Fru talman! Jag tackar Lotta Edholm för svaret.

2023, 2024 och nu 2025 – åren har gått, men försvaret av omställningsstudiestödet behöver bestå. Ministrarna för studiestödsfrågor har hetat Mats Persson, Johan Pehrson och nu Lotta Edholm. Men oavsett vilken liberal minister som sitter på posten behöver frågan om omställningsstudiestödet noga bevakas. Varje gång har man blivit besviken.

Jag tolkar det ändå som att Lotta Edholm pratar sig varm om stödet. Men reformen har inte fått de resurser och den kärlek som den har behövt. Det är helt klart att en del av de problem som har uppstått signalerades redan i samband med propositionen och utredningen. Men en del har faktiskt också handlat om att regeringen inte varit tillräckligt proaktiv och att den varit saktfärdig när myndigheten och alla tusentals sökande signalerat att det går för långsamt.

Något man kan kräva av en regering är att den ska vara snabbfotad och proaktiv när den lagt fram en proposition med en viss andemening men det visar sig att utvecklingen inte går i önskad riktning. Men där har regeringen oavsett minister varit saktfärdig. Det har inneburit att miljarder brunnit inne och att miljarder kommer att fortsätta brinna inne.

Jag har i tidigare debatter gällande omställningsstudiestödet försökt att inte prata så mycket om aggregerade siffror och miljarder hit och dit. Det här handlar faktiskt om människor som söker stödet för att de vill utbilda sig och utveckla sig. Det handlar inte om anslagsposter. Det handlar inte om att administrationen inte funkar. Det handlar om att människor inte får rätt till den utbildning och det stöd för utbildning som de söker.

Den här delen av omställningsstudiestödet är en viktig del av det stora paket som ministern var inne på i sitt anförande. Det handlar om den rätt som arbetarna fick att kunna ställa om och stärka sin ställning på den framtida arbetsmarknaden. Det är därför vi socialdemokrater så hårt har försvarat just den här delen av reformen och vill att den fungerar så bra det bara går.

Runt om på yrkeshögskolor, komvux och högre utbildning träffar jag människor som vill ställa om. Det är undersköterskor som vill påbörja sin utbildning till sjuksköterska. Det är personer som insett att det är polisutbildningen de vill börja gå. Det är personer med utbildning som vill börja läsa till lärare för att de ser att det är det samhället behöver. Det är de här människorna som tvingas vänta på besked månad efter månad. Många av dem har inte fått besked före studiestart och har därför helt enkelt fått tacka nej till studierna på grund av att de inte vet hur de ska finansiera dem.

Det är glädjande – för att säga någonting positivt – att vi är och har varit på rätt väg i fråga om handläggningstiden. Det är faktiskt fler som får besked före studiestart. Men nu signaleras det, framför allt från myndigheten, att man är orolig över om den här utvecklingen kommer att fortsätta. Det är därför jag är så orolig för framtiden. CSN signalerade att de behövde 33 miljoner kronor i ökade anslag för 2026 för att klara av att hantera de tusentals ansökningar som kommer in – 33 miljoner i en tid då budgeten för stödet omfattar ungefär 7,5 miljarder.

Därför är frågan till ministern: Är ministern trygg med att de pengar som regeringen har avsatt kommer att räcka för handläggning under 2026?

Fru talman! Alla dessa frågor som gäller finansiering, regelförenklingar och allt annat om omställningsstudiestödet har jag personligen stått och debatterat med flera olika liberala ministrar. Vi socialdemokrater är beredda att göra det som krävs för att bistå regeringen och se till att få fram det på riksdagens bord. Vi har genomfört regelförenklingar och lagförslag i bred enighet härinne just för att stödet är så viktigt.

Det är därför som vi socialdemokrater är så frustrerade. Det handlar om en mångmiljardsatsning. De kommande åren kommer i storleksordningen 7–8 miljarder per år att vara avsatta för det här stödet. Det handlar om ungefär 30 miljoner som CSN behöver för att de ska vara trygga i att de kan ge besked innan studiestart.

Det var vad ministern sa i sitt inledningsanförande. Utgångspunkten är att studenter rimligen borde få ett besked innan studiestart. Den åsikten delar också vi för att vi ser att det är viktigt.

Jag skrev interpellationen för att jag hade fått ta del av det underlag som jag vet att regeringen jobbade med när man satt och gjorde hela sin budgetproposition och framför allt de utgiftsprognoser som CSN kvartalsvis redovisar till regeringen.

