Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag avser att ta initiativ till förändrade eller nya uppdrag till statliga bolag för att de ska bidra till att ta Sverige ur den ekonomiska krisen och hur jag ser på just de statliga bolagens roll för svensk tillväxt.

Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av olika skäl. Utgångspunkten är att statens bolagsägande motiveras av ett nationellt eller marknadsspecifikt intresse. Ett nationellt intresse kan vara att staten har ett behov av eller ser ett värde i att äga bolag med tillgångar av strategiskt intresse. Ett marknadsspecifikt intresse kan vara att staten äger bolag som är naturliga monopol eller som verkar på marknader som karakteriseras av ett marknadsmisslyckande. Det kan också handla om att riksdagen beslutat om ett samhällsuppdrag som är svårt att hantera utan statligt inflytande, vilket motiverar ett statligt ägt bolag.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga ekonomiska värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och de av riksdagen beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen beslutade i februari i år om en ny ägarpolicy för bolag med statligt ägande, där en viktig princip är att bolagen agerar affärsmässigt. Regeringen förväntar sig därmed att bolagen agerar affärsmässigt, hållbart och föredömligt. Bolagen förväntas anpassa sig efter de förutsättningar som råder i samhället och bidra till ekonomisk tillväxt genom att fokusera på långsiktigt värdeskapande. Genom ett sådant agerande bidrar bolagen till såväl svensk tillväxt som svensk konkurrenskraft.

I statens roll som aktiv ägare av de statligt ägda bolagen ingår att löpande pröva skälen för ett fortsatt statligt ägande såväl som bolagens olika uppdrag och inriktning. Jag ser just nu inget behov av att ge förändrade eller nya uppdrag.

Herr talman! Sverige befinner sig i en av de svåraste ekonomiska perioderna på decennier. Som finansministern själv har sagt biter sig lågkonjunkturen fast – därför att SD-regeringen har låtit lågkonjunkturen bita sig fast. Det är faktiskt vad det handlar om. Man har hanterat inflationen, eller åtminstone arbetat för att den ska sänkas – det är bra. Men vi hade samtidigt en lågkonjunktur som man inte har gjort tillräckligt för att hantera.

Vi ser nu hur Sverige har placerat sig längst ned i Europas statistik när det gäller tillväxt. Vi har Europas näst högsta arbetslöshet; över en halv miljon människor är utan arbete. Företag går i konkurs, industrisatsningar skjuts på framtiden och hushållen har fått se tio års reallöneökningar utraderas.

Nu är vi i ett läge där väldigt många människor verkligen upplever hur lågkonjunkturen känns rakt in i märgen. Samtidigt tittar sig en grupp i Sverige omkring och förstår inte riktigt, för de har inte drabbats av lågkonjunkturen på samma sätt. De har fortsatt att få skattesänkning efter skattesänkning, tusenlappar varje månad. De har kanske sett att kaffet eller tomaterna har blivit dyrare i handeln, men de har fått mer pengar i plånboken och har inte känt hur det skaver i märgen.

Kanske är det därför den här regeringen missat de mest självklara lärdomarna när det gäller att ta tag i lågkonjunkturen – att göra allt som står i en regerings makt för att vända konjunkturen och få igång tillväxten. Vi vet ju att jämlikhet, ett mer jämlikt samhälle, inte bara är gott och känns bra i hjärtat utan faktiskt också är bra för ekonomin.

Om fler har råd med mer kommer också ekonomin igång. Att det har gått så dåligt för Sverige beror ju till största delen på att vanliga människor inte har råd att konsumera. Det har också finansministern själv sagt på en presskonferens.

Hur är då detta kopplat till frågan om statliga bolag? Jo, det handlar om en önskan om att göra allt som står i ens makt för att hantera lågkonjunkturen och få igång tillväxten.

Jag vill också ta upp välfärden, som är något av det viktigaste när det gäller att få igång tillväxten i en lågkonjunktur. Trots detta har man inte gjort vad som har behövts. Det svenska välfärdssamhället, som vi har varit så stolta över, krackelerar nu i grunden.

Vad kan då finansministern tänka sig att göra med de statliga bolag som hon kan styra över för att, som Peder Björk säger, både ge nya uppdrag och skapa arbetstillfällen i hela landet?

Herr talman! Finansministern behöver inte vara orolig för att få kritik om regeringen faktiskt gör satsningar och stora investeringar. Faktum är dock att det är just detta man inte gör. Man står och stampar på samma ställe hela tiden utan att ta in det som händer och vidta aktiva åtgärder för att vända utvecklingen.

