Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig om jag haft kännedom om att beslutet att tillåta uranbrytning i Oviken riskerar att medföra att Sverige ökar utsläppen av växthusgaser med i storleksordningen 20 miljoner ton koldioxid under elva år.
Herr talman! Jag vill först tydliggöra att det inte finns något beslut om att tillåta uranbrytning i Oviken. Det här är en del av en stor debatt som pågår just nu och som också uppmärksammades under partiledardebatten. Det finns alltså inga beslut om att tillåta uranbrytning i Oviken, så som påstås i interpellationen.
Regeringen fattade den 28 augusti 2025 beslut om en proposition med förslag om ändringar i miljöbalken och minerallagen som syftar till att möjliggöra utvinning av uran i Sverige. Ett sådant beslut skapar förutsättningar för att bryta uran och andra kritiska och strategiska mineral som ofta återfinns tillsammans med uran…
Visa hela anförandet
Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig om jag haft kännedom om att beslutet att tillåta uranbrytning i Oviken riskerar att medföra att Sverige ökar utsläppen av växthusgaser med i storleksordningen 20 miljoner ton koldioxid under elva år.
Herr talman! Jag vill först tydliggöra att det inte finns något beslut om att tillåta uranbrytning i Oviken. Det här är en del av en stor debatt som pågår just nu och som också uppmärksammades under partiledardebatten. Det finns alltså inga beslut om att tillåta uranbrytning i Oviken, så som påstås i interpellationen.
Regeringen fattade den 28 augusti 2025 beslut om en proposition med förslag om ändringar i miljöbalken och minerallagen som syftar till att möjliggöra utvinning av uran i Sverige. Ett sådant beslut skapar förutsättningar för att bryta uran och andra kritiska och strategiska mineral som ofta återfinns tillsammans med uran. Att ta bort förbudet mot utvinning av uran möjliggör även utvinning av det som annars är att betrakta som gruvavfall, vilket innebär en mer effektiv hushållning av resurser och ett tillgodogörande av de metaller och mineral som finns tillgängliga i befintliga gruvor i dag.
Detta är viktigt för att minska Sveriges och Europas energiberoende och för att säkra vår självförsörjning av dessa typer av metaller och mineral. En ökad tillgång till metaller och mineral är nödvändig för att möjliggöra klimatomställningen och det fossilfria samhällsbygget, för att stärka konkurrenskraften, för att elektrifiera Sverige och för att stärka svensk försvarsförmåga. Sverige är i dag Europas ledande gruvnation, och det ska vi fortsätta vara.
För att kunna starta en gruvverksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken, som beslutas av en domstol. Domstolen ska säkerställa att utvinningen uppfyller samma miljökrav som annan industriell verksamhet i Sverige. Detta gäller även alla potentiella framtida gruvverksamheter i Sverige. När det gäller brytning ur alunskiffer finns dessutom ett särskilt lämplighetskrav i minerallagen. Lämplighetskravet innebär en skärpning för aktörer som vill bryta ur alunskiffer, och det omfattar bland annat sökandens lämplighet och tekniska och ekonomiska möjligheter att fullfölja den tänkta brytningen.
Gruvbrytning ger upphov till utsläpp av växthusgaser – det stämmer – från bland annat arbetsmaskiner i gruvor och energiintensiva förädlingsprocesser. Gruvnäringens växthusgasutsläpp ingår i det fantastiska utsläppshandelssystem som EU har, nämligen EU ETS, och de omfattas därmed av de utsläppsminskningar som krävs på EU-nivå. Eftersom EU:s utsläppshandelssystem sätter ett tak för utsläppen från verksamheter som ingår i systemet leder det till att nya gruvor i Sverige inte ökar utsläppen inom EU. Nya och befintliga gruvverksamheter är tvungna att köpa utsläppsrätter motsvarande sina utsläpp, och det är utsläppsrätter som ingen annan verksamhet kan nyttja. I takt med att taket inom EU:s utsläpphandelssystem sänks kommer verksamheterna att behöva ställa om till fossilfri produktion för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.
Avslutningsvis vill jag tydliggöra att det inte finns någon principiell skillnad mellan uranbrytning och annan gruvbrytning. All form av gruvverksamhet kommer med miljörisker, oavsett om vi pratar om koppar, vanadin eller uran. Det är därför som Sverige ska ha den tydliga och starka miljölagstiftning som finns i dag, en av världens mest strikta med krav för utsläpp av föroreningar som sätts i en domstolsförhandling. Klarar man inte de högt ställda miljökraven blir det ingen gruvverksamhet i Sverige. Och så ska det vara även i fortsättningen.

