Fru talman! Markus Selin har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska behålla och vidareutveckla sin förmåga inom militär satellitkommunikation. Han har också frågat mig hur jag säkerställer att Försvarsmaktens behov av rymdbaserade tjänster omsätts i svensk rymdpolitik och investeringar.

Rymden är en strategisk domän. Militär rymdförmåga utgör en viktig del för Sverige som rymdnation. En av pelarna i försvars- och säkerhetsstrategin för rymd är en portfölj av rymdförmågor och rymdtjänster till stöd för totalförsvaret.

Regeringen har tilldelat Försvarsmakten 1 miljard mellan 2024 och 2032 för att förbättra den militära rymdlägesbilden, utveckla egna satelliter för spaning och övervakning samt möjliggöra uppskjutning av militära satelliter från Esrange.

Under hösten 2025 beslutade regeringen att satsa ytterligare över 1,3 miljarder på anskaffning av satelliter för spaning och övervakning. Detta så kallade läglighetsköp syftar till att snabbare stärka förmågan till underrättelseinhämtning och långräckviddig bekämpning.

I regeringens försvarsindustristrategi aviserade regeringen etableringen av totalförsvarets rymdprogram. Detta är regeringens initiativ för att realisera rymdportföljen och säkerställa en samlad rymdförmåga för totalförsvaret. Rymdprogrammet utgör således ett konkret verktyg för att säkerställa att Försvarsmaktens behov av rymdbaserade tjänster omsätts i svensk rymdpolitik och investeringar.

Sverige ska verka för att uppnå rådighet tillsammans med allierade avseende säker satellitkommunikation som ger täckning över Arktis till stöd för ledning.

Regeringen vidtar flera åtgärder för att diversifiera tillgången till satellitkapacitet för både statlig, kommersiell och militär satellitkommunikation.

Fru talman! Jag ska ge Markus Selin åtminstone delvis rätt – jag tyckte också att det skedde bra saker på rymdområdet under förra mandatperioden, men det var inte på det militära området. Det saknade jag faktiskt.

Låt oss gå tillbaka och titta på det totalförsvarsbeslut som togs i december 2020. Jag tror att Markus Selin var i försvarsutskottet då. Själv var jag ordförande i utskottet. I det beslutet tror jag att rymd nämns med fem rader, i alla fall när det gäller svensk förmåga.

I det försvarsbeslut som vi tog i december 2024 är rymd en central och bärande del, så jag vågar påstå att det har skett mycket mer under den här mandatperioden på just försvarsområdet. Det är naturligtvis inte bara regeringens förtjänst, utan det har att göra med omvärldsutvecklingen att rymd har blivit mycket viktigare. Men det faktum att vi har fått en strategi på plats med försvars- och säkerhetspolitiska aspekter av rymd tycker jag är viktigt. Det var något som departementet drev igenom för att åstadkomma just det som Markus Selin efterfrågar, och det är prioritering och allokering av resurser.

Vi har två aspekter av detta. Den första är basplatta rymd, som jag delvis pratade om i svaret. Det är lite drygt 1 miljard till det. Den andra är läglighetsköpen på 1,3 miljarder. Vi får nu precis det som Markus Selin efterfrågar: egen rådighet genom ett tiotal egna satelliter. Det är faktiskt ett genombrott för oss när det kommer till satelliter.

Vi börjar också ta igen det som andra länder har utvecklat. Har vi egen förmåga på detta? Det är en relevant fråga. Det finns företag som delvis levererar tjänster till detta. Ovzon är ett företag som kan erbjuda detta.

Det finns också ett omfattande internationellt samarbete när det gäller rymden. Sverige ingår i det som heter Northlink, som handlar om att de Natoallierade ska kunna stärka sin konnektivitet inte minst när det gäller de arktiska områdena. Där är det väldigt viktigt med satelliter. Vi ingår även i det som heter APSS, som också är ett Natosamarbete inom rymddomänen.

Jag tycker att det har skett väldigt mycket i förhållande till hur det har varit på rymdområdet under tidigare mandatperioder, delvis för att vi har prioriterat detta.

Rymd är, som Markus Selin vet, ett viktigt område av tre övergripande skäl. Det handlar om positionering, som är viktigt för det militära området. Det handlar om spaning – jordobservation för civilt försvar och spaning för militärt, som man uttrycker det. Och det handlar naturligtvis om kommunikation.

Det som har varit en väldigt stor katalysator för svensk rymdindustri är det samarbete vi har med Ukraina – jag återkommer till det. Där har vi lärt oss enormt mycket. Det är första gången som vi upplever ett helt transparent slagfält. Vi vet ju alla var de militära resurserna och förmågorna är, och det vet vi i huvudsak genom rymdbaserade system som man sedan fusionerar med sensorer och drönare. Detta skapar också helt nya behov för oss kopplat till långräckviddig förmåga och targeting.

Det har alltså skett väldigt många framsteg. I juni i fjol undertecknade jag själv en avsiktsförklaring med min ukrainske kollega om hur Sverige och Ukraina kan vidareutveckla rymdsamarbetet. Jag kan återkomma till det, men där har vi jobbat i praktiken. Ett antal företag från Sverige har varit leverantörer och lämnat väldigt viktiga tjänster.

Fru talman! Tack, Markus Selin, för alla frågor! Jag ska göra vad jag kan för att beta av dem – det var ju en radda.