Det räcker med att titta på länderna i vår närhet. De har också i allra högsta grad påverkats av Trumps tullar, men där är tillväxten mycket bättre än i Sverige. Där ser inte arbetslösheten lika illa ut som i Sverige.

Att ducka och gömma sig bakom en internationell konjunktur håller inte. Länderna runt oss visade att om man har en aktiv politik kan man förändra situationen och skapa en högre tillväxt än vad vi just nu klarar av i Sverige. Man kan också pressa tillbaka arbetslösheten. Det duger inte att gömma sig bakom omvärldsläget.

Herr talman! Jag lyssnade på radion i morse, där finansministern med all rätt ondgjorde sig över att bankerna inte gör mer för att sänka räntan nu när Riksbanken faktiskt har sänkt sin ränta. Det som slog mig var att vi faktiskt har ett statligt bolag, en statlig bank. Hur vore det om finansministern, i stället för att sitta i medierna och kritisera bankerna lite halvvagt, skulle vara aktiv som finansminister och fundera över hur man kan använda den egna statliga banken för att skapa förändring? Då kan vi göra skillnad på riktigt med de verktyg som faktiskt finns till statens förfogande.

Det kanske inte gör jättestor skillnad, men det hade kunnat göra en viktig skillnad. Det hade nämligen varit en signal om att regeringen tar det här på allvar och är beredd att använda alla verktyg i verktygslådan för att ta ur Sverige ur bottenträsket när det gäller tillväxt i Europa och trycka tillbaka arbetslösheten.

Herr talman! De statliga bolagen har genom historien spelat en helt avgörande roll för Sveriges utveckling. När marknaden inte har klarat av att leverera har staten gått in. Vi har byggt ut infrastrukturen. Vi har säkrat viktiga industrier. Vi har sett till att hela landet utvecklas med hjälp av de statliga bolagen.

Just nu är vi mitt i den gröna omställningen. Men investeringar i klimatsmart energi och framtidens transporter skjuts upp och till och med motarbetas aktivt av Tidöregeringen. I stället för att ta klivet framåt och skapa tillväxt riskerar Sverige att halka efter, inte bara i förhållande till våra egna ambitioner utan också jämfört med våra grannländer.

Herr talman! Frågan kvarstår: Varför väljer regeringen att passivt luta sig tillbaka i stället för att ge de statliga bolagen nya och aktiva uppdrag för att ta Sverige ur krisen och samtidigt skapa tillväxt?

Herr talman! Tack till både interpellanten och Eva Lindh för den här diskussionen! Den är viktig.

Jag kan berätta, herr talman, hur det var när jag fick ansvar för de statliga bolagen. Jag tror att jag är den första finansministern någonsin som har det. Då var det väldigt tydligt för mig att det var en fantastisk portfölj med stora värden som staten förvaltar och utvecklar. Men jag kände också att de hade blivit lite bortglömda. Det var därför som vi satte igång ett arbete som handlade om ägarpolicy och om att förtydliga kraven och uppgiften. Det gjorde vi också för att göra de statliga bolagen mer alerta. Ibland brukar jag säga: Att alla äger ett bolag betyder inte att ingen äger. En vd, en ordförande och en styrelse måste alltså vara medvetna om att man ska förvalta åt hela svenska folket.

Vi tog fram en ny ägarpolicy – det är precis det vi har gjort – som fokuserar på värdeskapande och på det som också interpellanten är inne på.

Dessutom är det redan i dag så att LKAB, till exempel, betyder enormt mycket för Sverige. Man bidrar med enorma värden – man är dessutom en stor skattebetalare – och med sin malm till SSAB. Det är ett exempel. Och Vattenfall är, som jag sa, ett av Europas största energibolag.

När man förvaltar bolagen ska man såklart se till att de fattar affärsmässiga beslut men också vara tydlig i styrningen. Vi har varit tydliga med att svenska staten, regeringen, vill ha kärnkraft.

Det som nu sker menar jag är precis det som interpellanten efterfrågar. Sedan är interpellanten en socialdemokrat i opposition och jag är moderat finansminister. Därför kan vi absolut ha skilda sätt att se på detta.

Jag skyller absolut inte på omvärlden. Det är inte bara jag som beskriver den globala ekonomin så här: När Trump klev in på banan blev det en stor osäkerhet.

Skillnaden, tror jag, när det gäller svenskar är att många svenskar har investerat och sparat – ISK och pensionssparande – mer än man har gjort i många andra länder. Det gör att man blir väldigt orolig när de här beskeden kommer. Detta är jag inte ensam om att mena.

