Fru talman! Joakim Sandell har frågat mig när jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag med anledning av riksdagens tillkännagivande om valbarhet och folkbokföring.

Först vill jag understryka hur viktigt det är att det bland både väljarna och de politiska partierna finns ett stort förtroende för valsystemet och för att systemet säkerställer korrekta och legitima resultat.

Vid valen 2022 förekom det enligt Valmyndighetens erfarenhetsrapport att kandidater ställde upp i valet i flera olika kommuner för att sedan retroaktivt folkbokföra sig i den kommun där kandidaten fick mandat.

Möjligheten att efter valdagen ändra förutsättningarna för sin egen valbarhet riskerar att påverka väljarnas förtroende för valen. Samtidigt måste det beaktas att frågor om valbarhet, nomineringsrätt och vilka som får kandidera i val hör till kärnan i valsystemet. En ändrad reglering på detta område behöver därför utredas noggrant och med förankring här i parlamentet.

Regeringen beslutade därför i juni i år i enlighet med riksdagens tillkännagivande om ett tilläggsdirektiv till den parlamentariskt sammansatta kommitté som tidigare fått i uppdrag att göra en översyn av valsedelssystemet. Uppdraget innebär att kommittén ska ta ställning till om reglerna om valbarhet bör ändras för att förhindra att en person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera kommuner eller regioner blir valbar efter valdagen på grund av att personen retroaktivt ändrar sin folkbokföring.

Uppdraget ska redovisas senast den 14 augusti 2026, och jag ser fram emot att ta del av kommitténs slutsatser.

När utredningen är klar och remissinstanserna har sagt sitt kommer regeringen att ta ställning till kommitténs förslag och överväganden.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret på denna angelägna interpellation av ledamoten Sandell!

Detta är ett känt problem. Om inte annat blev det väldigt tydligt, precis som ledamoten har redogjort för här, i valet 2022. Då fanns det kandidater som kandiderade i ett antal kommuner och sedan helt enkelt lät sig bli valda i den kommun där de hade fått mandat och folkbokförde sig där efter valet.

Justitieministern säger mycket i sitt svar om vikten av breda överenskommelser i den här typen av frågor och vikten av att de ska beredas under lång tid.

Jag minns att jag när jag läste juridik på juristprogrammet i Lund studerade arbetet inför 1974 års regeringsform. Det arbetet tog ungefär 30 år, eller 25 år i varje fall. Det kan man kalla för en gedigen process med ett antal kommittéer. En av dem leddes till exempel av den tidigare statsministern Rickard Sandler. Det var ett gediget arbete.

Det hade kunnat hålla som argument även här om regeringen var angelägen om att ha långa processer i alla frågor som rör regeringsformen. Det är inte regeringen. I det här fallet har man uppenbarligen använt sig av argumentet att just den här frågan behöver beredas under väldigt lång tid.

Som ledamoten Sandell redogjorde för har tidigare ändringar kunnat hanteras under en mandatperiod, och till och med under kortare mandatperioder än de fyraårsperioder som vi har just nu. Mandatperioderna var tre år då när en moderat justitieminister hanterade liknande frågor på väldigt kort tid.

Statsrådet hänvisar också i sitt svar till Valmyndighetens rapport som kom den 15 februari 2023. Det betyder att det här problemet har varit känt i varje fall sedan den 15 februari 2023, om man nu inte observerade det redan dagen efter valdagen 2022.

Precis som ledamoten Sandell har redogjort för här kommer bristen på agerande att möjliggöra att vi kan se liknande tendenser i nästa års val. Vi kommer kanske att se personer som kandiderar till regionfullmäktige och kommunfullmäktige i ett antal olika regioner och kommuner och sedan väljer att folkbokföra sig där de blir valda.

Om regeringen hade varit lite snabbare på bollen och beaktat den rapport som kom den 15 februari 2023 hade detta kunnat vara avhjälpt under tiden därefter.

Man ska ha stor respekt för konstitutionella frågor, och man ska ha stor respekt för att ändra regeringsformen. Man ska bereda de frågorna under lång tid och eftersträva parlamentarisk enighet. Men viljan att bereda frågor under lång tid kan inte vara selektiv.

Om man kan vara snabb i andra frågor, och har kunnat vara snabb i den här typen av frågor tidigare, kan jag hålla med ledamoten Sandell om att den här frågan borde ha kunnat beredas betydligt snabbare än vad som nu verkar vara fallet.

Vi kan konstatera att vi kommer att få se att problemet kvarstår under valet 2026. Det tycker jag är högst beklagligt.

Fru talman! Vi är egentligen överens i själva sakfrågan. Vi tycker nog att beteendet som uppvisades i valet senast är bedrägligt. Det var tyvärr inte bara enstaka fall.

Valmyndigheten konstaterade att det i valen till regionfullmäktige var 17 kandidater i sex olika partier som gjorde detta. I kommunfullmäktigevalen var det hela 80 kandidater i elva partier som betedde sig på detta uppenbarligen bedrägliga sätt.

