Herr talman! Kadir Kasirga har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att förbättra kollektivtrafik- och järnvägsförbindelserna till och från Arlanda, om jag avser att agera för att sänka kostnaderna och öka tillgängligheten i tågresandet till Arlanda i linje med vad regeringens egen utredare pekar på och hur jag avser att säkerställa att Arlanda utvecklas som ett starkt nationellt nav givet dagens kapacitetsutmaningar och behovet av effektiva transporter.

För att stärka Arlanda flygplats konkurrenskraft beslutade regeringen i december 2023 att tillsätta en särskild utredare, den så kallade Arlandasamordnaren. Samordnaren fick i uppdrag att föra dialog med berörda aktörer, till exempel kommuner, regioner, statliga myndigheter och näringsliv, för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet i transportsystemet till och från Arlanda flygplats. Samordnaren slutredovisade sitt uppdrag den 2 juni 2025 i betänkandet Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (SOU 2025:67).

Flera namngivna infrastrukturobjekt som samordnaren föreslog i betänkandet har fastställts av regeringen i samband med beslutet om nationell plan den 24 april 2026. Det gäller bland annat Ostkustbanans fyra spår till Uppsala, signaloptimering Solna–Skavstaby, åtgärder på Märsta station och bangårdsombyggnad samt kapacitetsförstärkningar på väg E4. Ytterligare åtgärder, vilka är mindre och därför inte ingår i gruppen namngivna objekt, kan komma i fråga i länsplan eller som trimningsåtgärder.

Regeringen bedömde i samband med beslutet om nationell plan att dessa åtgärder sammantaget kommer att öka tillgängligheten till Stockholm–Arlanda flygplats och på så sätt även bidra till stärkt konkurrenskraft för flygplatsen, för svenskt näringsliv och för inrikesflyget.

Regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens och flygplatsernas konkurrenskraft och för att förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg. För att ta några exempel: Flygskatten är avskaffad sedan den 1 juli 2025. Regeringen har beslutat att närmare 60 myndigheter ska redovisa hur de säkerställer färdmedelsneutrala tjänsteresor. På regeringens förslag har riksdagen vid två tillfällen beslutat att sammanlagt öka det statliga bidraget till kommuner för driftsstöd till icke-statliga flygplatser med över 400 procent.

Regeringen har därutöver nyligen aviserat ett förslag på tillskott på 400 miljoner kronor till det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, GAS. Därmed kan regeringen under den andra halvan av 2026 tillfälligt helt sätta ned den GASavgift som tas ut av flygbolagen och på så sätt mildra effekterna av kriget i Mellanöstern för luftfarten.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att stärka luftfartens och därmed flygplatsernas konkurrenskraft. I det sammanhanget är Arlanda flygplats viktig. Arlandasamordnarens bestänkande innehåller förutom de förslag som nu ingår i nationell plan många ytterligare förslag som vi analyserar.

Herr talman! Kadir Kasirga och jag brukar ha ganska konstruktiva och bra utbyten i interpellationsdebatterna, men här går gränsen. Man kan inte titta på de senaste fyra åren utan att ta in de åtta år som föregick dem. Det var ju först under Socialdemokraternas sista regeringsår, då de ensamma satt i regering, som de kunde göra något som andades flyg över huvud taget, och det var när Arlandautredaren tillsattes.

Tidigare fanns ett flygförbud på Regeringskansliet som Socialdemokraterna lät Miljöpartiet diktera. Det infördes en flygskatt som slog oerhört hårt mot svensk tillgänglighet, och vi ser resultaten och lider fortfarande av sviterna av det. Den här regeringen tog bort flygskatten.

Kadir Kasirgas parti lät Miljöpartiet diktera villkoren under åtta år. Det försvagade inte bara Arlandas konkurrenskraft utan hela flygets konkurrenskraft och därmed Sveriges konkurrenskraft. Samma parti vill nu inte bara återinföra flygskatten utan också dubblera den. Det här är ett system som hänger ihop, och jag föreställer mig att Kadir Kasirga är väl medveten om vad en sådan flygskatt skulle innebära.