Låt mig idka lite självkritik. Det jag tycker att vi behöver bli bättre på är kommersialiseringen när det gäller rymden. Där ser vi att andra länder som skulle kunna vara jämförbara ligger framför oss. Jag tänker på Nederländerna, Norge och Finland. Är det någonting vi vet om rymdsektorn eller Space X eller vad vi nu gillar är det att kommersialisering av rymden är intressant.

Vi är duktiga på rymdforskning, och vi har gamla anor med Esrange och så vidare. Men det handlar om att fånga kommersialiseringen och få ett civilt-militärt samarbete. Jag tycker att vi skulle kunna åstadkomma ännu mer när det gäller det här. Det tycker jag är viktigt.

Vad är det som är viktigt med rymddomänen? Det är tjänster som man behöver från rymddomänen. Jag tycker att tre saker är väldigt viktiga. Det är naturligtvis en egen rådighet kopplat till underrättelsetjänst, alltså spaningssatelliter för att kunna följa olika trupprörelser i vårt närområde. Det får vi nu. Det är ingen hemlighet att vi följer Ryssland, framför allt i vårt eget närområde. Det kommer vi till dels också att få med de nya militära satelliter vi får rådighet över.

Det andra vi behöver är satellitförmågor när det gäller det som på engelska heter targeting och på svenska målval. För att vi ska utveckla den långräckviddiga förmågan måste vi också kunna identifiera var motståndarna har sina militära resurser. Det här handlar till dels om det arbete vi gör när vi bygger upp ett mycket starkare luftförsvar. Vi behöver också jobba med breddluftvärn. Regeringen presenterade i Sälen en satsning på 15 miljarder för att skydda Sverige, inte bara när det gäller de militära installationerna utan också de civila. Det är ett sätt att kunna hantera inkommande robotar.

Ibland är det dock bättre att skjuta bågskytten än att slå ut pilarna. Därför är det viktigt att Sverige också utvecklar en långräckviddig militär förmåga, och vi har tagit mått och steg i detta som vi ser fram emot att vidareutveckla.

Det tredje inom rymdområdet som jag vill prioritera är Sveriges integration in i det som heter IAMD, alltså integrerat luft- och missilförsvar. Det är också någonting som Försvarsmakten efterfrågar. Det handlar om att binda ihop den långräckviddiga förmågan, det handlar om att binda ihop sensorer och det handlar om att binda ihop rymdförmågan för att kunna anpassa detta till det moderna slagfältet. Ett antal åtgärder genomförs för att åstadkomma det.

Jag tycker att det är viktigt att framhålla de saker som har skett under rätt begränsad tid tack vare hårt arbetande individer i Försvarsmakten. Jag vill få sagt till protokollet att vi sände upp vår första militära satellit i augusti 2024 genom det som heter GNA 3. Vi har också ett samarbete med Danmark som heter Bifrost. När vi börjar arbeta mer integrerat och handfast med att kunna sända upp egna satelliter får vi det Markus Selin efterfrågar, vilket är ett större strategiskt oberoende och att vi utvecklar vår egen förmåga.

Markus Selin är ingenjör, så han kan det här bättre än mig, men det som också är kopplat till rymddomänen är att överföringskapaciteten och militariseringen gör att man har brutit kostnadskurvorna. Det är därför det är en veritabel explosion av satelliter. Sverige ska naturligtvis också vara framgångsrikt i att använda satelliter. Vi kommer att gå från omkring 7 000 satelliter i dag till uppåt 40 000 eller 50 000 satelliter om några årtionden.

Fru talman! Ytterst är det Försvarsmakten som är bäst beskaffad att göra den prioriteringen. Politiken sätter ramarna och ser till att det finns balans mellan mål och medel, och sedan kommer Försvarsmakten naturligtvis att väga in prioriteringen i resursallokeringen.

Vi står rätt väl rustade att göra detta. Som Markus Selin vet har flygvapnet ansvar för rymddomänen, och vi har nu en daglig rymdlägesbild. Vi har en rymdchef och en rymdavdelning, som jag har besökt, vid flygstaben kopplat till flygvapnet. Det gör att vi gradvis arbetar oss in i rymddomänen, praktiskt och operativt, för att komma framåt i de här frågorna.

Kopplat till vad vi lär oss när det gäller våra behov kan jag utan att gå in på detaljer säga att det, precis som på rymddomänen, finns förmågemål. Vi är en allierad, vilket kommer att prägla en del av de behov vi har på den punkten. Som en allierad får vi militära förmågemålsättningar inom olika domäner. Dessa omges dock, på förekommen anledning, av sekretess.

Låt mig avslutningsvis säga att något som vi gör och som vi lär oss väldigt mycket om telekrig av är att Sverige och Tyskland inom ramen för Ukraine Defense Contact Group leder arbetet med att stötta Ukraina i telekrigsförmågan. Det finns naturligtvis en uppenbar koppling mellan rymd och telekrig, eftersom det handlar om konnektivitet.

Ukrainarna har varit rätt beroende av vissa amerikanska leverantörer, och man vill diversifiera sig. När det gäller telekrigsdimensionen är det självklart bra med olika typer av konnektivitet, och det arbetar vi med – samtidigt som vi har en rymdstrategi för försvarsaspekter. Vi har också ett rymdprogram, och för några veckor sedan fattade vi beslut om att inom ramen för läglighetsköp köpa ända upp till tio militära satelliter.

Tack för debatten, Markus Selin!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.