Fru talman! Det är roligt att se fru talmannen på plats nu på morgonen efter gårdagens sena debatt, som slutade vid klockan 21.

Tack, socialminister Jakob Forssmed, för svaret!

Matkravet när det gäller svensk alkoholservering har funnits under lång tid. För serveringstillstånd – oavsett om det gäller en ölpub, en vinbar, en nattklubb eller en restaurang – ställs det krav på att man ska servera mat. Det är inte bara det, utan alkohollagstiftningen säger också att det ska vara ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat och att den ska tillagas i ett eget kök i anslutning till serveringslokalen. Dessutom ska serveringen pågå fram till klockan 23 på kvällen.

Det är rätt långtgående krav som ställs på näringsidkare. Man kan fundera på hur tidsenliga de kraven är i dag, för de tillkom i en helt annan tid, fru talman, och i en helt annan alkoholpolitisk kontext än den vi har i dag. Lagen har faktiskt, sedan rätt lång tid tillbaka, blivit obsolet.

Syftet med lagen var att minska berusningsgraden hos dem som besökte ett uteställe. Längre tillbaka i tiden fanns det faktiskt krav på att man även skulle äta mat i samband med att man drack alkohol, men det avskaffades på 70-talet eftersom det i verkligheten inte fungerade. Däremot blev kravet på att man ska erbjuda tillredd mat – och ett varierat utbud av mat – kvar.

Finns det då en koppling till alkoholkonsumtionen på våra krogar? Nej, det gör det inte. Det finns ingen evidens över huvud taget för att den som besöker en krog eller en vinbar skulle dricka mindre på grund av att det erbjuds mat. Det finns inte heller någon evidens för att berusningsgraden skulle minska på de ställen där man har de här erbjudandena. Detta speglas väl rätt bra av att det i dag bara är Sverige och Rumänien inom EU som har kvar det här kravet – såvitt känt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I utredningen En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas, som nämndes här och som kom för ett år sedan, berörs frågan om matkravet. Det är väl ingen hemlighet att utredningen var en stor besvikelse för de näringsidkare som finns inom det här området, för det enda som föreslås i utredningen är kosmetiska förändringar av den nuvarande lagstiftningen. Det föreslås att man ska gå från att näringsidkaren ska ha ett varierat utbud av maträtter till att näringsidkaren ska erbjuda flera olika maträtter, och det föreslås att man ska gå från klockan 23 på kvällen till klockan 22 på kvällen.

Men det intressanta är egentligen inte utredningens förslag, utan det intressanta är följande: I och med att man har tittat på detta är den här frågan beredd, och då finns det möjlighet för regeringen att lägga fram ett skarpt lagförslag, som är efterlängtat av branschen, om att helt och hållet ta bort matkravet.

Jag hade tre frågor till socialministern. Den första frågan var just om statsrådet anser att frågan är tillräckligt beredd. Svaret på den frågan var ja, som jag uppfattar det. Ministern får gärna rätta mig om jag ska uppfatta det på något annat sätt. Fråga två handlade om att ta bort kravet på eget kök. Den fick jag inget svar på över huvud taget. Jag skulle gärna vilja höra ett svar på den. Den tredje frågan, som handlade om kravet på att tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat, uppfattade jag inte heller något svar på. Jag skulle vilja veta vad ministern tycker om det.

Fru talman! Socialministern hade fyra minuter på sig att svara; jag tolkar detta väldigt korta andra svar som att han återigen väljer att gömma sig bakom formuleringen om att saker bereds i Regeringskansliet.

Det här att ministrarna säger att saker bereds i Regeringskansliet och att de därför inte kan diskutera dem offentligt är ett slags sjukdom, fru talman. Jag skulle vilja efterfråga mer mod och lite kurage från ministrarna. Våga diskutera i det svenska parlamentet, i Sveriges riksdag, här i kammaren de frågor som faktiskt är på bordet! Det är ju inte så att det måste bli på det viset i slutändan, men vi måste kunna prata öppet om frågorna. Varken jag eller socialministern är några duvungar i politiska sammanhang; vi borde såklart kunna ha en diskussion kring vad man faktiskt bereder.

