Fru talman! Jag tänkte att vi skulle fortsätta borra i budgetfrågorna.

När det gäller finansieringen för SVT, UR och SR finns det ett särskilt konto för de särskilda skattemedel som samlas in. I dagsläget finns det runt 4 miljarder där, och det finns alltså ett stort överskott på detta konto. När vi från oppositionen pratar om att mer medel skulle kunna gå till denna finansiering pratar vi inte om pengar som konkurrerar med satsningar på till exempel vård eller skola; jag tror att det är viktigt för åhörarna att förstå detta.

Jag har funderat på varför Tidöpartierna inte har velat se till att bolagen får den finansiering som de menar krävs för framtiden och för de kommande utmaningarna. Malin Danielsson tog upp många viktiga frågor gällande beredskap, tillgänglighet och att nå ut till hela landet. Det låter som att vi är överens om uppdraget i stora delar. Min fundering är hur det kommer sig att Liberalerna har landat i ett budgetförslag som innebär en underfinansiering framöver när pengarna finns och när man faktiskt inte behöver ställa en satsning mot andra budgetposter.

Jag är lite ovan vid att Liberalerna står på andra sidan i public service-frågorna. Jag funderar på om Malin Danielsson vill resonera lite grann kring om det var så klokt att ha med public service i Tidöavtalet. Jag uppfattar det som att detta har bundit upp Liberalerna och att de har behövt förhandla separat inom Tidöpartierna och inte har haft utrymme att närma sig oss andra fyra partier. Det har försvårat den budgetöverenskommelse som jag tycker att vi hade kunnat nå tillsammans. Jag hoppas att ledamoten har ett resonemang att bjuda på när det gäller den frågan.

Fru talman! Att ”klara av” är lite svagt. Jag tycker att vi skulle ha tagit chansen att rusta public service-bolagen för framtiden. Det de framför allt har fört fram är att de behöver göra stora investeringar i ny teknik, säkerhetshöjande insatser och i det digitala för att ligga i framkant med sina playtjänster. Dessa investeringar kostar, och man kan inte nagga i kanterna när det gäller säkerhet eller det digitala eftersom publiken förväntar sig att det ska fungera. Då kommer andra delar av verksamheten att få stryka på foten, och det oroar oss. Därför är det olyckligt att Liberalerna på förhand har bundit upp sig att förhandla inom Tidöpartierna. Detta berör inte ledamoten, men hon får chansen i nästa replik.

Det finns andra frågor där jag hade räknat med att Liberalerna skulle tycka som vi. I skrivningarna nu står det om jämställdhet och mångfald och att public service ska spegla hela landet. Vi tycker att man också ska spegla variationen i Sveriges befolkning. Jag vet att ledamoten brinner för funkisfrågorna, och jag tänker att det hade varit den normala liberala positionen att backa upp denna typ av skrivningar nu när mångfalds- och jämställdhetsmålet stryks. Kanske har jag en gammal bild av vad Liberalerna är för sorts parti, men jag tycker att det är ledsamt att vi inte kunde komma överens i denna fråga.

Min fundering till Malin Danielsson är därför: Var det så klokt att ha med public service-frågan i Tidöavtalet? I annat fall hade ni kunnat vara fria att driva en egen partilinje. Eller är det så att detta numera är er partilinje?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 under punkt 4.

Fru talman! Att få möjlighet att vara med i public service-kommittén var lärorikt, omväxlande och ibland ganska frustrerande. Men det var också väldigt roligt att få arbete med en viktig fråga.

Perioden 2026–2033 är en lång tid. Det finns klara fördelar med långa tillstånd för public service. Men det kräver också eftertanke, för om vi vänder på tidsperspektivet och tittar åtta år tillbaka i tiden ser vi nog att de allra flesta av oss har helt andra medievanor i dag än vad vi hade då. Och vem vet hur medievanorna och möjligheterna ser ut om åtta år igen?

Ett brett medieutbud är viktigt och på många sätt avgörande för en fungerande demokrati. Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet och behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att få en mångfald av perspektiv.

Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst, och public service ska vara såväl politiskt som kommersiellt oberoende. All politisk styrning minskar friheten och därmed trovärdigheten. Oberoendet behövs för att man som mottagare ska kunna känna sig trygg i att enskilda politiska åsikter inte styr innehållet. Public service har också långa tillståndsperioder för att garantera oberoendet och för att överbrygga tillfälliga politiska majoriteter.

