Herr talman! Jessica Rodén har frågat mig om jag anser att dagens garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen ger en ekonomiskt trygg och värdig levnadsnivå och om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stärka ekonomin för personer som lever på garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen.

Herr talman! Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning om de på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta. Sjukersättning och aktivitetsersättning räknas årligen upp med prisbasbeloppet, som följer prisnivån enligt konsumentprisindex. Det är en lämplig ordning att sjukersättning och aktivitetsersättning, i enlighet med gällande rätt, värdesäkras med prisbasbeloppet för att kompensera för ökade kostnader.

Bostadstillägget, som prövas mot bland annat inkomster, är en viktig tilläggsförmån till sjuk- och aktivitetsersättning. Ensamstående kan som mest få 6 550 kronor i månaden. Merkostnadsersättningen ska kompensera för extra kostnader kopplade till funktionsnedsättning.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) fokuserar regeringen på att stärka hushållens ekonomi, däribland för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Mot bakgrund av att sjuk- eller aktivitetsersättning beskattas högre än motsvarande löneinkomst har regeringen föreslagit att denna skillnad i beskattning avskaffas genom en förstärkning av skattereduktionen för personer som får sjukersättning eller aktivitetsersättning. Skatten ska kort sagt sänkas.

Andra åtgärder som regeringen har vidtagit för att stärka hushållens ekonomi är tillfälligt sänkt mervärdesskatt – det vill säga moms – på livsmedel, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer och sänkt skatt på arbetsinkomster och pension. Skattesänkningen enligt förslaget om förstärkt skattereduktion är 2026 cirka 1 700 kronor per år för den som har hel sjukersättning i form av garantiersättning och har fyllt 30 år.

Herr talman! Stort tack för ditt inledande anförande, Jessica Rodén!

Det är viktigt att människor kan känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning om man blir sjuk eller om man inte kan arbeta. Sjukersättning och aktivitetsersättning räknas årligen upp med prisbasbeloppet, vilket jag redan har varit inne på. De följer också prisnivån enligt konsumentprisindex.

Jag tycker att det är en lämplig ordning att sjukersättningen och aktivitetsersättningen i enlighet med gällande rätt värdesäkras i förhållande till prisbasbeloppet för att kompensera för ökade kostnader. Det har också fungerat väldigt väl. Eller snarare: Det har fungerat – ”väldigt väl” är kanske att ta i. Det har fungerat under en lång tid oavsett vilken regering som har styrt.

För de människor som har sådan ersättning är det viktigt att ersättningen hänger med i prisutvecklingen. Det såg vi inte minst under åren med rekordhög inflation, som regeringen ärvde från Socialdemokraterna. Om sjuk- och aktivitetsersättningen inte hade räknats upp med 9 procent 2023 och 2024 hade människor som redan var ekonomiskt utsatta och beroende av dessa stöd fått betydligt tuffare år. Arbetstagare fick inte alls samma ökning av lönen som den uppräkning som gjordes av sjuk- och aktivitetsersättningen.

Regeringen har varit fast besluten om att bekämpa inflationen och de höga räntor som följde i dess spår. Detta har varit väldigt framgångsrikt. Nu finns givetvis annan oro i vår omvärld i form av tullar, handelskrig och inte minst krig i vårt närområde. Man kan ändå konstatera att regeringen under de tuffaste åren har arbetat aktivt med att stötta hushållen. Sänkt skatt på arbete, sänkt skatt på pension, sänkt skatt på drivmedel, sänkt moms på mat och sänkt skatt på el är bara några exempel på åtgärder som regeringen har vidtagit under den här tiden för att stärka hushållen. Nu går vi också fram med att sänka skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen.

Tittar man på effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under den här mandatperioden ser man väldigt tydligt att den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna. Men med det sagt handlar det inte om något lyxliv, utan det är väldigt tufft även fortsättningsvis. Därför är jag glad över att vi går fram med en skattesänkning som ger 1 700 kronor per år.

Vad gäller handläggningstiderna, Jessica Rodén, är jag helt överens med dig. De är alldeles för långa, och uppdraget är tydligt, vilket även medskicket av medel visar. Handläggningstiderna ska ned, servicen ska öka och tillgängligheten ska öka, för det här är inte okej.