Fru talman! Kristoffer Lindberg har frågat mig om regeringen avser att ändra i skrivningarna i 7 § förordningen om statsbidrag till allmänna samlingslokaler så att Boverket kan bevilja verksamhetsutvecklingsbidrag även till samlingslokaler på Sveriges landsbygder.

Fördelningen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler styrs av bestämmelser i förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Syftet med statsbidraget till allmänna samlingslokaler är främst att bidra till att tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället, kulturlivets behov av lokaler både för att sprida kultur och för skapande aktiviteter och spontana behov av lokaler för debatt och fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet. Statsbidrag får lämnas i form av organisationsbidrag, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag.

Enligt förordningen får särskilt ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i områden som saknar närhet till offentlig och kommersiell service prioriteras. Förordningen anger även att ansökningar som avser lokaler i områden med socioekonomiska utmaningar ska prioriteras.

Det är Boverket som prövar frågor om och betalar ut statsbidraget enligt förordningen. Besluten fattas av ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten som benämns Samlingslokaldelegationen.

Antalet inkomna ansökningar till Boverket om statsbidrag till allmänna samlingslokaler ökade från år 2023 till år 2024. Under 2023 beviljades 58 av 244 ansökningar om investeringsbidrag respektive 20 av 59 ansökningar om verksamhetsutvecklingsbidrag.

Vidare beviljades organisationsbidrag till de tre samlingslokalorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker samt riksorganisationen Våra Gårdar. Enligt uppgifter från Boverket har verksamhetsutvecklings- och investeringsbidraget haft ett högt söktryck under åren.

Likt föregående år söktes medel i högre grad från områden med socioekonomiska utmaningar, och detta gällde särskilt verksamhetsutvecklingsbidraget. Även andelen sökande som bedriver ungdomsverksamhet har varit särskilt hög när det gäller verksamhetsutvecklingsbidraget. Sökt belopp uppgick till cirka 73 miljoner kronor, varav 19,7 miljoner kronor beviljades i bidrag. Verksamhetsutvecklingsbidraget har främst gått till projektledning, utbildningsinsatser, resor och inköp av inventarier men även till anpassning av lokaler.

Jag delar Kristoffer Lindbergs uppfattning att bestämmelser om statsbidrag till allmänna samlingslokaler inte bör vara utformade på ett sådant sätt att de försvårar att statligt stöd kan beviljas till samlingslokaler i svenska landsbygder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom Regeringskansliet genomförs för närvarande en översyn av de förordningar som styr statligt stöd till det civila samhällets organisationer med anledning av bland annat införandet av det nya demokrativillkoret. I översynen ingår även att se över andra bestämmelser i förordningarna. Det kan bland annat avse frågan om det i nuvarande förordning finns bestämmelser som innebär att samlingslokaler i Sveriges landsbygder inte kan beviljas verksamhetsutvecklingsbidrag.

Fru talman! Först vill jag börja med att säga att det verkligen är angeläget med samlingslokaler, bygdegårdar, Folkets Hus, idrottsanläggningar och annat i Sverige. Det är en viktig del av den infrastruktur som vi behöver för alla mänskliga möten och all verksamhet som gör livet värt att leva och som tillhandahålls på ett fantastiskt sätt av många ideella organisationer.

Det är inte svårt att säga att man älskar dessa lokaler när man vet vad de fylls med för verksamhet och hur de möjliggör det ideella engagemanget, som är starkt och blomstrande i vårt land. Ibland när man lyssnar på debatten får man intrycket att det knappt finns, men det finns hur mycket som helst och lever i allra högsta grad. Det är en otroligt angelägen sak att se till att det finns goda förutsättningar för detta. Det är därför det här stödet finns – för att möjliggöra mer av det.

I det här sammanhanget vill jag säga att jag gärna vill att lokaler i allmänhet används lite mer som allmänna samlingslokaler. Jag tycker att vi har för många lokaler i Sverige som står tomma på kvällar och helger och som skulle kunna fyllas av liv. Det kan vara idrottshallar, matsalar och den typ av lokaler som finns i skolornas hägn och som jag inte tycker nyttjas på ett tillräckligt bra sätt.

Det är bland annat därför vi har bett Centrum för idrottsforskning att titta på om vi kan hitta goda exempel på hur man kan öppna upp fler lokaler på ett säkert, tryggt och bra sätt och sprida den typen av goda exempel över landet så att det kan ske i större utsträckning än i dag.

Därtill vill jag gärna lyfta fram att vi har avsatt ett nytt statsbidrag på 25 miljoner kronor årligen under perioden 2025–2027 till det civila samhällets organisationer för att stärka deras förutsättningar att verka och göra insatser för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling. Det är alltså ett särskilt riktat stöd just till civilsamhället för att de ska jobba med att hålla landsbygden levande på ett sådant fantastiskt sätt.

Värt att nämna är också det årliga bidraget om 10 miljoner kronor till icke-statliga kulturlokaler, som också hanteras av Boverket och som beslutas av Samlingslokaldelegationen, utöver det stöd som vi diskuterar just nu.

