sanktionerna kan bita. Det är det som kommer att påverka. Det blir konsekvenser för alla individer som är kopplade till verksamheten, och då gör det ont. Här är Sverige väldigt aktivt och drivande inom ramen för vår motverkanspolitik mot Ryssland som en konsekvens av den fullskaliga invasionen i Ukraina.

Vi har ett nära samarbete mellan myndigheterna för att hantera hybridhoten men också för att kunna hantera GNSS-störning och även spoofing. Det innefattar Kustbevakningen, polisen, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och givetvis marinen. Vi investerar också betydande resurser i att öka vår motståndskraft så att vi ska kunna bli ett hårt mål. Därmed minskar incitamenten eller moroten för Ryssland att bedriva den här typen av verksamhet. Detta har vi återkommande lyft i ett antal internationella forum, och som jag sa i mitt förra inlägg arbetar regeringen intensivt med frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.