Fru talman! Karin Sundin har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att öka innovationskraften i svensk hälso- och sjukvård.

Jag delar bilden av att sjukvården står under hård press, inte minst till följd av en växande andel äldre i befolkningen och ett stort antal patienter med kroniska sjukdomar. Innovation är en viktig del av lösningen. Med nya arbetssätt, ny teknik och artificiell intelligens (AI) kan diagnostik och behandling förbättras samtidigt som tid och vårdresurser kan frigöras.

Jag skulle vilja redogöra för några insatser som den här regeringen har gjort på området. Det är viktigt med ett grundläggande stöd för innovationsarbetet, och för att stärka Sveriges position här presenterade regeringen förra året en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition, där cirka 600 miljoner kronor avsätts till life science och hälsa. I den uppdaterade nationella life science-strategin lyfts implementering av bland annat banbrytande tekniker, ny medicinteknik och innovation i klinisk praxis fram som några av målsättningarna. I linje med strategin har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka innovationskraften inom sjukvården.

En huvudlinje är att bygga en nationell digital infrastruktur för hälsodata – en förutsättning för innovativa lösningar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) aviserat medel till Ehälsomyndigheten för att utveckla denna infrastruktur. Dessutom satsar regeringen från 2026 omkring en halv miljard kronor per år på AI och data för att stärka välfärden och skapa bättre förutsättningar för innovativa lösningar.

I denna satsning ingår ökad nationell medfinansiering om 100 miljoner kronor per år för att säkra upp att bland annat sjukhus och lärosäten med ledande kompetens inom AI och data långsiktigt kan utveckla innovativa lösningar som har betydelse för cancervård, neurologi och precisionsmedicin och som effektivt kan valideras för att nå klinisk nytta i Sverige och Europa.

Ett annat område där innovation har stor betydelse för hälso- och sjukvården är precisionsmedicin. Regeringen har under flera år satsat på att införa precisionsdiagnostik i sjukvården genom riktat stöd till projekt som drivs av Genomic Medicine Sweden.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) aviserade regeringen också en långsiktig satsning på jämlik implementering av precisionshälsa. Som ett led i att uppnå just detta har Socialstyrelsen fått i uppdrag att leda en nationell samordningsstruktur för precisionshälsa och att ta fram strukturerna för ett femårigt införandeprogram för precisionsdiagnostik.

För att nya produkter ska nå vården tidigt krävs bland annat effektiva strukturer för kliniska prövningar. Regeringen har därför initierat Swetrial, ett nationellt partnerskap för kliniska prövningar, och tillsatt en utredning för att undanröja hinder och möjliggöra för ett ökat antal genomförda kliniska prövningar.

Fler kliniska prövningar ger hälso- och sjukvårdspersonalen möjlighet att utveckla ny kompetens samtidigt som patienter snabbare ges tillgång till nya produkter som förbättrar diagnostik och behandling.

Regeringen har även gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att utvärdera kostnadseffektiviteten av medicintekniska produkter för diagnostik och behandling vid cancer, vilket underlättar införandet i vården.

För att stötta strukturella förändringar och stärka effektiviteten har regeringen även inrättat en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården. Delegationen syftar till att stödja omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder genom att erbjuda riktade medel och stöd till regioner.

Som framgår av det jag har sagt pågår ett brett arbete för att skapa bättre förutsättningar för att innovationer ska kunna implementeras i vården. Jag avser att noga följa utvecklingen eftersom jag ser att dessa frågor är avgörande för framtidens sjukvård.

Herr talman! Jag vill återigen tacka Karin Sundin för interpellationen. Detta är ett väldigt viktigt och angeläget ämne.

Interpellanten är inne på behovet av att nå de stora patientgrupperna, som också blir allt större. Antalet personer som är 80 år eller äldre kommer att öka med nästan 50 procent de närmaste sex åren. Vi har också att vänta oss ett större antal kroniker och ett ökat tryck på primärvården. Att primärvården följer med i utvecklingen och att det finns verksamhetsnära innovation och utveckling är helt avgörande i detta.

Regeringen gör mycket på många områden. Jag vill påminna om, herr talman, att Sverige enligt FN:s globala innovationsindex är världens näst mest innovativa land. I nästan två decennier har Sverige rankats topp tre i världen. Vi har otroligt goda förutsättningar.

Vi ska inte slå oss till ro och vara nöjda med det. Vi behöver fortsätta utveckla vården för att kunna möta framtidens behov – där är vi helt överens. Men vi ska inte heller piska oss och tro att vi ligger så illa till, när vi faktiskt har ledartröjan på oss i de här frågorna på många sätt.

