Fru talman! Johan Andersson har frågat mig hur arbetet med det framtida stridsflygsprogrammet går och när det förväntas ett ställningstagande för ett eventuellt kommande beslut. Bakgrunden till Johan Anderssons frågor är att han anger att det finns en stor enighet i riksdagen om att utveckla ett framtida stridsflyg i Sverige. Johan Andersson har även angivit att ett uppdrag har givits till FMV om att tillsammans med Saab ta fram underlag för ett beslut i riksdagen som kan vara en del i en kommande upphandling.

Regeringen ser ett behov av att 2028–2030 kunna fatta beslut om ett principiellt vägval avseende ersättare till Jas 39. Ett sådant beslut förutsätter en rad överväganden och bred politisk förankring.

Regeringen har bemyndigat Försvarsmakten att genomföra ett konceptarbete avseende framtida stridsflyg. Avsikten är att utifrån operativa behov bygga kunskap, formulera beslutsunderlag och reducera risker inför framtiden. Verksamheten ska genomföras i samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut.

Försvarsmakten ska senast i och med budgetunderlaget för år 2028 inkomma med underlag för regeringens fortsatta överväganden inför ett kommande vägval. Underlaget ska utgå från Försvarsmaktens operativa behov med reella alternativ avseende framtida stridsflyg.

Försvarsmakten avrapporterar årligen verksamheten genom skriftlig redovisning.

Fru talman! Jag tackar Johan Andersson för den konstruktiva tonen och det stora engagemanget för svensk stridsflygförmåga. Detta är viktigt och bra. Jag brukar säga att vi är som bäst när vi orkar samla oss som land, och jag tycker att vi har gjort det återkommande på det försvarspolitiska området. Detta är en typfråga där vi kommer att eftersträva bred politisk samsyn, och beslutet kommer att gälla under många tiotal år framöver. Vi kommer att arbeta med Gripen E till runt 2050, så det är ett långsiktigt beslut, som också innefattar stora ekonomiska medel.

Jag tycker att Sverige har lyckats bra när det gäller att fatta sådana här beslut. Alla åtta partier står bakom det totalförsvarsbeslut som fattades den 17 december 2024 liksom överenskommelsen den 18 juni 2025 om att Sverige ska gå upp till 5 procent av bnp. Alla åtta partier står också bakom stödet till Ukraina, och sex av åtta partier står bakom Sveriges Natomedlemskap och integration i Nato. Detta borgar för att vi även i denna fråga ska nå en överenskommelse. Det är ju ett stort och viktigt beslut.

Vi har sjösatt ett vägvalsprogram. Så brukar man alltid göra, och så gjordes med Gripen C/D och A/B. Det är helt naturligt att man tittar igenom vilka alternativ som finns. Vi har nu en process där myndigheterna arbetar med detta med utgångspunkt i de operativa behov som Försvarsmakten kommer att ha i framtiden. Det är dock helt naturligt att vi också har en politisk process.

Jag har inte sett Försvarsberedningens arbete med detta, så här skulle jag vilja ha en parlamentarisk referensgrupp som har möjlighet att följa myndigheternas arbete. Jag ser därför fram emot att sjösätta en sådan grupp under våren, så att vi sedan kan följa utredningarnas och myndigheternas arbete med detta. Det som ligger till grund för detta är givetvis vägvalsprogrammet, där vi har lagt in många miljarder för att vidmakthålla handlingsfriheten att utveckla egna stridsflygplan i fortsättningen. Det är viktigt för att kunna arbeta med demonstratorer och vidmakthålla kompetens. Det är utgångspunkten för att jobba långsiktigt och strategiskt med detta.

Detta handlar alltså om ersättaren till Gripen E. Jag hade förmånen att vara med på F7 när Gripen E rullades ut, och Sverige står sig väl när det gäller att ha ett nyutvecklat stridsflygplan. Det har också en hel del unika förmågor. Spridningssystemet, som gör att man kan jobba utanför flygbaserna, är en viktig förmåga som ökar attraktionskraften och något som många länder runt om i världen är intresserade av, inte minst utifrån erfarenheterna från kriget i Ukraina, där man ser hur den långräckviddiga förmågan har utvecklats.

Det här är en plattform som är dimensionerad för att möta de ryska flygstridskrafterna. Det finns ett helt unikt telekrigssystem i Gripen E som jag vågar påstå är världsledande. Det är alltså en plattform som kommer in i ett läge då det finns ett stort behov av att upprusta. Att vi, till skillnad från många andra länder, står oss väl där borgar för framgång i framtiden.

Precis som Johan Andersson konstaterade har vi nu rönt stora framgångar också på exportmarknaden. Jag återkommer till det. Det här är viktigt för att dela utvecklingskostnader med andra länder. Det tog tio år innan vi fick en Gripenaffär, men sedan fick vi det med Thailand. Därefter har vi fått det med Colombia, och jag har gott hopp om att Brasilien är intresserat av fler Gripen E.

Jag återkommer när det kommer till Ukraina.

Fru talman! Jag ska alldeles strax återkomma till kompetensförsörjningen, men jag vill först i två avseenden sätta frågan om framtida stridsflyg i perspektiv.

