Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig om jag i mitt fortsatta arbete avser att ta i beaktande den forskning som bekräftar vikten av subventionerade anställningar för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Vidare har hon frågat om jag anser att det finns behov av fler subventionerade anställningar för att skapa möjlighet att gå från isolering till meningsfull sysselsättning och vilka åtgärder jag i så fall avser att vidta. Jag vill inledningsvis tacka ledamoten för frågorna, som berör en viktig del av arbetsmarknadspolitiken.

En stor andel av de arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Väl utformade subventionerade anställningar riktade till denna målgrupp har visat sig vara effektiva, och deltagandet i sådana bör därför öka. Antalet personer som deltar i subventionerade anställningar har dock minskat de senaste åren, eftersom det försämrade läget på arbetsmarknaden har påverkat utvecklingen negativt.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslagit att medel tillförs för att möjliggöra en förlängning av etableringsjobben. Införandet av stödet fördröjdes, och regeringen ser ett fortsatt behov av stöd för målgrupperna långtidsarbetslösa och nyanlända invandrare. Antalet personer som tar del av stödet behöver öka väsentligt, och det är viktigt att arbetsmarknadens parter tydligt arbetar för en sådan volymökning.

Det behövs flera olika verktyg och lösningar för att minska långtidsarbetslösheten. För att fler människor ska komma i jobb behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen satsningar i budgetpropositionen för 2026 för att stärka yrkesutbildningen.

Inom regionalt yrkesvux planerar regeringen en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar. Vi försöker också få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera. Utbildningar ska också kunna genomföras med bibehållen kvalitet.

Mot bakgrund av den höga arbetslösheten finns det stora behov av att förbättra matchningen av arbetssökande i syfte att korta tiden i arbetslöshet. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen därför medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande.

Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag ökas med 100 miljoner kronor 2026. Regeringen beräknar ett tillskott på 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028.

Regeringen kommer att fortsätta följa den här utvecklingen noggrant.

Fru talman! Det finns relativt omfattande forskningslitteratur där effekterna av subventionerade anställningar har studerats, och precis som har lyfts av både ledamoten och mig här visar den på positiva effekter.

För att svara på frågan om etableringsjobben rakt upp och ned: Där har vi självklart en situation där det framför allt är parterna, inte staten, som har skapat modellen. Däremot är staten med som finansiär och har löst ett antal problem som har uppstått längs vägen rörande risker när det gäller statsstöd. Inte minst har staten avsatt pengar; i budgetpropositionen för 2026 har regeringen föreslagit att medel till en förlängning möjliggörs, vilket skulle innebära att avtalen om etableringsjobben kan förlängas till och med 2028.

Vi har också rett ut ett antal frågetecken rörande Arbetsförmedlingens möjligheter och roll i det här systemet. Jag tror att alla de frågetecknen nu är utredda. Det som saknas är arbetsgivare som vet att de kan använda sig av etableringsjobbare, att dessa arbetsgivare anmäler sig till Arbetsförmedlingen och att Arbetsförmedlingen kan kontrollera att arbetsgivarna faktiskt har avtal om etableringsjobb. Där har parterna ett mycket stor informationsansvar gentemot både arbetsgivarna och Arbetsförmedlingen, för detta är ingen information som regeringen sitter på eller som Arbetsförmedlingen i normala fall sitter på. Arbetsförmedlingen vet inte exakt vilka kollektivavtal olika arbetsgivare har.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 räknat på en volymbana som innebär att antalet personer med etableringsjobb ska öka kraftigt varje år fram till och med 2032, då antalet väntas kulminera i ett årssnitt på 9 500 personer. Detta ligger i linje med vad parterna prognostiserade när de genomförde och förhandlade fram reformen; jag tror att de nämnde ungefär 10 000 personer. Målgruppen för etableringsjobb är väl ungefär 100 000 personer.