Återigen: När det gäller cancerområdet och precisionsmedicin ligger Sverige absolut i topp. Där utvecklas också nu en nationell struktur för ett brett införande för att detta ska nå de stora grupperna. Det ska inte koncentreras till våra sex sjukvårdsregioner, utan det ska finnas en struktur som tillgängliggör den bästa och senaste behandlingen för patienter runt om i landet oavsett om man råkar bo nära ett universitetssjukhus eller inte.

Detta är bara ett område där det här sker. På allt fler medicinska områden tas det fram kunskapsstöd och nationella riktlinjer. Socialstyrelsen har fått i uttryckligt uppdrag att jobba mycket mer verksamhetsnära. Det är också ett sätt att stärka strukturerna för att sprida innovation och de framsteg som görs ute i regionerna. Det är ju så: Som svensk sjukvård är organiserad riskerar den att bli fragmenterad. Utveckling riskerar att fastna i en region och inte spridas och komma alla patienter till del.

Bristen på jämlik vård i Sverige är en av våra stora utmaningar. Därför har regeringen valt att arbeta på nya sätt för att ge tydligare styrning och vägledning till vården, både till professionen och till patienter i form av tydligare information. Socialstyrelsen ska också arbeta nära varje region i fördelning av statsbidrag för att bättre kunna sprida innovation och goda exempel mellan regionerna.

Herr talman! Innovation kräver ju utrymme att prövas i verksamheterna. Jag uppfattar att interpellanten och jag är helt överens om det, även om det låter på interpellanten som att jag inte förstår skillnaden mellan forskning och innovation. Det gör jag, och jag har också i mina svar varit inne på båda delarna.

Den verksamhetsnära innovationen kräver luft i systemet, möjlighet att ägna sig åt innovation och strukturer för att kunna pröva och testa innovationer i sin verksamhet. Interpellanten nämnde flera goda exempel, herr talman, på hur kollegialt samarbete och patientmöten kan bidra till innovation. Det är oerhört viktigt att det finns utrymme i scheman och i verksamheter för att arbeta innovativt.

När det gäller strukturer för att sprida detta krävs sådana dels inom verksamheten, dels inom regionerna. Här lyftes också, herr talman, flera goda exempel på hur man uppmärksammar innovationer. Det finns fackförbund som har prisutdelningar för goda innovationer. Det kan handla om ganska lågt hängande frukter och enkla åtgärder som avsevärt underlättar och säkrar vården. Detta ska verkligen främjas och stimuleras.

När det gäller den nationella strukturen är just effektivitetsdelegationen exempel på en ny struktur som regeringen har tagit initiativ till, där man kan få medel för att utveckla och pröva innovationer inom vården. Där har vi alltså ett exempel.

Jag återkommer till att med den organisation för vården vi har med 21 huvudmän som styr och leder sina regioner på lite olika sätt – det är dessutom ganska komplexa verksamheter i ibland rätt stora regioner – är det svårt att hitta en nationell struktur som omhändertar all innovation ute på golvet. Varje region och varje verksamhet måste också ta ansvar för att leda och styra sina verksamheter så att det finns utrymme att utveckla verksamheten och även strukturer att dela utvecklingen vidare.

Jag menar återigen att genom att Socialstyrelsen har fått ett uttalat uppdrag att arbeta mycket mer verksamhetsnära har vi också förbättrat förutsättningarna för att sprida goda exempel mellan regioner.

Herr talman! Jag återkommer till att effektivitetsdelegationen är ett exempel på att man kan ansöka om medel för att sprida innovation och utveckla vården och göra den mer effektiv för att klara framtidens utmaningar. Där finns anslag att söka, och där kan man få medel för att göra detta.

I Socialstyrelsens uppdaterade strategi för att möjliggöra och bidra till ansvarsfull innovation inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och tandvård konstateras det att de ska skapa förutsättningar för att stödja implementering av innovation hos sina målgrupper. De anger också att de ska följa upp, kartlägga och utvärdera utvecklingen inom innovation hos målgrupperna. Det är ett arbete som pågår.

Herr talman! Jag delar interpellantens bild av att det här är avgörande för hur svensk sjukvård ska klara utvecklingen och framtidens behov med den demografiska utveckling vi har. Arbetet pågår, och jag är glad över att vi är överens om att det är viktigt. Det gör att jag hoppas att det kommer att fortsätta under lång tid framöver, för det kommer vi att behöva.

Jag vill tacka för en angelägen diskussion och passa på att önska både herr talmannen och interpellanten en god jul och ett skönt uppehåll.

(KARIN SUNDIN (S): God jul!)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.