Fru talman! God morgon!

Isak From har frågat ministern för civilt försvar dels om ministern och regeringen avser att ta några initiativ för att möjliggöra att försörjningsberedskap och allmänintresse får större tyngd vid myndigheternas tolkning av vilka insatsvaror som bör anses vara samhällskritiska, dels vad ministern och regeringen avser att göra för att på Gotland möjliggöra kalkproduktion lämplig för stålindustrin.

Som kammaren ser är jag inte minister för civil beredskap, men arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som, med glädje, svarar på interpellationen.

Ett robust och motståndskraftigt näringsliv är en central del av ett starkt totalförsvar. Totalförsvarets förmåga att upprätthålla industriell verksamhet under tider av kris eller höjd beredskap är viktig, och tillförseln av insatsvaror såsom kalk utgör en viktig förutsättning för att upprätthålla dessa verksamheter. Regeringen har sett ett behov av att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla nödvändiga försörjningskedjor för att säkerställa tillgång till samhällsviktiga varor och tjänster vid kris, höjd beredskap och krig.

Mot den bakgrunden har regeringen beslutat att etablera en ny beredskapssektor för industri, byggande och handel. Tillväxtverket är utsett till sektorsansvarig myndighet. Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Boverket är nya beredskapsmyndigheter. Det övergripande syftet med den nya sektorn är att bistå näringslivet med att säkerställa tillgången till samhällsviktiga tjänster och varor vid kris eller höjd beredskap. Genom den strukturen ges försörjningsberedskap och allmänintresse en tydligare och mer samlad roll i arbetet med att både identifiera och hantera beroenden av samhällskritiska insatsvaror.

Isak From lyfter särskilt kalkstenens betydelse som insatsvara. Jag kan inte mer än instämma i att kalksten är ett viktigt industrimaterial, som bara bryts vid ett fåtal platser i Sverige och är en nödvändig insatsvara i stålproduktion. Det gör tillgången på kalk strategiskt betydelsefull för försörjningsberedskapen. Kalkstenen på norra Gotland är även viktig för vårt grannland Finland. Att säkra tillgången till sådana insatsvaror är därför en del av regeringens arbete med att stärka totalförsvaret och näringslivets motståndskraft.

En viktig del för att garantera försörjningsberedskapen framöver är att förenkla och förkorta prövningsprocesserna. Därför har regeringen tillsatt den så kallade Miljötillståndsutredningen och avser att gå vidare med utredningens förslag om att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet. Det är ett viktigt steg för att reformera miljöprövningen i grunden och för att tillståndsprocesserna ska bli mer flexibla, effektiva och förutsebara. På så sätt förbättras förutsättningarna för investeringar och långsiktigt hållbar produktion, även för verksamheter som är viktiga för totalförsvaret och försörjningsberedskapen.

När det gäller den specifika frågan om kalkproduktionen på Gotland kan regeringen inte yttra sig över pågående ärenden i domstol eller sådana som bereds inom Regeringskansliet. Regeringens ansvar är att sätta de övergripande ramarna, stärka försörjningsberedskapen och skapa långsiktigt förutsebara och rättssäkra villkor för de företag som vill investera och därigenom bidra till totalförsvaret.

Fru talman! Det finns mycket i Isak Froms problembild som jag delar. Jag tycker att det är värt att fördjupa sig lite grann i den när vi nu äntligen har en debatt i kammaren om detta.

Man ska vara medveten om att norra Gotland har en situation där väldigt mycket nu omfattas av naturskydd och successivt ökat naturskydd. Till exempel är Stucks, en mycket viktig verksamhet ur försörjningssynpunkt, i praktiken helt inlåst av Natura 2000. En ny nationalpark på norra Gotland har föreslagits av Naturvårdsverket, och omkring 80 procent av området, lite beroende på hur man räknar, har redan någon form av naturskydd.

Detta är något vi följer väldigt noggrant. Det är en återkommande debatt i Sverige men också i övriga Europa: Väldigt mycket av det som var välment lagstiftning, framtagen för att skydda viktiga värden, riskerar nu att ha effekten att vi inte klarar av att skydda det yttersta värdet: vår självständighet. Många insatsvaror och delar av vår industri är också helt avgörande delar i försvaret av landet och kontinenten. Det perspektivet tycker jag är viktigt att lyfta fram. Vi följer som sagt detta väldigt noggrant.