Exempelvis har flygbolag aviserat att de då skulle behöva dra ned på sin verksamhet på Arlanda, vilket skulle slå direkt mot tillgängligheten till och från Arlanda. Vi kan tala om olika vägsträckor och förbindelser till och från flygplatsen och fortsätta att ha konstruktiva utbyten här i kammaren, men om Socialdemokraterna återigen låter Miljöpartiet diktera villkoren för flygpolitiken kommer det att innebära en drastisk nedstängning av flyglinjer både inom Sverige och till och från Sverige.

När det gäller åtgärderna för kollektivtrafiken riktar sig Peter Normans förslag till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.

När det gäller avgiften kan jag inte låta bli att även här blicka tillbaka lite. Den förra regeringen lät ju förlänga avtalet med tio år, från 2040 till 2050. Det avtal som tecknats gäller alltså till 2050. Detta fick staten in några hundra miljoner på till statskassan, men det skulle kosta flera miljarder att häva avtalet. Man kan skylla sina egna misslyckanden på vår regerings politik, men det är ju ingen som går på det, herr talman.

När det gäller den åtgärd jag nämnde, kapacitetsförstärkningar på E4:an, kommer det att bli en massiv trafikinfarkt när Förbifart Stockholm öppnar. Det riskerar i alla fall att bli det mellan Rotebro och Häggvik. Där hissade Trafikverket varningsflagg till den tidigare regeringen, inte bara i ett förslag till nationell plan utan i två. Ändå tog man bort de åtgärderna. Så det behöver vi inte. Nu har vi lagt tillbaka dem så att det inte blir en trafiksituation som försvagar både Arlandas och hela Stockholms konkurrenskraft. Det har vi åtgärdat.

Det är klart att vi hade varit i en bättre sits om man redan för åtta år sedan hade låtit Trafikverkets förslag, som baserades på expertmyndighetens egna analyser, ligga. Detta är Socialdemokraterna ytterst ansvariga för.

Vi har tagit bort flygskatten. Vi har ökat stödet till de regionala flygplatserna med 400 procent. Vi har lättat på bördan för säkerhets- och bagagesystemet med 400 miljoner nu och med 1 miljard tidigare. Vi har därtill gett uppdrag till myndigheter att ha trafikslagsneutrala färdmedelsplaner.

Jag menar att det är förmätet att lägga ansvaret för dagens situation på den nuvarande regeringen när inget av det man säger andas någon självkritik mot det man själv är ansvarig för.

Herr talman! Min kritik mot att Socialdemokraterna lät Miljöpartiet diktera villkoren för flygpolitiken är inte någon personlig kritik mot Kadir Kasirga. Jag har förstått att Kadir Kasirga verkar bry sig om flyget och är oroad över flygets och Arlandas konkurrenskraft. Detta är dock inte så mycket värt om man samtidigt låter Miljöpartiet diktera villkoren.

Låt mig besvara frågorna om kostnaderna för både pendling och resande till och från Arlanda flygplats. Arlandabanan har en ny, svensk ägare som har aviserat att man kommer att titta på prisutvecklingen och prissättningsmodeller och som har öppnat för lägre priser. Vi följer förstås detta mycket noga och bereder parallellt med detta givetvis fortfarande Arlandasamordnarens förslag.

Stationsavgiften är intressant i det avseendet att det är samma taxa för att ta sig till plattformen på Arlanda, men när man tar rulltrappan upp till flygplatsen läggs stationsavgiften på. Detta påverkar förstås de affärsresenärer och turister som reser till och från flygplatsen, men det drabbar också många pendlare som arbetar på Arlanda flygplats. Arlanda är en av Sveriges största arbetsplatser med 20 000 arbetstillfällen. Därför är utredarens förslag, som vi bereder, förstås angeläget.