Fru talman! I det försämrade säkerhetspolitiska läget har public service en betydelsefull roll, vilket också Försvarsberedningen lyfter fram i sin rapport Kraftsamling. I tider av desinformationskampanjer från aktörer som har intresse av att främja splittring och minska tilltron i samhället behövs en public service med dess oberoende journalistik. Det är också en del av vårt totalförsvar.

I ett sådant läge är det synnerligen problematiskt att urholka medelstilldelningen. Vi har flera gånger hört att det är mer pengar än innan, och ja, 84 miljarder är ofantligt mycket pengar. Men utslaget får alla invånare hela public service-utbudet för en dryg hundralapp i månaden. Hur mycket lägger vi inte på ett telefonabonnemang eller ett idrottsevenemang?

Vi ser vikten av att Sveriges Television fortsatt har möjligheter att stötta, utveckla och samproducera svensk film och svenskt drama. Det är bra för Sverige att det finns en långsiktighet för konstnärlig förnyelse och talangutveckling inom svensk film, och här spelar Sveriges Television en stor roll. Viktigt är också det nordiska samarbetet med samproduktioner och programutbyten som gör att vi lär känna våra nordiska grannländer.

Svensk film och svenskt drama är en viktig del i public services kulturuppdrag. Det är en demokratisk nyttighet, och det finansieras därför också solidariskt genom public service-avgiften. Ingen stängs heller ute. Man möts inte av en betalvägg, och man behöver inte registrera sina personuppgifter för att kunna ta del av programmen. Det slår an väl på min liberala själ. Detta är också av stor betydelse i ett sämre säkerhetsläge där behovet av tillförlitliga källor får ännu större vikt och där det är viktigt att alla kan ta del av dem.

Medierna, däribland public service, har stor betydelse för demokratin. När sådana frågor utreds behövs en särskild varsamhet och öppenhet för att söka bred, långsiktig politisk samsyn. Därför var det smärtsamt att vi inte kunde komma överens och nå total enighet i public service-kommittén. Det anser jag.

Jag fick frågan sent in i vårt arbete om vi skulle komma överens, och då svarade jag: ”Självklart, det är klart att vi kommer att komma överens.” Jag är före detta kommunpolitiker och van att hålla på tills man blir överens så att man kan ta nästa steg. Jag var oerhört besviken och funderade mycket på min egen insats i public service-kommittén och vad jag hade kunnat göra annorlunda för att vi skulle nå total enighet. Men vi kom till vägs ände och kunde inte närma oss varandra, och det är jag är den första att beklaga.

För att ytterligare stärka public service tycker jag att det skulle vara intressant att titta på grundlagsskyddet för public service.

Fru talman! Jag kan konstatera att konkurrens på mediemarknaden är bra. Det gynnar kvaliteten på produktionen. Jag önskar att public service fortsatt ordentligt ska kunna verifiera att de nyheter som sänds är sanna och riktiga och att film och drama av hög kvalitet fortsatt ska kunna produceras. Detta har vi nästan inte pratat om alls. Det är väl det bästa – när vi kan ta del av en dramaproduktion av hög kvalitet – men det har kommit bort helt och hållet. Jag tycker att vi skulle kunna lägga ännu större vikt vid det när vi pratar om public service. När det finns möjligheter att göra produktioner av hög kvalitet kan man stärka både sammanhållningen och det svenska språket i vårt land.

Avslutningsvis, fru talman, har det i debatten i dag låtit som att vi är väldigt oense, men trots det var vi faktiskt överens om väldigt många punkter i public service-kommittén, bland annat om ansvaret för svenska språket och minoritetsspråken och om att det breda uppdraget består. Men om vi gör ekonomin och de ekonomiska förutsättningarna för public service smalare är det klart att det kommer att finnas risk för att det publicistiska innehållet får stryka på foten. Det vore oerhört olyckligt i dessa dagar.

Men det breda uppdraget består, och vi får fortsätta att kämpa för att public service ska vara fri, stark och oberoende och vara i allas vår tjänst.

Sedan tycker jag också, som en tidigare talare sa, att det är olyckligt och lite tråkigt att kulturministern inte deltar i debatten här i dag, men vi har i alla fall gjort vårt jobb i dag. Jag tackar så mycket för debatten.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 oktober.)