Kristoffer Lindberg nämnde den förändring som gjordes 2021. Då förändrades dock inte den delen av förordningen, utan den har varit oförändrad. Det är inte vi som har ändrat det här, men nu gör vi en översyn för att se och identifiera saker som kan vara hindrande på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har samma ambitioner som Kristoffer Lindberg. Bra ansökningar om samlingslokaler ska naturligtvis kunna komma i fråga för olika aktörer, också de som finns på landsbygden. Jag uppfattar att det inte finns något hinder för detta i dag, men det kan likväl vara så att det finns skäl att se över olika formuleringar.

Låt oss ta det här i ett sammanhang när förordningarna ändå ses över, vilket vi gör nu. Det finns många paragrafer där, och det finns säkert skäl att diskutera så att det fungerar så bra som möjligt. Det är vi alltid öppna för.

Fru talman! Tack, Kristoffer Lindberg, för den här debatten!

Det är angeläget, tycker jag, att man synliggör betydelsen av en bra infrastruktur för civilsamhällets förutsättningar. Det tycker jag är utmärkt att man gör.

Jag kan spontant tycka att man inte ska snäva in definitionen för mycket, för då begränsar man också vad som är civilsamhället och vad som är möjligheterna i detta. Jag känner en viss tvekan inför den paragrafändringen. Det är klart att man kan säga att huvudsyftet inte är förströelse, som det står nu. Men samtidigt är det också angeläget att vi har platser där man kan träffas och hänga lite mer förutsättningslöst.

Jag ser med oro på en utveckling där förströelse erbjuds av stora techbolag och det är Tiktok som står för våra barns och ungas förströelse, inte det mänskliga mötet. Där spelar civilsamhället en roll när det erbjuder den här typen av mötesplatser, som man kanske behöver facilitera i ökad utsträckning. Det är i alla fall mitt intryck när konkurrensen är så stor från algoritmerna.

Att börja snäva in det här tycker jag alltså att man ska vara lite försiktig med att göra i det här läget. Interpellanten kan ha rätt i att det kan finnas skäl att göra det, men jag ser inte att det är ett stort problem i dag att det är för brett definierat vad man anser vara syftet med allmänna samlingslokaler. Risken finns att man begränsar civilsamhällets möjligheter att bedriva verksamheter som just nu behövs.

Jag tycker att civilsamhället ofta är fenomenalt på att se vad det behövs för nya insatser som det offentliga inte har sett. Man är snabbast på bollen när det gäller att hitta vägar framåt för nya behov i samhället såväl som för de redan existerande.

Jag tycker också att det är bra att Kristoffer Lindberg lyfter fram civilsamhällets roll när det gäller beredskapsfrågorna. Ibland blir beredskap mycket en fråga om hårda saker – hur mycket vi har i lager, vad vi kan klara, hur länge vi har den och den varan till försörjning och sådant. Det är ju jätteviktiga frågor. Men tilliten – att känna sina grannar, att ha ett fungerande sammanhang, att ha naturligt upparbetade kontakter med sin omgivning – är oerhört viktig också ur ett beredskapsperspektiv. Därför är det bra att också det belyses.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill bara lyfta fram, eftersom vi pratar om resurser till lokaler och anläggningar, att regeringen i år har anslagit 130 miljoner kronor extra utöver ordinarie anslag till inte minst idrottsanläggningar, idrottsmiljöer och idrottslokaler, som ibland också kan nyttjas för andra ändamål, för att förbereda för fritidskortet. Det är extra medel som kommer ut, vilket jag sett vid besök på en lång rad ställen. Man har kunnat flytta till större lokaler, man har renoverat, man har rustat upp och man har byggt ut. Det har skett under innevarande år, så det är en ytterligare satsning som jag tycker att det finns skäl att lyfta fram i den här diskussionen.

Fru talman! Tack, Kristoffer Lindberg, för den här diskussionen och debatten!

Som jag sa i mitt inledande svar genomför vi för närvarande en översyn av de förordningar som styr statligt stöd till civila samhällsorganisationer. Jag utesluter inte att också detta kan bli föremål för en översyn. Jag tackar för diskussionen och debatten om de här frågorna. De är oerhört angelägna.

Jag vill i sammanhanget också lyfta fram att det här stödet är oförändrat, ja, men att vi skjuter till 25 miljoner under treårsperioden som ligger framför oss i en särskild satsning på det civila samhällets organisationer just på landsbygden för att göra insatser för landsbygdsutveckling. Vi har också gjort satsningar under året på lokaler – inte specifikt på bygdegårdarna, korrekt, men på lokaler runt om i hela Sverige som används inte minst för idrottsändamål men som förstås också kan användas för andra ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det i allmänhet är oerhört angeläget att det finns en bra infrastruktur för det civila samhällets organisationer, och jag är glad för att det finns ett stort engagemang för detta. Det är någonting som bygger Sverige starkt. Det är någonting som skapar det här samhällskittet som vi så väl behöver i dessa tider.

Det är inte i civilsamhällets organisationer eller i samlingslokalerna som hatet och polariseringen som vi ibland ser i samhället föds, utan där växer någonting annat: förståelse, respekt, de värden som vi vill se känneteckna vårt land och även en sådan sak som kärlek.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.