Där var CSN uttryckligen orolig för att om regeringen inte tillskjuter de äskade medlen, som i det här fallet var drygt 30 miljoner, kommer det att få långsiktiga konsekvenser genom att CSN inte kan bygga ut en hög grundbemanning. Grundbemanning gör att man kan träna anställda som verkligen kan jobba effektivt med handläggningen.

I den utgiftsprognos som kom i somras säger CSN vad som kommer att hända om de inte får pengarna: Om CSN inte tillförs denna anslagshöjning kommer antalet kunder som väntar på besked successivt att öka igen. Kunderna kommer inte att få besked innan studiestart, och handläggningstiderna kommer att bli längre. Utebliven anslagshöjning kan även få konsekvenser inom andra områden på myndigheten. En tillbakagång till längre handläggningstider skulle kunna leda till att intresset för omställningsstudiestödet avtar och att nyttjandet av sakanslaget successivt minskar.

Den mening som gjorde att jag verkligen studsade till när jag läste var: Kunderna kommer inte att få besked innan studiestart, och handläggningstiderna kommer att bli längre. Det är det jag inte blir trygg i när jag läser. Ministern säger att hon är trygg med att det inte kommer att bli sådana problem. Men myndigheten säger att om de inte får höjda anslag för hanteringen av omställningsstudiestödet blir det här konsekvensen.

Som jag sa i mitt första inlägg handlar det inte om att pengar brinner inne. Det handlar om att tusentals individer inte får besked i tid om att kunna tillgodogöra sig utbildning. Om man som person inte vet om att man har sina studier finansierade är det väldigt stor risk att man tackar nej till utbildningen för att man inte vet hur man mitt i livet ska försörja sin familj under den tidsperiod som man studerar.

Det är därför som min oro är kvar och jag inte riktigt blir lugn av att ministern säger att hon är trygg med att utvecklingen kommer att fortsätta. Ministern har nu hört och säkert tidigare läst om vad CSN gör för bedömning om de inte kommer att få anslaget.

I den proposition som vi behandlar här i riksdagen under hösten med beslut senare under november och december finns inte de 33 miljoner kronorna. Nu kommer anslaget inte att öka. Då kommer handläggningstiderna troligtvis att öka och personer inte få besked innan studiestart. Kan ministern fortfarande verkligen vara trygg med det jag nu har läst upp?

Fru talman! Att vara i opposition handlar om att hela tiden vara en nagel i ögat på dem som styr, i det här fallet regeringen. Handläggningstiden har minskat, och det är jag den förste att vara väldigt glad över. Det är vad vi har velat.

Vi socialdemokrater vill inte stå här och ha debatten för debattens skull. Vi vill ha den för att alla de människor som söker omställningsstudiestödet och är behöriga att få det ska få det i rätt tid. Det är vad det handlar om. Vår oro är att när CSN så tydligt signalerar att de inte får de medel som de behöver kommer det att få som konsekvens att fler inte kommer att få besked innan studiestart. Det är anledningen till debatten.

Med det sagt har vi varit för alla de förändringar som regeringen har föreslagit när det gäller omställningsstudiestödet. Vi har varit med för att få det på plats så snabbt det bara går, eftersom det är en viktig reform att skydda.

En av de stora nackdelarna är att det kan vara väldigt många som har testat att söka som inte är berättigade att söka. CSN har väldigt tydligt meddelat att de inte aktivt kan marknadsföra systemet tillsammans med näringsliv och fackföreningar för att de inte är trygga med att de kan ge människor besked innan studiestart.

Det är uttryckligen så att facken inte har marknadsfört det så hårt som de borde kunna göra. Näringslivet har också valt att vara lite passivt. CSN har heller inte gjort de massiva marknadsföringsinsatser som ett sådant nytt system skulle behöva för att de är oroliga över om de kommer att kunna hantera alla de ansökningar som finns.

Regeringen väljer nu återigen att inte ge de pengar som CSN behöver för att klara av handläggningstiden. Enligt ministerns egen utsago borde man kunna ge besked innan studiestart. CSN säger uttryckligen att de kanske inte kommer att kunna göra det. Då är det väldigt svårt att säga till människor: Sök, för ni kommer att få besked!

Jag tackar ministern för svaret och den fortsatta diskussionen.