Volymerna behöver öka väsentligt framöver genom att fler kollektivavtal om etableringsjobb tecknas, men volymerna måste som sagt också öka inom de avtal som redan är tecknade. Arbetsmarknadens parter har ett tydligt ansvar för att arbeta för en sådan volymökning, och regeringen har i dialog med arbetsmarknadens parter bett dem återkomma med en plan för vad de kan göra för att åstadkomma detta. Nu ligger nämligen ansvaret tydligt hos parterna.

Fru talman! Jag tror att den diskussion vi nu har är väldigt viktig. Extratjänster diskuteras mycket, vilket ledamoten lyfter upp, men det finns även andra saker. Det finns till exempel nystartsjobb, och vi har pratat om etableringsjobben.

Jag skulle faktiskt också vilja lyfta upp det aktivitetskrav som kommer att införas från halvårsskiftet 2026 och som innebär att de personer som går på försörjningsstöd och har arbetsförmåga – som alltså är arbetslösa – kommer att tillförsäkras en aktivitet. Vi ställer krav på kommunerna att dessa människor ska aktiveras på olika sätt eftersom passivitet är så farligt, vilket vi har varit inne på i tidigare diskussioner här i kammaren i dag.

Jag skulle vilja säga att vi med den paletten står ganska väl rustade framåt. Etableringsjobben är dock lite grann av ett bekymmer, och vi får säkert anledning att återkomma till dem senare. Men jag vill även trycka på utbildningar. Det är helt centralt att se till att det finns utbildningar, och regeringen har tillfört ytterligare 11 000 platser på utbildningar som riktar in sig på den typ av yrkeskunskaper som leder till jobb. Även om vi har hög arbetslöshet finns det nämligen många lediga jobb i vårt land.

Ledamoten frågade vad vi gör för etableringsjobben, och jag tror att jag var tydlig med att vi har tillfört pengar i budgeten så att de nu kan förlängas. Nu är det upp till parterna att förlänga de avtal som finns, men det är också upp till parterna att teckna avtal på fler områden. Det behövs nämligen om det här ska ta fart.

Jag delar väl inte helt beskrivningen att det här är en trepartslösning. Det var fackförbund och arbetsgivare som gemensamt kom fram till att det här var en bra idé, och det är de som har tecknat avtalen. Sedan har de kommit till staten och sagt: Så här vill vi göra, och så har staten möjliggjort detta på olika sätt. På det sättet är alltså staten förstås en part, men det är i alla fall i min bok inte så att staten har gått till parterna för att åstadkomma detta. I stället har parterna själva kommit fram till detta och tecknat avtal, och sedan bidrar förstås staten med pengar, regelverk, statsstödsprövning gentemot EU och annat som behövs för att möjliggöra detta.

Vi tror dock på etableringsjobben; vi tycker att de har stor potential även om de hittills inte har levererat. Den nära framtiden kommer väl att visa om de kommer att göra det eller inte, men då krävs det flera avtal, det krävs fler arbetsgivare som efterfrågar etableringsjobbare och det krävs bättre informationsgivning till Arbetsförmedlingen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för diskussionen, och vi förefaller vara helt överens om att etableringsjobben är en bra sak som det är bra att staten lägger ned tid, energi och pengar på, vilket också har gjorts. I den senaste budgetpropositionen har vi också aviserat att vi kommer att fortsätta att göra det.

Det är dock inte Arbetsförmedlingen eller regeringen som anställer etableringsjobbare. Det gör arbetsgivare, och arbetsgivare måste efterfråga etableringsjobbare. Vi har undanröjt de hinder som finns, och det finns inget som tyder på problem hos Arbetsförmedlingen, givet att man får den information som krävs från arbetsgivare och fackförbund, om vilka avtal som finns och vilka företag som har avtal och därmed kan använda etableringsjobbare.

Jag skulle inte vara så orolig som ledamoten ger uttryck för. Vi förefaller ju båda tro på etableringsjobben, och regeringen är mycket aktiv i att säkerställa att etableringsjobben blir fler.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.