Jag är väldigt glad för att vi som har en av de absolut starkaste statsfinanserna i världen nu kan använda den styrkan för att bryta lågkonjunkturen och förstärka hushållen på olika sätt. Det är sänkt skatt på arbete för tredje året i rad, sänkt skatt på pension, lägre förskoleavgift, halverad matmoms från den 1 april nästa år till den sista december 2027 och så vidare. Det gör skillnad. Och vi har varit aktiva under hela den här tiden.

Får jag bara komma tillbaka till den långsiktiga tillväxten. Jag ska säga någonting kort också om den kortsiktiga. Ja, det är helt klart så att flera länder i EU nu har högre tillväxt än Sverige. Men det finns tyvärr också de som har det oerhört tufft, och det är ett problem. Tyskland har haft nolltillväxt i flera år. Vi är ju beroende också av omvärlden. Alla socialdemokrater i kammaren vet att vi är det. Men vi i den svenska regeringen ska göra vad vi kan för att få fart på ekonomin nu men framför allt också långsiktigt. Jag uppskattar den ingången.

Nu har jag 45 sekunder kvar av min talartid. Då tänkte jag glädja ledamoten med att berätta om några av de saker som vi har gjort och gör. Vi gör den största satsningen på forskning och innovation någonsin, och vi gör historiska satsningar på infrastruktur. I den proposition som vi har lagt fram omhändertar vi hela underhållsskulden på väg, och vi gör det som enligt Trafikverket är möjligt på järnväg. Vi har gjort skatteförändringar som gör det enklare att driva företag. Vi gör det mer lönsamt att utbilda sig och att jobba. Vi genomför regelförenklingar. Vi gör det lättare att starta och driva företag. Vi har höjt omsättningsgränsen för moms. Vi har avskaffat kvittokrånglet. Vi utreder borttagandet av matkravet. Vi sänker tillfälligt arbetsgivaravgiften för unga och inför nya 3:12-regler, som betyder sänkt skatt för ungefär 60 000 fåmansbolag.

Ni kanske tyckte att det gick fort nu. Det beror på att min talartid är slut. Detta var ändå bara halva listan. Jag återkommer, herr talman.

Herr talman! Jag förstår att det är jobbigt för många socialdemokrater att sitta på läktaren och ibland smågnälla eller bara vara allmänt småtrötta och hoppas att de ska vinna val. Jag förstår att det är jobbigt att inte vara med i matchen.

Jag nämnde bara några saker av allt det vi gör för att fokusera på både långsiktig och kortsiktig tillväxt. Just nu handlar det också om att bryta lågkonjunkturen, som är utdragen, och stärka hushållen så att de får framtidstro.

Det är enorma satsningar, herr talman. Vi ska inte underskatta dem. Allt jag nämnde om infrastruktur, forskning och energisystem är viktigt. Men tänk också på de investeringar som vi gör tillsammans i försvaret just nu.

De investeringarna, tillsammans med de fängelseplatser som nu byggs, kommer att leda till väldigt många fler arbetstillfällen i Sverige, vilket kommer att förändra svensk ekonomi och arbetsmarknad. Det är enormt stora projekt som också kommer att påverka tillväxten, och det tar tid. Vi kanske inte har tänkt på den typen av offentliga investeringar tidigare, för vi har även haft andra behov. Nu är behoven många på många ställen, och vi gör enorma investeringar. Detta kommer att påverka tillväxten. Nästa år räknar vi med en tillväxt på drygt 3 procent, och delar av det handlar om effekter av budgeten. Det är så prognosmakare gör och såklart även våra tjänstemän på Finansdepartementet.

Jag har full förståelse för att Socialdemokraterna inte håller med mig, men jag tror att det kan vara bra att se vad som görs och säga som det är: Vi är aktiva, och det är stora investeringar som görs.

Jag går till jobbet tidigt på morgonen varje dag med Sveriges bästa för ögonen, både för dem som lever här och nu och för framtida generationer. Steg för steg gör vi det som borde ha gjorts för länge sedan. Och för att säga något kort gällande tillväxten: Det handlar också om skatter. Det handlar också om att möjliggöra och underlätta för människor att konsumera.

Jag kan påminna er här inne och er som ser på debatten att här i Stockholm, Socialdemokraternas skyltfönster, har man höjt skatten två år i rad för helt vanliga människor. Ändå blir inte kvaliteten särskilt mycket bättre.

Vi gör lite tvärtom.

Trevlig helg!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.