Som jag sa tidigare finns det en bakgrund till matkravet kopplat till den alkoholpolitiska kontexten. Centerpartiet står naturligtvis helt bakom de nuvarande alkoholpolitiska målen om att främja folkhälsan och minska alkoholens skadeverkningar. I dag finns det dock ingen koppling mellan matkravet, alkoholens skadeverkningar och folkhälsan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har sett att drickandet i Sverige har minskat under lång tid, framför allt bland ungdomar men även hos befolkningen i stort. I dag har CAN presenterat sin rapport för 2024 och konstaterar där att drickandet har gått ned med 2,3 procent under 2024.

Det är som sagt inte många länder som har matkravet kvar i dag. Finland hade matkravet kvar till och med 2018. Det avskaffades sedan, och därefter har alkoholförsäljningen i Finland minskat med 10 procent.

Det finns över huvud taget inte något alkoholpolitiskt motiv till att ha kvar matkravet. Däremot finns det väldigt starka motiv för att avskaffa det, framför allt företagspolitiska sådana. Nu har inte en aktiv företagarpolitik precis varit kännetecknande för den här regeringen, som har höjt arbetsgivaravgifterna för ungdomar, stoppat arbetskraftsinvandring för företagen och inte heller minskat regelkrånglet – något som förespeglades innan man tog makten.

Frågan om matkravet handlar däremot om att minska regelkrånglet. Här har man en möjlighet att lite grann visa framfötterna inom företagarområdet. Matkravet är dessutom kostnadsdrivande för de pubar och restauranger som ska öppna och måste inreda ett fullstort restaurangkök för att över huvud taget kunna få ett utskänkningstillstånd.

Matkravet tillämpas också väldigt godtyckligt i våra kommuner. I ett femtiotal kommuner kräver man att det ska serveras mellan nio och elva maträtter. I trettio kommuner nöjer man sig med en till fem maträtter. I sjuttio kommuner gör man enskilda bedömningar från restaurang till restaurang. Det är naturligtvis inte rimligt att det är på det viset.

Vi har en lagstiftning som är obsolet. Den fyller ingen funktion i dag utan försvårar och fördyrar för företagen att bedriva verksamhet.

Min fråga till ministern är: Tycker ministern att det här är rimligt? Jag hör att man har ambitionen att förenkla alkohollagstiftningen, men att förenkla kan ju innebära att man går från ett varierat utbud till flera maträtter eller från klockan 23 till klockan 22. Det vore roligt att höra ett förtydligande av vad det är ministern vill förenkla.

Fru talman! Jag är tacksam över att jag lyckades reta upp statsrådet så mycket att han i alla fall tog tre minuter på sig att svara den här gången, även om det fanns lite olika påhitt i hans redovisning.

Om vi ska använda den kvarvarande tiden till att säga något om gårdsförsäljning kan jag ju säga att det är tack vare Centerpartiet som vi nu kan ha en lagstiftning om gårdsförsäljning. Det var Centerpartiet som drev igenom den utredning som genomfördes under den förra mandatperioden och som låg färdig på den här regeringens bord när den tillträdde, så jag tar åt mig all ära för det.

Vi har även följdmotionerat. Vi tycker att regeringen är ängslig och kunde gå längre när det gäller gårdsförsäljning, men om ministern hade läst följdmotionen hade han sett att vi kommer att rösta för att gårdsförsäljning införs. Vi vill dock se att man går längre därefter.

Nåväl – låt oss inte fastna i gårdsförsäljningsfrågan utan gå tillbaka till matkravet. Vi har konstaterat att det är en föråldrad lagstiftning som ligger bakom matkravet. Vi har konstaterat att det tillämpas godtyckligt av kommunerna i dag. Vi har också konstaterat att det försvårar för näringslivet och att det inte har någon alkoholpolitisk påverkan.

Vad är det då som gör att ministern inte kan vara tydligare? Med all respekt för ministern tror jag knappast att det är respekten för grundlagen som gör att han inte kan förtydliga sitt ställningstagande. Jag tror snarare att det handlar om att man ännu inte är helt enig inom Tidösamarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Några företrädare för Tidöpartierna har varit tydliga och sagt att det här ska avskaffas. Moderaterna är ett sådant parti. Andra har varit mer diffusa. Kristdemokraterna har jag över huvud taget inte hört uttala sig som parti om frågan. Det är väl kanske så att man även i den här frågan, precis som när det gäller gårdsförsäljning, är splittrade inom partiet.

Mina avslutande frågor till ministern är: Var står Kristdemokraterna, och vad har regeringen egentligen för ståndpunkt i frågan om att ta bort matkravet?