Det är också bara att titta på frågan om ett produktionsavbrott i Slite. Det skulle få omedelbar påverkan på cementförsörjningen. Vi hade ju en överhängande sådan risk för bara några år sedan, som tvingade den dåvarande regeringen – den hade mitt fulla stöd att agera på det sättet, men det var väldigt oortodoxt – att förordna fram en lösning på situationen.

Jag uppskattar den här debatten och vill att fler och fler ska förstå det stora problem vi har med överlappande riksintressen och riksintressen som riskerar att bli en hämsko för det vi ytterst är satta att försvara.

Med det sagt har vi lagt stor tyngd på tydligare och snabbare tillståndsprocesser. Vi ser att det åtminstone skulle kunna vara en viktig del av lösningen, utöver ett förstärkt perspektiv på beredskap och totalförsvar genomgående, över hela linjen.

Fru talman! Kanske är det dit vi är på väg. Kanske hittar vi andra lösningar under tiden.

Jag tycker att det är relevant att framhålla några av våra åtgärder ytterligare. Som jag nämnde i mitt interpellationssvar i början av debatten har vi alltså beslutat om en ny beredskapssektor kring industri, byggande och handel. Där är Tillväxtverket och SGU, som är två av mina myndigheter, men också Boverket nya beredskapsmyndigheter. Ur mitt perspektiv innebär detta att försörjningsberedskap för industrimineral nu blir en del av en samlad nationell struktur.

Vi har också en viktig utredning om näringslivets försörjningsberedskap. Den har inneburit en kartläggning av varor och tjänster som är nödvändiga för befolkningens överlevnad, samhällets viktiga funktioner och det militära försvaret – inklusive allierade styrkor, apropå Finland och det stora värde som kalken på exempelvis Gotland har för Finland.

Här finns flera viktiga förslag kring försörjningsberedskapsavtal. Jag fördjupar mig inte exakt i upplägget kring detta, men det inkluderar bland annat kalk, stål- och cementindustrin.

Jag kommer så till frågan om miljötillståndsutredning. Jag vill ändå välkomna denna från samtliga partier i riksdagen. Det här kommer att innebära att vi får kortare ledtider, minskad komplexitet och ökad förutsägbarhet i prövningen. Det är precis detta som näringslivet har efterfrågat, liksom de delar av försvaret som sett stora problem när detta inte har fungerat. Det innebär att verksamheter som är viktiga ur ett totalförsvarsperspektiv, det vill säga för vår försörjningsberedskap, som kalkbrytning, stålproduktion och cementframställning kommer att värnas på ett annat sätt.

Utöver detta arbetar vi nu med en ny mineralstrategi. Det accelerationskontor som vi inrättade i mitten av mandatperioden har nu också en viktig uppgift att föra projekt framåt. Man har också samlat på sig erfarenheter i detalj kring vad som brister i svensk förvaltning, där intressena går på tvärs och står i vägen för det som i slutändan är viktigt. De erfarenheterna kommer vi också att ta vidare.

Fru talman! Jag har uppskattat denna interpellationsdebatt denna fredagsmorgon mycket. Den visar att vi är många som tänker framåt om hur vi i Sverige kanske kan ta några kliv till i några av våra viktigaste uppgifter.

Det är viktigt att jag i mitt slutanförande är tydlig med att regeringens uppgift är att ange vissa ramar för hur vissa avvägningar ska göras. Vi ska inte hamna i ett läge där regeringen ska behöva gripa in i enskilda prövningar, och detta finns det ingen konflikt om. Men därför behöver ramarna sitta rätt från början.

Vi är också helt överens om att kalkförsörjningen – särskilt den gotländska kalken – är strategisk nyckel för både svenskt stål, cementindustri och därmed totalförsvaret. Jag har lyft upp några av regeringens viktigaste åtgärder för stärkt försörjningsberedskap genom en ny beredskapssektor, föreslagna försörjningsberedskapsavtal, ökat beaktande av just det perspektivet i offentlig upphandling samt inte minst reformerad miljöprövning och ny miljöprövningsmyndighet.

Jag vill trycka på att man kommer att kolla vidare på vad man kan göra i frågan om genomförandet av EU-lagstiftning, också ur det perspektivet – och så mineralstrategin på detta. Jag ser fram emot att få diskutera frågan mer med Isak From framöver.

Tack för skumtomten och god jul!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.