Ibland är det så att vi får till en bred samsyn här inne i kammaren när det gäller hur vi ska hantera vallagen och de allmänna valen, men man tänker då kanske inte alltid på de partier som i dag inte finns i kammaren men som ställer upp i allmänna val. Det gäller såväl i lokala och regionala val som i riksdagsval.

Därför är det oerhört viktigt, tänker i varje fall jag, att inte ge dem möjlighet att bete sig bedrägligt mot väljarna vid mer än ett tillfälle om det finns en lucka i lagen.

Med hanteringen nu är det alldeles uppenbart att samma individer eller partier kommer att ha möjlighet att bete sig på exakt samma sätt i valet nästa år som de kunde göra senast.

Jag är väldigt glad att vi har en samstämmighet. Jag skrev själv en motion direkt efter förra valet som behandlades i konstitutionsutskottet 2023 som då delvis blev bifallen med ingången att vi behöver göra någonting åt det. Det var ett enigt konstitutionsutskott som stod bakom det.

Man ska inte ge människor möjlighet att vara bedrägliga vid mer än ett tillfälle. Nu får vi en situation där de kan bete sig bedrägligt vid mer än ett tillfälle på samma sätt. Sedan är det inte säkert att det inte kommer att hittas luckor i nästa vallag. Det är detta jag är lite bekymrad över.

Fru talman! Låt mig börja med de konstitutionella förutsättningarna. Det finns en allmän princip som har upprätthållits under lång tid här i riksdagen, nämligen att avgörande förändringar eller förändringar över huvud taget, för den delen, av valsystemet inte ska göras senare än ett år före ett val. Man kan därför säga att handlingsutrymmet trots allt har varit något begränsat.

Det andra är att vi hanterar frågor som rör kärnan i vår demokrati, nämligen de fria och allmänna valen, i en ordnad process mellan partierna i riksdagen. Jag tycker att det på det hela taget är utmärkt att just konstitutionsutskottet tar initiativ i frågan i nära anslutning till erfarenhetsrapporten eftersom det skapar en demokratisk legitimitet till hela greppet som rör valsystemet.

Jag vill också för ordningens skull säga att det tillkännagivande som ledamoten refererar till har gett regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det har inte bundit oss att återkomma med förslag. Detta säger jag dock inte i syfte att antyda vi i grund och botten ska göra en annan analys av problemet än den analys som presenteras av ledamöterna.

Det refererades som sagt till 90-talet och Bertil Persson. Jag tror att det här är en problematik som alla partier i grund och botten ser och vill göra något åt, och nu finns det ett väldigt bra och legitimt demokratiskt format för att göra det.

Nu är det som sagt juletid, så jag ska inte gå tillbaka och börja räkna på snabbheten och skyndsamheten i olika processer som Socialdemokraterna möjligtvis är ansvariga för historiskt. Just när det gäller valsystemet tror jag att vi har hittat ett mycket lämpligt sätt att hantera frågan.

Man kan möjligtvis fråga sig hur länge den här luckan har funnits i lagstiftningen. Det är nog under ganska lång tid. Om nu Bertil Persson var där och rotade på 90-talet i närliggande frågor vet jag inte hur många regeringar – om vi nu ska placera ut skuldbördan över tid – som är inblandade. Då har vi Göran Persson i tolv år. Därefter blir det ett litet avbrott, och sedan har vi åtta år till med S-styre.

Låt oss ändå säga så här: Luckan har funnits där en tid. Det hade varit fint om man hade identifierat den i ett tidigare skede och kunnat göra något åt den. Nu är den identifierad, och frågan är väckt på ett mycket lämpligt sätt inom ramen för konstitutionsutskottet i riksdagen. Vi tar detta vidare på ett ordnat sätt i en process där alla partier är med och där jag faktiskt också utgår från att alla partier kommer att vara överens om slutsatsen och hur detta ska hanteras framöver.

I denna mycket konstruktiva ton vill jag avrunda detta inlägg.

Fru talman! Om jag tar mig friheten att tolka vårt senaste meningsutbyte är min bedömning att nöjdheten från Sandells sida i relation till mig har gått upp från 80 till 90 och kanske 95 procent under loppet av vårt utbyte. Det känns väldigt bra!

Vi är överens om att det här är ett problem, och vi är överens om att vi inte vill att olika aktörer ska kunna manipulera vårt valsystem. Det skapar förstås sårbarhet i relation till politiska partier, och inte minst skapar det stora sårbarheter och stora demokratiska problem i relation till medborgarna och väljarna.

Det finns en praktisk erfarenhet från förra valet, vilket har adresserats från flera olika håll. Konstitutionsutskottet har samlat ihop sig till vad som i praktiken är ett uppdrag till regeringen. Regeringen har levererat enligt det uppdraget, och frågan tas nu om hand i en kommitté där alla partier i riksdagen är representerade. Jag är övertygad om att detta kommer att kunna landa på ett sätt som både blir bra i sak och har hög demokratisk legitimitet.

God jul!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.