Man kommer dock inte ifrån att den avtalsförlängning som gjordes, utan att egentligen blinka, gör att det är dyrare att köpa sig loss från avtalet än det hade varit om man inte hade gjort den. Därför har vi ännu inte gått vidare med de här förslagen utan har gått vidare med andra förslag som Peter Norman lade fram och som syftade till att övervägas i det nationella planbeslutet. Här har vi vidtagit flera åtgärder, som jag nämnde, som stärker tillgängligheten till och från Arlanda.

Man kan dock fundera på vad det spelar för roll att kunna ta sig till och från Arlanda om det inte kommer att gå några eller lika många flyg. Vi vet att en dubblerad flygskatt direkt kommer att slå mot tillgängligheten i vårt avlånga land. Vi vet att de krisåtgärder som vi nu genomför är viktiga för inrikesflyget i det läge som vi befinner oss i.

Vi föreslår ett tillskott på 400 miljoner kronor till det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroller. Vi har även föreslagit 100 miljoner kronor för att ha möjlighet att upphandla trafik på viktiga linjer om de skulle läggas ned på grund av ett höjt bränslepris. Vi har även skjutit till medel för att upprätthålla de samhällsviktiga transporter som ambulansflyget står för.

Det parti som inte bara vill återinföra utan dubblera flygskatten kallar det här paketet ”ett haveri”. Miljöpartiet beskriver det som ett haveri att minska kostnader som skulle drabba resenärer och påverka tillgängligheten i Sverige, att säkerställa att det går att upphandla trafik som inte skulle bära sig på kommersiell grund till följd av risken för avveckling på grund av höjda bränslepriser och att kunna ha kvar ambulanstransporter i ett avlångt land som Sverige.

Kadir Kasirga får säga vad han själv tycker, men när man förbereder ett regeringsinnehav med ett parti som tidigare har lagt en våt filt över flyget, som vill återinföra flygskatten och som kallar de här åtgärderna ett haveri är han svaret skyldig. Kan vi lita på att de ord som Kadir Kasirga säger i kammaren faktiskt kommer att gälla i en ny regering?

Fru talman! Som Kadir Kasirga ju väl känner till får en extra ändringsbudget gälla för innevarande år och gäller därför för innevarande år. Det är inget konstigt i sig.

Den här diskussionen inleddes med att Kadir Kasirga kritiserade regeringen för att den vidtar stödåtgärder – eller bara stödåtgärder, som jag tror att ledamoten uttryckte det. Men jag uppfattar nu att det finns ett stöd för det.

Jag har full respekt för att Kadir Kasirga inte kan svara för ett annat parti. Men om man låter samma parti diktera villkoren för flygpolitiken i hela två mandatperioder, vilket är en stor orsak till att det svenska inrikesflyget har en sämre återhämtning efter pandemin än jämförbara länder i EU, har man också ett ansvar – inte bara för vad man själv tycker utan också för vad som genomförs under tiden vid makten.

Därför är jag mycket orolig för svensk konkurrenskraft, svensk tillväxt, svensk beredskap och samhällskritiska transporter om samma parti kommer till makten igen. Man säger inte bara att man ska återinföra flygskatten utan att man ska dubblera den. Man välkomnar inte krisåtgärder utan beskriver dem som ett haveri.

Vi tar nu höjd för att säkra samhällsviktiga transporter i ett läge där bränslepriserna kan gå upp ännu mer och det här kan blir mer utdraget än någon vill och hoppas. Vi behöver ha en beredskap för att upprätthålla transporter, även med flyg, i ett avlångt land som Sverige.

Detta beskrivs som ett haveri av samma parti som lade en våt filt över allt som hade med flyg att göra under åtta år. Det är det som är oroande och som är en del av orsakerna till att Arlandas konkurrenskraft är för svag. Den behöver stärkas. Vi har vidtagit åtgärder, men det arbetet behöver fortsätta under kommande mandatperiod. Det får inte läggas ned och avvecklas igen med drastiska åtgärder för att försämra Arlandas tillgänglighet och flygets konkurrenskraft.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.