Det ena är att det måste vara verkligheten och inte kartan som styr. Det vi ser nu är en extremt snabb teknisk utveckling, inte minst när det kommer till konnektivitet och AI. Där står sig Gripen väl, och det är väl känt att Saab har jobbat med Helsing. Man jobbar också med ett AI-program kopplat till Gripen E. Det är alltså en exponentiell, snabb teknisk utveckling som driver på och påverkar.

Det andra är möjligheten att hitta strategiska partnerskap för att dela utvecklingskostnaderna, som vi har varit inne på. Vi får väl erkänna att F35 hittills har varit mer framgångsrik än Gripen. Det är naturligtvis en tillgång att det finns styrka i antal. Om vi kan få Gripen kopplad till inte minst Ukraina och få till ett samarbete där skulle det vara en stor framgång för oss och också strategiskt viktigt. Det handlar om samarbeten som sträcker sig många årtionden framåt och som knyter starka band mellan nationer. Därför känns det extra angeläget att göra det med Ukraina.

Det finns en tredje dimension som också är viktig, och det är vilka andra program som finns. Det är egentligen tre större program. Det finns ett tysk-fransk-spanskt program som heter FCAS. Sedan finns programmet GCAP, som Storbritannien, Japan och Italien jobbar med. Slutligen har amerikanerna ett program som heter F-47. Vi hoppade inte på något av dem, även om vi pratade med britterna. Programmen har haft lite utmaningar då teknologin har sprungit ifrån dem lite grann. Det gäller inte minst balansen mellan obemannat och bemannat.

Jag vågar säga att vi nu, genom utvecklingen av Gripen E, har en mogen produkt som står sig väldigt väl. Jag vill bara nämna det perspektivet, för det kommer att påverka våra samarbetsmöjligheter. Vi har handlingsfrihet, och det tycker jag att vi har fått genom vägvalsprogrammet.

Kompetensförsörjning är en mycket viktig fråga, och det är ett område där försvarsindustrin spelar en allt större roll. Jag brukar säga att uppbyggnaden av försvaret är den största samhällsreform som Sverige har genomfört på många årtionden. Det är också en av de snabbaste samhällsreformerna i termer av offentliga medel, och detta påverkar naturligtvis hela samhället. En del är personalförsörjning, som Johan Andersson var inne på.

Det finns saker som ger mig hopp när det kommer till attraktionskraften – att folk vill vara med och bidra. Jag kan konstatera att FMV är Sveriges femte mest populära myndighet att arbeta med. De lyckas växa. Saab var den mest populära arbetsgivaren bland Sveriges ingenjörer i fjol. Det här visar att det finns en attraktionskraft och en stolthet i att jobba inom försvarsindustrin. Jag är alltid noga med att framhålla att en stark försvarsindustri är en del av ett lands samlade försvarsförmåga och att man där är med och bidrar till Sveriges försvar.

Den fjärde dimensionen jag vill lyfta upp är det arbete som vi gör med STEM. Det ligger inte under Försvarsdepartementet utan under Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Vi arbetar med att fler människor ska göra vägvalet att arbeta med tekniska och naturvetenskapliga ämnen så att vi får fram fler ingenjörer. Att våra unga får bra baskunskaper i skolan och lär sig matte och naturvetenskap är viktigt för Sveriges välstånd. Det är ett av sätten vi arbetar på för att säkra personalförsörjningen. Detta är viktigt. Bara i fjol ökade antalet anställda i försvarsindustrin med över 6 000. Det är också en viktig del av Sveriges samhällsekonomi.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för en viktig interpellation!

När det kommer till privatiseringen av försvarsindustrin var det en hedersman som genomförde den, Björn von Sydow. Den sista delen, som var kopplad till Celsius, såldes ut 1998, och därefter har vi haft en privatägd industri i Sverige. Den har varit konkurrenskraftig, och den har tjänat oss väl.

Jag tycker precis som Johan Andersson att frågan om rådighet är viktig att belysa. Nu finns det möjligheter att säkerställa det genom det tillverkningstillstånd som ISP utfärdar. Det kräver bland annat en svensk vd och också ett antal svenska ledamöter i styrelsen. På det sättet kan vi säkra kontroll över det här, även kopplat till IPR-rättigheter och samarbete med Försvarets materielverk och Saab. Vi har hittills inte identifierat något problem när det kommer till försvarsföretag.

När det gäller den andra frågan kopplat till förstatligandet av försvarsindustrin är jag inte säker på att det är bästa sättet att få en ökad produktion. Jag vill bara ge ett konträrt exempel. Ukraina är det land som har lyckats bäst med en försvarsindustriell reform i Europa. Det vi donerade börjar ta slut, och då har man ökat sin produktion. Ukraina valde då att gå en annan väg. För att effektivisera avreglerade man en stor del av försvarsindustrin när det kom till lagar och förordningar. Man gick från 100 företag upp till 800 företag, och man privatiserade. Man ökade konkurrensen i Ukraina, och i dag sjunker faktiskt priset på försvarsmateriel i Ukraina. Problemet är att den ukrainska staten inte har möjlighet att finansiera.

Jag tror alltså inte att förstatligande kommer att öka produktionen, och det är ökad produktion vi behöver – framför allt nu när vi ska upprusta väldigt snabbt. Men vi får väl ta det i nästa debatt, Johan Andersson.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.